Allsvenskan (fotboll)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om fotbollsserien Allsvenskan. För svenska mästare i fotboll, se Svenska mästare i fotboll. För damernas högsta serie, se Damallsvenskan.
Allsvenskan
Lennart Johanssons Pokal.JPG
Länder  Sverige
Federation UEFA
Grundad 1924
Antal klubbar 16
Nedflyttning till Superettan
Nationella cuper Svenska cupen
Internationella cuper Champions League
Europa League
Regerande mästare Malmö FF (2014)
Flest ligatitlar Malmö FF (21)
TV-partners TV4 Gruppen
C More[1]
Radiopartners SR[2]
Webbplats Allsvenskan
Soccerball current event.svg Allsvenskan 2014

Allsvenskan är den högsta divisionen i fotboll i Sverige för klubblag på herrsidan. Den ersatte svenska mästerskapet i fotboll år 1924, en utslagsturnering som började spelas 1896. Den utgörs numera av en rak serie där lagen, sedan 2008 16 i antalet, möts i dubbelmöten. Sedan 1993 blir seriesegrarna återigen automatiskt svenska mästare och får lyfta Lennart Johanssons pokal.

Allsvenskans premiärsäsong, 1924/1925, vanns av GAIS. Till en början kallades turneringen för "Storserien"[3] eller "Stora svenska serien",[4] och det var först i och med årgången 1930/1931 som den fick SM-status. 1982-1990 gick de bästa lagen i Allsvenskan vidare till ett SM-slutspel i form av en utslagsturnering. Säsongerna 1991 och 1992 delades lagen upp i två serier, Mästerskapsserien och Kvalsvenskan, då grundserien var slutspelad. Segraren i Mästerskapsserien blev svenska mästare, medan lagen i Kvalsvenskan kämpade för att undvika nedflyttning.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1924/1925-1956/1957[redigera | redigera wikitext]

Den första Allsvenskan spelades säsongen 1924/1925 och vanns av GAIS. Serien spelades höst-vår och bestod av 12 lag som mötte varandra i dubbelmöten. De två sämst placerade lagen flyttades ner till underliggande division. Spelordningen förblev densamma under många år. Undantag var säsongerna 1953/1954 och 1954/1955 då tre lag flyttades ner. Seger gav två poäng, oavgjort ett medan förlust inte gav några poäng. Fram till och med säsongen säsongen 1929/1930 blev seriesegrarna enbart seriemästare, men från efterföljande säsong fick de även status av svenska mästare.

Säsongen 1933/1934 blev Malmö FF diskvalificerade och tvångsnedflyttade. Anledningen var att man hade brutit mot amatörbestämmelserna. Brottet bestod i att man hade betalat ut några kronor i segerpremier.

Själva namnet Allsvenskan kommer av att det tidigare bara fanns regionala seriemästerskap, till exempel Östsvenskan (sedan 1916), Mellansvenskan (1912), Västsvenskan (1912) och Uppsvenskan (1913). Men trots sitt namn var mästerskapet till en början egentligen inte "allsvenskt", av samma anledning som att det tidigare bara fanns regionala serier: Sveriges geografi. Skånska klubbar hade till exempel ingen större lust att resa till Norrland för att möta lag som ibland är på samma geografiska avstånd som Österrike eller Italien. Stora delar av Norrland var ända in på 1950-talet diskriminerat, eftersom klubbar därifrån inte tilläts spela högre än division 3. Även Gotland behandlades på ett liknande sätt, då gotländska klubbar nekades spela i svenska serien utanför deras egna distriktsserier, det vill säga högre än division 5, fram till 1951.

Säsongen 1953/1954 skedde förändringen, att norrländska klubbar fick deltaga i näst högsta divisionen, men med bestämmelsen, att om en klubb i Norrland vann serien skulle det inte bli uppflyttat till Allsvenskan. Detta påverkade även den allsvenska nedflyttningsstriden och hur många lag som skulle åka ur. Om en klubb i Norrland vann serien var det ett lag mindre i Allsvenskan som blev degraderat. Några år senare fick klubbar i hela Norrland även delta med lag i högsta divisionen, och efter en framgångsrik säsong 1955/1956 spelade Lycksele IF i kvalet till högsta divisionen, där man dock förlorade mot GAIS.

