Ludvig XV av Frankrike

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ludvig XV
Ludvig XV cirka 1750.
Regeringstid 17151774 (59 år)
Företrädare Ludvig XIV
Gemål Marie Leszczyńska
Barn Marie-Louise-Elizabeth
Anne-Henriette
Marie-Louise
Ludvig av Frankrike
Philippe
Marie-Adélaïde
Victoire-Louise
Sophie-Philippine
Thérèse-Félicité
Louise-Marie
Född 15 februari 1710
Ludvig XV, målning av Hyacinthe Rigaud 1730.

Ludvig XV, fr. Louis XV, född 15 februari 1710, död 10 maj 1774, var kung av Frankrike och Navarra från 1715.

Ludvig var son till Ludvig (le Petit Dauphin) (1682-1712) och Marie-Adélaïde av Savojen samt sonsonson till Ludvig XIV.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han efterträdde som 5-åring sin farfarsfar Ludvig XIV 1715, efter att hans farfar, hans far och hans två äldre bröder avlidit. Genom en skicklig kupp av hertig Ludvigs fars kusin Filip av Orléans lyckades denne skaffa sig makten över förmyndarstyret under Ludvigs tid som omyndig.[1]

1723 efter Filips död ersattes regentskapet av en regering under ledning av hertigen av Bourbon. Under det allt starkare missnöjet med dessa sattes landets förhoppningar till Ludvig.[2]

Ludvig var dock tämligen ointresserad av regeringsbestyren, och överlät redan 1726 huvuddelen av regeringsmakten i sin lärare kardinal Fleurys händer. Hans egna regeringsinsatser inriktades främst mot secret du roi, den bakom de officiella sändebudens rygg drivna hemliga utrikespolitiken, som främst gick ut på att gynna de franska dynastiska intressena.[2]

I övrigt ägnades kungens tid åt hovlivet med dess jakter, fester med mera. Intresset för sin hustru Marie Leszczyńska sköt han snabbt åt sidan för en lång rad älskarinnor. Särskilt Madame de Pompadour lyckades från 1745 få ett så starkt inflytande över Ludvig, att han efter Fleurys död lät henne ta ledningen även av statsangelägenheterna och fram till sin död 1764 huvudsakligen bestämde valet av statssekreterare, vilka kom att bli de egentliga makthavarna. Även under Madame du Barrys styre lät han henne tillsätta statssekreterarna, med den skillnaden att Madame du Barry till skillnad från sin företrädare saknade politiskt intresse och begåvning.[2]

Landets finanser ödelades i och med de långvariga krigen, och de franska kolonierna i Amerika och Indien gick förlorade. Hovets slöseri väckte opposition och det kom att växa fram en opinionsstorm, ledd av män såsom Rousseau och Voltaire, med krav på ekonomisk och politisk frihet.

Ludvig XV avled i smittkoppor 1774. Han efterträddes av sin sonson, Ludvig XVI av Frankrike. Han var farfar även till Ludvig XVIII och Karl X.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gift 1725 med Marie Leszczyńska, dotter till kung Stanislaw I Leszczynski av Polen.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. tvillingarna Marie-Louise-Elizabeth (1727-1759) och Anne-Henriette (1727-1752)
  2. Marie-Louise (1728-1733)
  3. Ludvig av Frankrike (1729-1765); (dauphin)
  4. Philippe (1730-1733)
  5. Marie-Adélaïde (1732-1800)
  6. Victoire-Louise (1733-1799)
  7. Sophie-Philippine (1734-1782)
  8. Thérèse-Félicité (1736-1744)
  9. Louise-Marie (1737-1787)

Mätresser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 712 
  2. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 713 
Företrädare:
Ludvig XIV
Kung av Frankrike
1715–1774
Efterträdare:
Ludvig XVI