Magnetkis

Från Wikipedia
Version från den 6 november 2017 kl. 02.23 av Stenallan (Diskussion | Bidrag) (Länk till Kuso leder fel. Alternativ stavning är Kuså)
Magnetkis
KategoriMineral
Strunz klassificering02.CC.10
Kemisk formelFe1-xS (x=0 till 0,2)
FärgBrons, mörkbrum
FörekomstsättHexagonala prismor, massivt eller granulärt
KristallstrukturMonoklinskt med hexagonala polytyper
SpaltningSaknas
BrottOjämnt
Hårdhet (Mohs)3,5 – 4,5
GlansMetallisk
FluorescensIngen luminiscens
StreckfärgMörkgrå - svart
Specifik vikt4,58 – 4,65
RadioaktivitetIcke-radioaktiv
ÖvrigtSvagt magnetisk, vid upphettning starkt magnetisk

Magnetkis Fe1-xS (x = 0 till 0,2) (kallas även Pyrrhotit), är ett mineral som består av en förening mellan järn (Fe) och svavel (S). Mineralet påverkar kompassnålen något, därav namnet. Magnetkis innehåller ej sällan nickel i lite större mängd och då brukar den brytas som nickelmalm. Mineralet återfinns på ett flertal platser, både som spridda korn och som malm, särskilt tillsammans med andra sulfidmineral, främst svavelkis och kopparkis. Den nickelrikaste magnetkisen uppträder tillsammans med diabas och gabbro. Då den förekommer i kristallina skiffrar är den mera sällan nickelhaltig.

Fyndorter

Nickelhaltig malm finns vid Kleva gruva i Småland, Slättberg och Kuså i Dalarna[1] samt vid Sulitjelma. I Norge finns den spridd på många orter över hela landet, vilket gör Norge till ett av världens nickelrikaste länder.

Förutom i Sverige och Norge förekommer magnetkis på flera ställen i England, Sachsen, Schlesien, Bayern och i Amerika där nickelhalten ibland uppgår till 50 %.[2]

Källor

  1. ^ Magnusson Nils H. 1973, Malm i Sverige 1, sidan 164, ISBN 91-20-05545-5
  2. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.