Gabbro
Gabbro är en grovkornig, basisk djupbergart. Den består i huvudsak av kalciumrik plagioklas och pyroxen. Gabbro har en hög halt (20 till 65%) mörka mineral såsom pyroxen, hornblände och olivin. Om andelen mörka mineral överstiger 65 procent övergår gabbro till peridotit. Gabbro bildas på stora djup i jordskorpan av en basisk magma. Om samma typ av magma stelnar närmare ytan bildas istället diabas och om den stelnar vid ytan bildas basalt.
Gabbro är vanligt förekommande i både kontinental och oceanisk jordskorpa. Den är dock en viktigare beståndsdel i den oceaniska jordskorpan där gabbro utgör en viktig del i så kallade ofiolitkomplex.
I Sverige hittar man gabbro bland annat i Uppland, där Rådmansö kan nämnas.
Ekonomisk geologi [redigera]
Gabbro är en ekonomiskt viktig bergart som ofta innehåller brytningsvärda mineral, exempelvis kromit, nickel och kobolt. Gabbro används också flitigt som byggnadssten.
Densitet [redigera]
Gabbro har typiskt densitet mellan 2.7 och 3.3 ton/m3. Detta är högre än för de flesta i Sverige vanligt förekommande bergarter. Den höga densiteten gör att gabbro är en särskilt lönsam bergart att förädla till ballast, då försäljningspriset sätts per ton.
Referenser [redigera]
- Jorden - ett illustrerat uppslagsverk. James Luhr. Globe förlaget. ISBN 91-7166-020-8.
- Svenskt naturlexikon. Anfang förlag, Stockholm. ISBN 91-7030-234-0.
