Medalj

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Medalj (italienska: medaglia, av latin: metallum, metall) är ett myntliknande konstföremål som inte är betalningsmedel. Medaljkännedomen utgör en gren av numismatiken.

Allmän beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Medaljer präglas i mjuk metall (fint guld och silver, koppar med efteråt pålagd bronsering, ibland i platina, tenn eller bly). En medalj präglas upprepade gånger (under det myntet präglas i ett slag) och glödgas emellan varje prägling. Medaljens framsida kallas advers eller avers och dess baksida revers precis som med mynt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I antikens tider gjordes ingen egentlig åtskillnad mellan mynt och medaljer. Medaljer verkar ha varit gångbara som mynt. De grekiska medaljerna är än i dag ouppnådda i konstnärligt hänseende, men endast ett fåtal sådana finns bevarade. Så mycket allmännare är de romerska medaljerna.

I slutet av 1300-talet återupplivades medaljörkonsten i Italien och vann sedermera insteg i andra kulturer. Till en början göts medaljerna i formar, men då arbetet därigenom blev grovt och ojämnt, fann man nödvändigt att ciselera avgjutningarna med gravyrstickeln.

På 1500-talet började man prägla dem med stålstämplar, i likhet med mynt. Dock ciselerades medaljer fortfarande av sådana konstnärer som Benvenuto Cellini och Raibolini. Närmast den italienska medaljörkonsten står genom sin kraftiga karakteristik den tyska, vilken upptogs av guldsmederna i Nilmberg och Augsburg. Ypperst på detta område var Albrecht Dürer. Holländarna slog under 1500- och 1600-talet en ovanligt stor mängd medaljer, som fått historiskt intresse, däribland flera satiriska. Efter reformationen ägnades medaljer även åt religiösa ämnen, och det blev allmän sed bland både män och kvinnor att bära medaljer som klädutsmyckning.

Under 1700-talet, då det hade blivit en mani (även i Sverige) att slå medaljer över alla möjliga tilldragelser i såväl det offentliga som enskilda livet förföll denna konst, men har sedan Napoleon I:s tid åter nått en hög utveckling. I Sverige göts medaljerna av guldsmeder, tills drottning Kristina införskrev stämpelskärare från Tyskland och Frankrike.

Typer av medaljer[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika typer av medaljer enligt följande.

Minnesmedalj eller jubileumsmynt[redigera | redigera wikitext]

Metallstycke av ett större mynts form och bärande präglade relief-figurer, sinnebilder samt inskrift till minne av någon berömd person, någon stor bragd eller märklig tilldragelse.

Prispenning[redigera | redigera wikitext]

I metall präglat hederstecken, vilket utdelas som pris vid utställningar, vid tävlingar o.s.v..

Belöningsmedaljer[redigera | redigera wikitext]

I metall präglat hederstecken som delas ut som ett bevis på offentligt erkännande.

Belöningsmedaljer i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Carl Reinhold Berchs storleksskala för svenska medaljer.

Bland de svenska belöningsmedaljer, som utdelas av konungen ingår bland annat ordensmedaljerna, tapperhetsmedaljerna. Regeringen utdelar särskilda kungliga regeringsmedaljer jämte ytterligare officiella medaljer. Statsverket utdelar förtjänstmedaljer för nit, redlighet, lång, trogen eller övrigt särskilt förtjänstfull tjänstgöring.

Svenska medaljers storlek[redigera | redigera wikitext]

Svenska medaljers storlek anges ännu efter den av numismatikern Carl Reinhold Berch under 1700-talet godtyckligt uppgjorda skala. Enligt denna skala sägs till exempel en medalj med en diameter på 24 mm. vara »av femte storleken», en med en diameter på 33 mm. vara »av åttonde storleken» o.s.v. Numera mäter den 8:e storleken bara 31mm, ingen svensk belöningsmedalj är större än 18:e storleken.[källa behövs]

Bärande av svenska medaljer[redigera | redigera wikitext]

Medaljer rangordnas, varvid i Sverige svenska medaljer alltid går före utländska. Bland svenska medaljer går kungliga medaljer före andra medaljer. Medaljer bärs på vänster bröst med den finaste närmast bröstets mitt, och sedan i rangordning i riktning mot vänster arm. Om bäraren har hedern av mer än fem medaljer ordnas dessa i rader under varandra med högst fem i varje rad. Den översta raden är finast, och därefter successivt i rangordning raderna under.

Till uniform bärs medaljer i originalstorlek till stor högtidsdräkt (stor mässdräkt), motsvarande civil frack. Till liten högtidsdräkt (liten mässdräkt), motsvarande civil smoking bäres medaljerna i miniatyrformat. Till daglig dräkt bäres endast medaljens band. Medaljband förekommer ej alls i samband med civil klädsel. Till fältdräkt bäres varken medalj eller medaljband.

För bärande av utländsk medalj till svensk uniform krävs prövning av behörig myndighet, som beviljar eller avslår alltefter medaljens art och vem som förlänat den.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.