Marianne Bernadotte
| Marianne Bernadotte | |
 Marianne Bernadotte 2013 på väg till vigseln mellan prinsessan Madeleine och Christopher O'Neill. | |
| Född | Gullan Marianne Lindberg 15 juli 1924 Helsingborg, Sverige |
|---|---|
| Andra namn | Marianne Lindberg |
| Utbildad vid | Dramatens elevskola, Stockholms universitet och Le Cordon Bleu |
| Make | Gabriel "Toto" Tchang (g. 1940–1957) Sigvard Bernadotte (g. 1961–2002) |
| IMDb SFDb | |
Gullan Marianne Bernadotte, född Lindberg den 15 juli 1924 i Helsingborg, är en svensk skådespelare och filantrop, luxemburgsk grevinna af Wisborg samt änka efter formgivaren Sigvard Bernadotte, som var andre son till kung Gustaf VI Adolf. Som aktris verkade hon under namnen Marianne Lindberg och Marianne Tchang-Lindberg.
Utbildning och yrkesliv
Marianne Bernadotte började som Marianne Lindberg framträda på scen på Fredriksdalsteatern i tonåren, gick Dramatens elevskola 1945–1948 och förblev verksam på Dramaten fram till 1956. Under sina elva år där arbetade hon med framstående skådespelare och regissörer såsom Olof Molander, Mimi Pollak, Ingmar Bergman, Alf Sjöberg och Göran Gentele. Hon medverkade även i filmer som Kulla-Gulla (1956), Ett dockhem (1956) och Nils Poppe-filmen Lejon på stan (1959).
Mellan terminerna på Dramaten arbetade hon bland annat som bussvärdinna på turer till Tyskland och Frankrike.
Sedan hon 1961 gift sig med Sigvard Bernadotte och utbildats av NK blev hon avdelningschef där i tre år. I slutet av 1970-talet började Marianne Bernadotte studera igen, då vid Stockholms universitet, och 1983 tog hon en filosofie kandidat-examen på kulturvetarlinjen och med konstvetenskap som huvudämne. Hon har också varit internationell representant för Sotheby's auktionshus.
Familj
Marianne Bernadotte föddes 1924 i Helsingborg som dotter till Helge Lindberg (1898–1978) och Thyra, född Dahlmann (1900–1995).[1][2] Föräldrarna skilde sig redan 1933 och modern tog därefter hand om dottern Marianne och sonen Rune Lindberg som var hårt ansatt av dyslexi.[3] Bernadotte har yttrat stor beundran för sin starka mor, som stod ensam med två barn i 1930-talets Sverige och varit Bernadottes förebild i livet, men även förståelse för faderns behov av att bryta upp från äktenskapet. Han lämnade familjen helt när hon var 10 år gammal. (En halvsyster till Bernadotte genom honom är gift med hotellägaren Bicky Chakraborty.)
Åren 1947–1957 var hon gift med direktör Gabriel "Toto" Tchang (1919–1980), son till diplomaten Tchang Tsou Seng, och fick med honom tre barn: Robert Gabriel "Bobbe" (1948–2012), Richard Antoine (1950–1952) och Marie Gabrielle "Marielle" (född 1953), gift Lagergren. Andre sonen avled bara drygt ett år gammal av en vaccineringskomplikation.
År 1961 gifte Marianne Tchang-Lindberg om sig med greve Sigvard Bernadotte som hon träffat i Båstad. Genom sina vänner Pierre Balmain och den danske kläddesignern Erik Mortensen (som efter den förres död tog över Balmain) blev Marianne Bernadotte väl förtrogen med haute couture i Paris. Med andre maken kungasonen har hon sagt att hon hade gemensamt, förutom intresset för design och hälsovård, även att de båda mist en förälder i barndomen - "saknaden är en stark förnimmelse som man bär med sig hela livet". I äktenskapet med honom föddes inga barn (han hade en son från ett tidigare gifte), och 2002 blev hon änka.
Genom äktenskapet med Sigvard Bernadotte fick hon sin grevinnetitel.[4]
Engagemang
Marianne Bernadotte har länge varit känd för sitt arbete i ämnen såsom dyslexi, fysiska funktionsnedsättningar, barnögonvård, sjukvård och som beskyddare av konst. Bland annat med hjälp av Stadsbrudskåren, grundad av väninnan Chris Platin, har hon fått ihop stora summor pengar till välgörenhet. Hon är själv grundare av Sigvard och Marianne Bernadottes Forskningsstiftelse för Barnögonvård (eng. International Research Foundation for Children's Eye Care), Marianne Bernadottes stipendiefond för framstående forskning kring dyslexi och utbildning och Marianne och Sigvard Bernadotte Konstnärsfond.
