Marie Leszczyńska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Marie Leszczyńska
Marie Leszczyńska porträtterad av Jean-Marc Nattier (1748).
Företrädare Maria Teresia av Spanien
Efterträdare Marie Antoinette
Föräldrar Stanisław I Leszczyński
Katarzyna Opalińska
Född 23 juni 1703
Trzebnica, Polen
Död 24 juni 1768 (65 år)
Versailles, Frankrike
Begravd Klosterkyrkan Saint-Denis (hjärtat togs till i Notre-Dame-de-Bonsecours i Nancy, Lorraine.).
Den polska adelsklanen Wienawas vapensköld, till vilken familjen Leszczyński hörde

Marie (Maria Karolina Zofia Felicja) Leszczyńska, född 23 juni 1703 i Trzebnica, Polen, död 24 juni 1768 i Versailles, Frankrike; drottning av Frankrike, gift med kung Ludvig XV av Frankrike. Hon var drottning i 43 år, längre än någon annan fransk drottning.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Marie var dotter till Polens kung, Stanislaw I Leszczynski, som stöddes på sin tron av svensk vapenmakt, och tvingades lämna Polen då den svenska krigslyckan vände. Vid familjens flykt kom Marie bort från de andra tillsammans med sin sköterska. En version sade att de sedan hittades gömda i en krubba i ett stall,[1] en annan att de hade gömt sig i en övergiven gruva[2] Familjen understöddes av Karl XII, som anvisade dem en bostad i Kristianstad: de välkomnades först formellt i Stockholm av Hedvig Eleonora. De umgicks under tiden i Sverige med adeln på den omkringliggande landsbygden och blev där populära i sällskapslivet. 1712 besökte de Medevi brunn. 1714 fick de av Karl XII tillstånd att bosätta sig i svenska Zweibrücken i Tyskland, där de levde på rikets inkomster fram till 1718[1] Familjen flyttade därefter till Frankrike, där familjen levde i Alsace på bekostnad av Frankrikes ställföreträdande regent, Filip av Orleans. Leszczyńska bodde som barn tre år i Kristianstad och talade utmärkt svenska med skånsk dialekt och brukade hälsa svenska sändebud till det franska hovet med orden "Var hälsad kära hjärtat".

Marie blev 1725 utvald bland 99 brudar till att gifta sig med Ludvig av den franska regeringen. År 1723 hade Ludvig blivit sjuk, och detta orsakade en oro över att han kunde dö utan att ha avlat en tronarvinge. Anledningen till valet av Marie var att man i Frankrike ville undvika ett kungligt giftermål som skulle dra in landet i komplicerade dynastiska och politiska allianser. Dottern till den avsatte Stanislaw I Leszczynski, en kung utan land, var därför ett mycket passande parti utan politiska spänningar. Ett annat skäl var Maries ålder, vilket gjorde det möjligt för henne att börja föda barn omedelbart. Då trolovningen tillkännagavs möttes den med ogillande av det franska hovet, som ansåg den vara en messallians då Maries far varit monark så kort tid, och rykten spreds ut att bruden var ful, steril och led av epilepsi och skrofler. Marie gjorde sig dock populär redan då hon under sin resa till bröllopet i Fontainebleau delade ut allmosor till fattiga.

Hennes far Stanislaw blev 1738 utnämnd till titulärmonark (hertig) av Lorraine.

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Maria Leszczyńska 1730, av Alexis Simon Belle

De första åren av äktenskapet ansågs som ovanligt lyckliga för att vara ett kungligt arrangerat äktenskap. Hon fick kardinal Fleury, som tagit hand om Ludvig som barn, till sin kaplan för att kunna lära känna Ludvig bättre. Marie blev förälskad i Ludvig, som initialt också besvarade hennes känslor. Maken tycks ha varit henne trogen under äktenskapets första år, vilket var ovanligt för en kung under denna tid. Detta uppfattades dock inte som positivt vid det franska hovet, där adeln gärna ville göra sina kvinnliga familjemedlemmar till kungliga älskarinnor för att få inflytande över politiken och tillgång till pengar och ämbeten.