1957/1958-1981[redigera | redigera wikitext]

Sune Sandbring i kamp med Sanny Jacobsson från Gais i allsvenskan 1953

Säsongsuppläggningen ändrades från höst-vår till vår-höst via säsongen 1957/1958. Den säsongen kallades Maratonallsvenskan och spelades från augusti 1957 till oktober 1958. Lagen mötte varandra tre gånger istället för två som var det normala. Nästkommande säsong var återigen en normallång säsong, spelad med ordinarie dubbelmöten och nu med spelschemat vår-höst.[5] Röster har på senare tid höjts för att man ska återgå till höst-vår för att säsongen ska vara bättre anpassad till de flesta andra europeiska länders.

Mellan 1973 och 1981 utökades Allsvenskan med två lag till 14. Säsongen närmast före utökningen var det därför bara ett lag som blev nedflyttat. Det var första gången man gick ifrån den ursprungliga serien med 12 lag. Antalet ändrades tillbaka till 12 säsongen 1982. Under 1981 års Allsvenska blev de två sista lagen nedflyttade medan de två närmast högre placerade fick kvala mot de två division 2-segrarna.

1982-1990[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1982 och 1990 korades de svenska mästarna i fotboll genom ett slutspel. Den allsvenska grundseriens vinnare fick nöja sig med att benämnas seriesegrare. 1982-1984 gick de åtta främsta lagen vidare till slutspel. Från och med 1985 ändrades detta till de fyra främsta.

1982 fick de fyra sämst placerade lagen kvalspela mot de två högst placerade lagen i de båda Division 2-serierna. 1983-1989 var det de två sämst placerade lagen som flyttades ner. 1990 blev tre lag nedflyttade och endast ett uppflyttat. Anledningen var att antalet lag skulle minskas till 10 stycken året efter.

1990 ändrades antalet poäng för seger från två till tre. Anledningen var att man ville uppmuntra till offensivare spel. Man följde därmed efter andra ligor, bland annat den engelska ligan.

1991-1992[redigera | redigera wikitext]

Säsongerna 1991 och 1992 bestod Allsvenskan av 10 lag. Efter grundomgången gick de sex bästa lagen vidare till Mästerskapsserien medan de fyra sämst placerade fick spela i Kvalsvenskan tillsammans med de fyra seriesegrarna från division 1.

1993-2007[redigera | redigera wikitext]

1993 gick man tillbaka till en rak serie med 14 lag som avgörs utan något slutspel. Fram till 1999 blev de två sista lagen nedflyttade till division 1 medan de två närmast högre placerade fick kvala. Från och med år 2000 är det bara ett lag som behöver kvala. Säsongen 2008 utökades Allsvenskan med ytterligare två lag och därför var det säsongen 2007 endast ett lag som åkte ur medan tre lag från Superettan flyttades upp, utan att behöva kvala.

Efter säsongen 2004 blev Örebro SK tvångsnedflyttade till Superettan på grund av ekonomiska problem. Istället fick Assyriska Föreningen, som blivit utslagna i kvalet till Allsvenskan, en friplats.

2008-[redigera | redigera wikitext]

Inför 2008 års säsong utökades allsvenskan från 14 till 16 lag.

Nuvarande spelformat[redigera | redigera wikitext]

Allsvenskan utgörs sedan 1993 återigen av en rak serie, sedan 2008 med 16 lag som möts i dubbelmöten, en gång på hemmaplan och en gång på bortaplan. Vid seger får laget tre poäng, oavgjort ger en poäng medan förlust inte ger någon poäng. Placeringen i serien bestäms i första hand av antalet poäng, därefter av målskillnad och slutligen av flest gjorda mål. De två sist placerade lagen flyttas ned till Superettan och ersätts av de två först placerade lagen i den serien. Det tredje sist placerade laget får kvalspela mot trean i Superettan i dubbelmöte på hemma- och bortaplan.

