Majrova
| Rova | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växtriket Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Brassicales |
| Familj | Korsblommiga växter Brassicaceae |
| Släkte | Kål Brassica |
| Art | Rova B. rapa ssp. rapa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Brassica rapa ssp. rapa | |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Majrova eller bara rova (Brassica rapa ssp. rapa) är en rotfrukt som varit en del av Sveriges, och Nordens, matkultur sedan förhistorisk tid[1]. Den är en framavlad kulturform av åkerkål (Brassica rapa ssp. campestris) som är en ettårig meterhög ört med gula blommor. Åkerkålen har inte någon förtjockad rot.
Innehåll |
[redigera] Odling och skörd
Majrovan är en robust rotfrukt som kan skördas bara någon månad efter sådd och angrips sällan av skadedjur. Rova (foderrova) som var stapelföda under vikingatiden är ej densamma som majrova utan avsevärt större och längre. Frö säljs ej kommersiellt och rovan odlas nu bara av ett fåtal entusiaster. Efter vinterförvaring omplanteras rovan och bär då frö i stora mängder. Rovan klarar vårt vinterklimat utmärkt och lagrades förr i skyl (dvs utomhus under granris täkt med hudar eller textil).
[redigera] Rovor i matlagningen
Rovor är rika på C-vitamin. De sägs vara bra mot förkylning och luktar ganska starkt. Majrovans vanligaste användningsområden är råkost, i sallader, som delar i stuvning och kan även stekas. Man kan också göra inläggningar av majrova - precis som på t.ex. rödbetor. Majrovans unga blad och blomskott kan också användas. I Spanien (främst Galicien) kallas dessa för Nabizas (yngre, mildare skott) eller Grelos (äldre och bittrare skott). De kan användas i stuvning (som spenat och mangold), eller i soppor. De smakar gott men med en liten karaktäristisk besk smak, som mildras efter kokning. Rovan äts rå, kokt eller stekt tillsammans med fläsk. Om rovan överkokas med salt svartnar den. Tillagad på detta vis skärs den i tunna skivor och äts som smörgåspålägg.
[redigera] Sorter och synonymer
Kålsläktet Brassica har odlats länge och omfattar en mängd namnsorter. Rovorna kallades tidigare Brassica rapa rapifera. Inom Brassica rapa ssp. rapa (rova-gruppen) listas följande som odlas i Sverige[2]
- Guldboll (majrova)
- Purple Top White Globe (majrova)
- Sirius (foderrova)
- Snowboll (majrova)
- Tokyo Cross (majrova)
[redigera] Referenser
- ^ Jönsson, B. Gagnväxter, CWK Gleerups förlag, Lund 1910 sid 207
- ^ Aldén, Björn; Engstrand, Lennart (m.fl.) (1998). Kulturväxtlexikon. Natur & Kultur. sid. 68. ISBN 91-27-33907-6