År 1732 tog Ludvig XV sin första mätress, grevinnan de Mailly, och efter detta försämrades relationen mellan Marie och Ludvig. Vid födseln av parets yngsta barn Louise 1737 genomgick Marie en svår förlossning och varnades för en ny graviditet, och från år 1738 vägrade hon ha samlag med Ludvig. Efter detta träffades Marie och Ludvig inte längre i enrum och uppträdde endast tillsammans vid ceremoniella tillfällen. En tillfällig försoning under Ludvigs svåra sjukdom i Metz 1744 ledde inte till någon förändring.

Makens rad av älskarinnor blev med tiden allt längre. Den mest berömda av dem är madame de Pompadour, som är den enda Marie tycks ha haft ett relativt gott förhållande till. Marie tog Ludvigs otrohet med diskretion och värdighet och drog sig tillbaka inom en sluten sfär av hovdamer och nära vänner. Hon umgicks mycket med sina barn och barnbarn som var omvittnat hängivna och lojala, och med sin far Stanislaw.

Drottning[redigera | redigera wikitext]

Marie Leszczynska formellt klädd som drottning av Frankrike.

Marie Leszczyńska var en hängiven katolik. Hon hade ingen politisk makt: efter ett misslyckat försök att påverka maken i en utnämning 1726, något han tog mycket illa upp, utövade hon aldrig något som helst inflytande över honom som politiker. Hon stödde rent privat sin fars anspråk på den polska tonen 1733. Liksom sin mor förde hon en politisk korrespondens med Arvid Horns maka Margareta Gyllenstierna. Under en tid av spänning mellan Frankrike och Österrike ryktades hon ha ett förhållande med Österrikes ambassadör greve Mercy, men detta ansågs inte trovärdigt utan avfärdades som hovskvaller.

Hon ogillade sonens andra äktenskap med Maria Josefa av Sachsen (1747), vars familj ersatt hennes på den polska tronen, men konflikten lade sig då svärdottern förklarade sig vara hennes fars beundrare.

Marie ersatte ofta Ludvig då han var frånvarande vid ceremonierna och ritualerna i Versailles. Hon föredrog dock att umgås informellt med en privat vänkrets i sin egen våning, där hertigparet de Luynes var de vanligaste gästerna. Hennes underhåll ansågs vara lågt för en drottning, och hon stod ofta i skuld efter sitt favoritspel cavagnole, då varken maken eller fadern brydde sig om att betala hennes räkningar.

Marie Leszczyńska var konst- och musikintresserad, agerade mecenat för artister, målade själv och förfärdigade ett antal anonyma pamfletter med spetsfundigheter om livet vid det franska hovet. Hon brevväxlade även med Voltaire. Hon träffade Farinelli (1737) och även Mozart (1764) som hon fann mycket charmerande - hon fick då tjänstgöra som tolk eftersom resten av familjen inte talade tyska. Hennes bidrag till hovlivet var de polska körkonserter som hölls varje vecka.

Marie Leszczyńska är ihågkommen som en av Frankrikes mest populära drottningar. Hon fullgjorde sina ceremoniella plikter vid hovet till punkt och pricka men deltog annars inte i hovlivet. Hon ägnade sig åt välgörenhet och påstods vara så frikostig att hon var ständigt skuldsatt. Hennes anspråkslösa privatliv och hennes sätt att döva sorgen över makens otrohet med religionsutövning motsvarade kyrkans ideal av en idealisk hustru och gav henne smeknamnet "Den goda drottning Marie".

Hon blev genom sin son Ludvig (dauphin) farmor till de franska kungarna Ludvig XVI, Ludvig XVIII och Karl X av Frankrike.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. tvillingarna Marie-Elisabeth (1727–1759) och Anne-Henriette (1727–1752)
  2. Marie-Louise (1728–1733)
  3. Ludvig av Frankrike (1729-1765); dauphin)
  4. Philippe (1730–1733)
  5. Marie-Adélaïde (1732–1800)
  6. Victoire-Louise (1733–1799)
  7. Sophie-Philippine (1734–1782)
  8. Thérèse-Félicité (1736–1744)
  9. Louise-Marie (1737–1787)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nanna Lundh-Eriksson (1947). Hedvig Eleonora. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 
  2. ^ Lundh-Eriksson, Nanna: Den glömda drottningen. Karl XII:s syster. Ulrika Eleonora d.y. och hennes tid. Affärstryckeriet, Norrtälje. (1976)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia


Succession[redigera | redigera wikitext]

Föregångare:
Maria Teresia av Spanien
Drottning av Frankrike (ej regent)
17251768
Efterträdare:
Marie Antoinette