Hon utnämndes till medicine hedersdoktor av Karolinska institutet 1998 för sitt engagemang för forskning inom dyslexi och barnoftalmologi. Under 2006 blev hon också utsedd till hedersdoktor av Universitetet i Bologna för sitt bidrag till forskning kring dyslexi. Med Sigvard Bernadotte har hon varit engagerad i ögonsjukvården. Hon har även ägnat sig åt frågor gällande personer med funktionsnedsättningar och var bland annat med och drev fram permobilen.
Under 2000-talet grundades Sigvard och Marianne Bernadottes forskningslaboratorier för barn vid Karolinska Institutet och S:t Eriks sjukhus.
Övrigt
1986 gavs Bernadottes memoarbok Glimtar och scener ut.
I juli 2014 fick hon goda recensioner[5][6][7] efter att ha framträtt som sommarvärd i Sveriges Radio på sin 90-årsdag.
Filmografi (urval)
- 1945 – Lidelse
- 1956 – Kulla-Gulla
- 1956 – Ett dockhem
- 1959 – Lejon på stan
Teater
Roller
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1946 | Pappa | Dramaten 1946-10-24 | ||
| Robinson och Kungen | Dramaten | |||
| Mannen och hans överman | Dramaten 1946-11-30 | |||
| 1947 | Emil och detektiverna | Dramaten 1947-04-24 | ||
| Hjälten på den gröna ön | Dramaten 1947-09-05 | |||
| Bernardas hus | Dramaten 1947-11-01 | |||
| 1948 | Pecks äventyr | Dramaten 1948-01-29 | ||
| Sonens återkomst | Dramaten 1948-10-01 | |||
| Lekpaus | Dramaten 1948-12-15 | |||
| 1949 | En gumma | Lycko-Pers resa August Strindberg |
Göran Gentele | Dramaten |
| Rote Flink | Sanningens pärla Zacharias Topelius |
Keve Hjelm | Dramaten | |
| Streber | Dramaten 1949-11-23 | |||
| 1950 | Den bergtagna | Dramaten 1950-02-22 | ||
| 1951 | Lisa | Det lyser i kåken Björn-Erik Höijer |
Ingmar Bergman | Dramaten[8] 1951-04-14 |
| Första hovdamen | Diamanten Friedrich Hebbel |
Rune Carlsten | Dramaten | |
| Mäster Olof | Dramaten 1951-10-26 | |||
| Kalla mig Ismael | Dramaten 1951-12-28 | |||
| 1952 | Harlekina | Harlekino och Harlekina Else Fisher |
Kurt-Olof Sundström | Dramaten |
| Revisorn | Dramaten 1952-09-11 | |||
| 1953 | Fröken Rosita el Blommornas språk | Dramaten 1953-01-09 | ||
| En månad på landet | Dramaten 1953-05-13 | |||
| 1954 | Orestien | Dramaten 1954-03-26 | ||
| Förälskad i kärleken | Dramaten | |||
| 1955 | Ett drömspel | Dramaten | ||
| Kameliadamen | Dramaten |
Radioteater
Roller
| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1954 | Mildred | Pojken med kärran Christopher Fry |
Palle Brunius[9] |
Se även
- Bernadotte af Wisborg, släkt
Externa länkar
- Marianne Bernadottes officiella hemsida
- Sigvard och Marianne Bernadottes Forskningsstiftelse för Barnögonvård
- Marianne Bernadotte på Internet Movie Database (engelska)
- Marianne Lindberg i Dramatens rollbok
Källor
- Sommar i P1 2014-07-15 och media kring programmet
- Stilikon & filantrop Marianne Bernadotte av Carl Otto Werkelid, Onita Wass & Cay Bond; Arvinius+Orfeus 2017 ISBN 978-91-87543-83-8 (svenska & engelska)
- ^ Geneanet
- ^ Burke's Royal Families of the World I ISBN 0 85011 023 8 s. 515
- ^ Johannes
- ^ Mémorial du Grand-Duché de Luxembourg No 48, Staten Luxemburg, 13 augusti 1951, artikel daterad 18 juli 1951
- ^ GP 2014-07-15
- ^ Helsingborgs dagblad 2014-07-15
- ^ Aftonbladet 2014-07-15
- ^ ”Det lyser i kåken”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/det-lyser-i-k%C3%A5ken. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 5 juni 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-06-05/150/22. Läst 1 februari 2016.