Medaljfördelning[redigera | redigera wikitext]

Det lag som är först placerat när Allsvenskan är färdigspelad vinner guld och Lennart Johanssons pokal (före 2001 von Rosens pokal) samt blir svenska mästare i fotboll. Tvåan vinner stora silvret, trean lilla silvret och fyran får brons. Traditionen med utdelning av fyra medaljer är belagt i skrift sedan åtminstone säsongen 1933/1934 och även namnformerna stort och litet brons har använts.[6] I historiska sammanställningar av medaljfördelningen brukar fyra medaljer redovisas för samtliga år sedan starten 1925. Enligt en teori delas det ut fyra valörer eftersom svenska mästerskapet i fotboll som spelades mellan 1896 och 1924 avgjordes med cupspel utan match om tredje pris.[6] Förlorarna i semifinalen kom därmed på delad tredje plats. De som förlorat semifinalen mot finalvinnarna utnämndes då till vinnare av stora bronset medan laget som förlorat mot silvermedaljörerna utnämndes till vinnare av det lilla bronset.

Kval[redigera | redigera wikitext]

Lag 14 i Allsvenskan kvalar mot lag 3 i Superettan om en plats i Allsvenskan. Laget från Superettan är hemmalag i första matchen. Om poäng och målskillnad är lika efter andra matchen, räknas mål på bortaplan dubbelt. Om fortfarande lika tillgrips förlängning med 2x15 minuter. Mål på bortaplan i förlängningen räknas inte dubbelt. Vid lika efter förlängning avgörs matchen med straffsparkstävling enligt SvFF:s regelbok.

Transfer[redigera | redigera wikitext]

Sverige införde den 15 november 2004 internationella transferregler vilket innebär att spelare endast får lov att byta klubb i två så kallade transferfönster. Dessa står öppna under perioderna 1-31 augusti och 15 november-31 mars.

Klubbar i allsvenskan 2014[redigera | redigera wikitext]

Karta över var någonstans i Sverige, de Allsvenska fotbollsklubbarna är ifrån
Gefle IF
AIK
IF Brommapojkarna
Djurgårdens IF
Örebro SK
Falkenbergs FF
IFK Norrköping
IFK Göteborg
BK Häcken
IF Elfsborg
Kalmar FF
Helsingborgs IF
Mjällby AIF
Malmö FF
Åtvidabergs FF
Halmstads BK


Klubb
Slut-
placering
2013
Första säsongen i
Allsvenskan
Första
säsongen
sedan
senaste
uppflytt-
ningen
Hemmaarena Publik-
kapacitet
AIK* &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 1924/1925 2006 Friends Arena &&&&&&&&&&054329.&&&&&054 329
IF Brommapojkarna &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013 2007 2013 Grimsta IP &&&&&&&&&&&08000.&&&&&08 000
Djurgårdens IF &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 1927/1928 2001 Tele2 Arena &&&&&&&&&&033000.&&&&&033 000
IF Elfsborg &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 1926/1927 1997 Borås Arena &&&&&&&&&&016894.&&&&&016 894
Falkenbergs FF &00000000000000130000001 i Superettan 2014 2014 Falkenbergs IP &&&&&&&&&&&06000.&&&&&06 000
Gefle IF &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 1933/1934 2005 Strömvallen &&&&&&&&&&&07200.&&&&&07 200
IFK Göteborg* &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 1924/1925 1977 Gamla Ullevi &&&&&&&&&&019000.&&&&&019 000
Halmstads BK &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 1933/1934 2013 Örjans Vall &&&&&&&&&&015500.&&&&&015 500
Helsingborgs IF* &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 1924/1925 1993 Olympia &&&&&&&&&&017100.&&&&&017 100
BK Häcken &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 1983 2009 Rambergsvallen &&&&&&&&&&&08480.&&&&&08 480
Kalmar FF &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 1949/1950 2004 Guldfågeln Arena &&&&&&&&&&012150.&&&&&012 150
Malmö FF &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 1931/1932 2001 Swedbank Stadion &&&&&&&&&&024000.&&&&&024 000
Mjällby AIF &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 1980 2010 Strandvallen &&&&&&&&&&&07000.&&&&&07 000
IFK Norrköping* &&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09 1924/1925 2011 Nya Parken &&&&&&&&&&016700.&&&&&016 700
Åtvidabergs FF &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 1951/1952 2012 Kopparvallen &&&&&&&&&&&07800.&&&&&07 800
Örebro SK &00000000000000180000002 i Superettan 1946/47 2014 Behrn Arena &&&&&&&&&&012674.&&&&&012 674
* Deltog i den första Allsvenskan.

