Turandot (opera)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Operor av Giacomo Puccini
Giacomo Puccini

Turandot är en opera i tre akter med musik av Giacomo Puccini. Libretto av Giuseppe Adami och Renato Simoni.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Turandot är Puccinis sista verk och tredje akten blev inte klar före hans död den 29 november 1924. Franco Alfano utsågs därefter av Puccinis arvingar – hans förläggare och Arturo Toscanini – till att komplettera operan. Alfano färdigställde slutduetten och det avslutande körstycket.

Operan hade premiär på La Scala i Milano 1926, varvid Toscanini valde att avbryta operan efter rollkaraktären Lius död.

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 29 december 1927 och den iscensattes åter med premiär den 24 januari 1946.[1]

Den sattes upp på Scandinavium i Göteborg 1973 med Birgit Nilsson i titelrollen, Folke Abenius som regissör och Sixten Ehrling som dirigent.[2] Den sattes upp på Folkoperan med premiär den 29 februari 1988 och även under 1993[3] samt på Göteborgsoperan med premiär den 8 april 2006.[4]

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Prinsessan Turandot (sopran)
  • Kejsar Altoum (tenor)
  • Timur, tartarernas avsatte konung (bas)
  • Den okände prinsen Calaf, hans son (tenor)
  • Liu, ung slavinna vid Pekinghovet (sopran)
  • Ping, storkansler vid Pekinghovet (baryton)
  • Pang, överintendent vid Pekinghovet (tenor)
  • Pong, högste köksmästare vid Pekinghovet (tenor)
  • En mandarin (baryton)
  • Prinsen av Persien (stum person)
  • Bödeln, kallad Pu Tin Pao (stum person)

Den kejserliga vakten, bödelsdrängar, mandariner, dignitärer, visa åldringar, Turandots tjänarinnor, soldater och folk.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Gabriele Maria Ronge som Turandot

Librettot är baserat på en gammal saga, ursprungligen från Främre Orienten. Operan utspelar sig i Peking under länge sedan svunnen sagotid och handlar om den grymma prinsessan Turandot. Sagan utgavs av Carlo Gozzi 1762 och bearbetades därefter av Friedrich Schiller 1801, som flyttade handlingen till Kina, en variant som kom att ligga till grund för Puccinis opera.

Från fjärran länder kommer friare som ämnar gifta sig med prinsessan. För att få hennes hand säger lagen att de måste svara rätt på Turandots tre gåtor. Besvaras de fel ska de halshuggas av bödeln Pu-Tin-Pao.

Prins Calaf befinner sig i Peking och under avrättningen av prinsen av Persien får han se den gudomligt vackra prinsessan Turandot och blir förälskad i henne. Trots varningar från hans fader Timur och dennes slavinna Liu samt av de tre hovmarskalkerna Ping, Pang och Pong så antar han utmaningen gällande de tre gåtorna.

Turandot förklarar varför hon har infört en sådan lag som den om gåtorna: hon vill hämnas sin föregångare prinsessan Lao-Ling som blivit bortförd av en främling under ett pågående krig. Calaf lyckas svara rätt på de tre gåtorna varefter Turandot förtvivlat ber sin fader kejsar Altoum om att få slippa gifta sig med den okände prinsen. Calaf vill inte äkta prinsessan mot hennes vilja och ger henne därför en motgåta. Om Turandot kan säga hans namn vid gryningen skall hon bli befriad från sin ed och han skall självmant gå i döden.

Under den natten får ingen i Peking sova. Alla skall söka namnet på den okände prinsen. De får till slut tag i Timur och Liu. De är de enda som känner till Calafs namn. Liu vägrar att tala. Inte ens under fruktansvärd tortyr vill hon avslöja prinsens namn. Hon förklarar för Turandot att det är kärleken till Calaf som driver henne till tystnad. För att bevisa detta tar hon sitt eget liv med en dolk från en av vakterna. Turandot skriker av vrede. Kan verkligen kärleken vara så stor? Hon inser till slut att kärleken är stor, men att den tyvärr aldrig kommer att träffa henne.

Under slutscenen avslöjar till slut Calaf sitt namn för Turandot efter det att han har kysst henne. Nu vilar hans öde i hennes händer. Skall hon avslöja hans namn och låta honom dö eller kommer hennes kärlek till honom att vinna? Turandot väljer kärleken och kysser Calaf och det stela hovet skriker ut sin glädje. Turandot inser att hon är förlorad i kärlek och lägger sig ner med blottad strupe för att låta sig besegras. Turandot har fått symbolisera den från början kompromisslösa kvinnan som alltid i slutändan böjer ner sig för kärleken.

Berömda arior[redigera | redigera wikitext]

Utdrag av arian In questa reggia (sångstämma med klaverutdrag)
  • Signore, ascolta – Liu
  • Non piangere, Liu – Calaf
  • In questa reggia – Turandot
  • Nessun dorma – Calaf
  • Tu che di gel sei cinta - Liu

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704 
  2. ^ ”Turandot, 1973 :: föreställning”. Carlotta. Göteborgs Stadsmuseum. http://62.88.129.39/carlotta/web/object/664892. Läst 6 januari 2014. 
  3. ^ Folkoperan
  4. ^ GöteborgsOperan
  • Sandberg, Ingrid (1944). Våra populäraste operor och operetter. Bd 3. Uddevalla: Hermes, Björkman & Ericson. Sid. [457]-472. Libris 420182 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Eriksson, Tore (2008). ”Puccini 150 år”. Opus (Malmö) "nr 20 (årg.3 [2008]),": sid. 30-34. 1653-2619. ISSN 1653-2619.  Libris 12526485

Andra Wikimedia-projekt[redigera | redigera wikitext]