Marschen mot Rom
Marschen mot Rom var en demonstration som pågick från den 27 oktober 1922 till den 29 oktober och inleddes som ett misslyckat försök till statskupp av det italienska fascistpartiet som utmynnade i att partiets ledare Benito Mussolini utsågs till Italiens regeringschef (i förlängningen med diktatorisk makt) av kung Viktor Emanuel III.
I själva marschen mot Rom, Italiens huvudstad, deltog 30 000 svartskjortor och så kallade squadristi (fascistiska gatukämpar), under ledning av Italo Balbo, Emilio De Bono, Michele Bianchi, och Cesare Maria De Vecchi medan Mussolini väntade i Milano. Huvuddelen av demonstrationstågen hindrades av polis och de 9 000 som ändå kom fram var oorganiserade och dåligt beväpnade. I detta ögonblick vacklade dock kungen som valde att utse Mussolini till regeringsbildare och konseljpresident (premiärminister) den 30 oktober. Dagen efter höll svartskjortorna en parad genom stadens gator, men redan samma kväll skickades de med tåg ut ur staden av Mussolini.
Dagen för den tilltänkta kuppen, 28 oktober, blev sedan nyårsdag i det fascistiska Italien när en ny kalender infördes 1927.
[redigera] Källor
- Anatomy of Fascism, Robert O. Paxton, ISBN 0-7139-9720-6
