Ludvig XV av Frankrike

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ludvig XV
Ludvig XV,
porträtterad av Maurice Quentin de La Tour 1748.
Kung av Frankrike
Regeringstid 1 september 1715-10 maj 1774
&&&&&&&&&&&&&058.&&&&&058 år och &&&&&&&&&&&&0251.&&&&&0251 dagar
Kröning 26 oktober 1722
Notre-Dame de Reims
Företrädare Ludvig XIV
Efterträdare Ludvig XVI
Gemål Marie Leszczyńska
Barn Marie-Louise-Elizabeth
Anne-Henriette
Marie-Louise
Ludvig av Frankrike
Philippe
Marie-Adélaïde
Victoire-Louise
Sophie-Philippine
Thérèse-Félicité
Louise-Marie
Ätt Huset Bourbon
Far Ludvig av Frankrike
Mor Marie-Adélaïde av Savojen
Född 15 februari 1710
Slottet i Versailles, Frankrike
Död 10 maj 1774
&&&&&&&&&&&&&064.&&&&&064 år och &&&&&&&&&&&&&084.&&&&&084 dagar
Slottet i Versailles, Frankrike
Begravd Klosterkyrkan Saint-Denis, Frankrike
Namnteckning
Ludvig XV, målning av Hyacinthe Rigaud från 1730.

Ludvig XV, fr. Louis XV, född 15 februari 1710, död 10 maj 1774, var kung av Frankrike och Navarra från 1715.

Ludvig var son till Ludvig (le Petit Dauphin) (1682-1712) och Marie-Adélaïde av Savojen samt sonsonson till Ludvig XIV.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han efterträdde som 5-åring sin farfarsfar Ludvig XIV 1715, efter att hans farfar, hans far och hans två äldre bröder avlidit. Genom en skicklig kupp av hertig Ludvigs fars kusin Filip av Orléans lyckades denne skaffa sig makten över förmyndarstyret under Ludvigs tid som omyndig.[1]

1723 efter Filips död ersattes regentskapet av en regering under ledning av hertigen av Bourbon. Under det allt starkare missnöjet med dessa sattes landets förhoppningar till Ludvig.[2]

Ludvig var dock tämligen ointresserad av regeringsbestyren, och överlät redan 1726 huvuddelen av regeringsmakten i sin lärare kardinal Fleurys händer. Hans egna regeringsinsatser inriktades främst mot secret du roi, den bakom de officiella sändebudens rygg drivna hemliga utrikespolitiken, som främst gick ut på att gynna de franska dynastiska intressena.[2]

I övrigt ägnades kungens tid åt hovlivet med dess jakter, fester med mera. Intresset för sin hustru Marie Leszczyńska sköt han snabbt åt sidan för en lång rad älskarinnor. Särskilt Madame de Pompadour lyckades från 1745 få ett så starkt inflytande över Ludvig, att han efter Fleurys död lät henne ta ledningen även av statsangelägenheterna och fram till sin död 1764 huvudsakligen bestämde valet av statssekreterare, vilka kom att bli de egentliga makthavarna. Även under Madame du Barrys styre lät han henne tillsätta statssekreterarna, med den skillnaden att Madame du Barry till skillnad från sin företrädare saknade politiskt intresse och begåvning.[2]

Landets finanser ödelades i och med de långvariga krigen, och de franska kolonierna i Amerika och Indien gick förlorade. Hovets slöseri väckte opposition och det kom att växa fram en opinionsstorm, ledd av män såsom Rousseau och Voltaire, med krav på ekonomisk och politisk frihet.

Ludvig XV avled i smittkoppor 1774. Han efterträddes av sin sonson, Ludvig XVI av Frankrike. Han var farfar även till Ludvig XVIII och Karl X.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gift 1725 med Marie Leszczyńska, dotter till kung Stanislaw I Leszczynski av Polen.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. tvillingarna Marie-Louise-Elizabeth (1727-1759) och Anne-Henriette (1727-1752)
  2. Marie-Louise (1728-1733)
  3. Ludvig av Frankrike (1729-1765); (dauphin)
  4. Philippe (1730-1733)
  5. Marie-Adélaïde (1732-1800)
  6. Victoire-Louise (1733-1799)
  7. Sophie-Philippine (1734-1782)
  8. Thérèse-Félicité (1736-1744)
  9. Louise-Marie (1737-1787)

Mätresser[redigera | redigera wikitext]

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig XIV av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Teresia av Österrike
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ferdinand Maria av Bayern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Anna Victoria av Bayern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Henrietta Adelaide av Savojen
 
 
 
Ludvig XV
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl Emanuel II av Savojen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Viktor Amadeus II av Savojen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Johanna av Savojen
 
 
 
 
 
 
 
 
Marie-Adélaïde av Savojen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Filip I av Orléans
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anne Marie av Orléans
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Henrietta av England
 
 
 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 712 
  2. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 713