Manon Lescaut (opera, Puccini)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Operor av Giacomo Puccini
Giacomo Puccini

Manon Lescaut är en italiensk opera i fyra akter av Giacomo Puccini. Librettot skrevs av Luigi Illica, Domenico Oliva, Marco Praga och Giulio Ricordo och bygger på Abbé Prévosts roman med samma titel från 1731.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Operan var Puccinis riktiga genombrott som operakompositör och blev en omedelbar succé, trots att historien redan använts nio år tidigare av den franske kompositören Jules Massenet. I operan framträder de typiska Puccinidragen: ödesmättad dramatik, skör hjältinna, fantasirik instrumentering och arior som går direkt till hjärtat.

Urpremiären var den 1 februari 1893 på Teatro Regio i Turin. Den svenska premiären ägde rum på Kungliga Operan i Stockholm den 22 november 1929.[1] Den sattes upp på Göteborgsoperan 2001.[2]

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Manon Lescaut (sopran)
  • Lescaut, hennes bror (baryton)
  • Kavaljer des Grieux (tenor)
  • Geronte de Ravoir, kunglig skattmästare (bas)
  • Edmond, student (tenor)
  • Värden (bas)
  • En musiker (mezzosopran)
  • Balettmästaren (tenor)

Handling[redigera | redigera wikitext]

Reklamkort inför urpremiären 1893.

Operan utspelar sig i Frankrike och Nordamerika i slutet av 1700-talet.

Första akten[redigera | redigera wikitext]

De två älskande, Manon (sopran) och Des Grieux (tenor) möts på ett värdshus. De flyr från den äldre rikeman, de Revoir (bas) som Manons bror Lescaut (baryton) hittat som försörjare åt sin syster.

Andra akten[redigera | redigera wikitext]

Manon har gått tillbaka till de Revoir men är uttråkad. Därför planerar hon att fly med Des Grieux. När hon är plockat på sig ädelstenar och just ska iväg ertappas hon dock av gendarmerna och fängslas.

Tredje akten[redigera | redigera wikitext]

Des Grieux försöker hjälpa Manon att fly men tvingas se på när hon deporteras till Louisiana. I desperation kräver han att få följa med till Amerika.

Fjärde akten[redigera | redigera wikitext]

Manon och Des Grieux på flykt, nu i ödemarken i kolonin. De är utmattade, vilsna och hungriga. Manon dör i Des Grieux armar.

Stämningen i operan går från komedi i första akten till passionsdraman i den andra. Tredje akten innehåller mycket avancerade stämmor och fjärde akten är närmast en utdragen elegi. Mellan andra och tredje akten har Puccini gjort ett symfoniskt intermezzo, inte utan influenser av Wagner.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sällström, Åke (1977). Opera på Stockholmsoperan. Stockholm: Norstedt. sid. 180. Libris 7152595. ISBN 91-1-773051-1 
  2. ^ GöteborgsOperan
  • Wenzel Andreasen, Mogens (1990). Operans värld : ett lexikon över kompositörer, roller och innehåll i våra vanligaste operor. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7236411. ISBN 91-29-59233-X *Wenzel Andreasen, Mogens (1990). Operans värld : ett lexikon över kompositörer, roller och innehåll i våra vanligaste operor. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 186-187. Libris 7236411. ISBN 91-29-59233-X