Marzahn-Hellersdorf
| Marzahn-Hellersdorf | ||
| Stadsdelsområde (Bezirk) | ||
|
Vy över ortsdelen Marzahn.
|
||
|
||
| Land | ||
|---|---|---|
| Stad | Berlin | |
| Koordinater | ||
| Area | 61,8 km² | |
| Folkmängd | 251 813 (2011-07-31) | |
| Befolkningstäthet | 4 075 invånare/km² | |
| Grundad | 2001 | |
| Styrande organ | Stadtrat | |
| Borgmästare | Stefan Komoß (SPD) | |
| Webbplats: Bezirksamt Marzahn-Hellersdorf | ||
Marzahn-Hellersdorf är ett stadsdelsområde (Bezirk) i östra Berlin. Stadsdelsområdet bildades 2001 genom sammanslagning av de tidigare stadsdelsområdena Marzahn och Hellersdorf. Angränsande områden är stadsdelsområdena Lichtenberg (i norr och väster) och Treptow-Köpenick (i söder) samt förbundslandet Brandenburg i öster.
[redigera] Historia
Stadsdelsområdet utgörs av fem mindre stadsdelar: Biesdorf, Kaulsdorf, Hellersdorf, Mahlsdorf och Marzahn. Alla dessa stadsdelar låg fram till 1920 i Brandenburg, som fristående från Berlin, och inkorporerades sedan vid denna tidpunkt i Berlin. De tillhörde fram till 1979 stadsdelsområdet Lichtenberg. Då bröts dock dessa stadsdelar ut ur Lichtenberg och bildade istället ett nytt stadsdelsområde med namnet Marzahn. I början av det östtyska miljonprogrammet byggdes nya hus huvudsakligen i Marzahn. Senare påbörjades en större byggverksamhet även i Hellersdorf och då antalet invånare ökade delades distriktet upp 1986. Stadsdelarna Hellersdorf, Kaulsdorf och Mahlsdorf bildade, fram till stadsdelsområdets återförening, stadsdelsområdet Hellersdorf.
-
Charlotte von Mahlsdorfs museum ligger i stadsdelen Mahlsdorf.
[redigera] Politik
Efter Tysklands återförening var länge Die Linke/PDS det dominerande partiet i stadsdelsområdet med tidvis över 50 procent av rösterna. Vid det senaste valet[när?] minskade röstandelen till 31,2 procent. Partiet är fortfarande störst i stadsdelen men innehar inte borgmästarposten, som istället innehas av en koalition ledd av SPD.
Partier i stadsdelsparlamentet:
- Die Linke, 19 ledamöter
- SPD, 16 - borgmästaren, Stefan Komoß, tillhör SPD.
- CDU, 10
- Piraten, 4
- Grüne, 3
- NPD, 2
- plus en vakant plats
[redigera] Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 11 december 2011.
|
|||||||||