Publiksnitt[redigera | redigera wikitext]

Publiksiffrorna har skiftat mellan åren. Efter ökningar från starten hölls sig sedan siffrorna på en stadig nivå fram till slutet av 1970-talet, då de började minska. Från slutet av 1990-talet påbörjades dock en ökning.[7] De flesta publikrekorden i Allsvenskan härrör från säsongen 1959. Denna säsong noterades rekord för en enskild match (52 194 åskådare såg Örgryte besegra IFK GöteborgUllevi), högsta hemmasnitt (Örgryte, 25 520 i snitt under 11 hemmamatcher), högsta totala publiksnitt (Örgryte, 22 476 på 11 borta- och 11 hemmamatcher), samt högsta publiksnitt för hela Allsvenskan (13 369).

Den säsong som innebar flest matcher med fler än 10 000 åskådare per match är 1953/1954 då inte mindre än 78 matcher lockade 10 000 eller fler åskådare. De flesta lag som deltagit i allsvenskt spel har vid något tillfälle haft 10 000 eller fler åskådare vid en hemmamatch, AIK och Malmö FF står dock i en viss särklass när det gäller denna kategori. Senaste laget som hade minst 10 000 åskådare till varje hemmamatch under hela säsongen var Malmö FF säsongen 2012. AIK har vunnit publikligan flest gånger, närmast före IFK Göteborg och Örgryte. Andra lag som vunnit publikligan är Helsingborgs IF, Malmö FF, Djurgårdens IF, GAIS, Hammarby IF, Örebro SK och Östers IF.

De mindre smickrande rekorden innehas av Västerås IK (lägsta hemmasnitt under en säsong, 1 125 åskådare 1924/1925), flest sistaplatser i publikligan av Åtvidaberg (vid 13 tillfällen, 1951/1952-1982) och av Västra Frölunda IF som lockat färre än 1 000 åskådare vid inte mindre än 27 allsvenska hemmamatcher.

Allsvenska seriesegrare genom åren[redigera | redigera wikitext]

Här redovisas segrarna i den allsvenska grundserien. Under åren 1982-1992 avgjordes svenska mästerskapen genom slutspel i cup- eller serieform. I de fall då seriesegrarna och svenska mästarna är olika lag anges svenska mästarna inom parentes.[8]

Medaljtabell[redigera | redigera wikitext]

Observera att medaljerna representerar medaljplacering efter färdigspelad grundserie, alltså inte antal utmärkelser som Svenska mästare.

Medalj Poäng
Guld 3
Stort silver 2
Litet silver 1
Klubb Guld S.silver L.silver Poäng
1 Malmö FF 20 14 9 97
2 IFK Göteborg 13 11 15 76
3 IFK Norrköping 12 9 4 58
4 AIK 5 10 10 45
5 Helsingborgs IF 7 7 9 44
6 Djurgårdens IF 7 3 9 36
7 IF Elfsborg 5 6 5 32
8 GAIS 4 4 4 24
9 Östers IF 4 3 3 21
10 Örgryte IS 2 2 6 16
11 Halmstads BK 4 2 2 16
12 Hammarby IF 1 2 2 9
13 Kalmar FF 1 2 2 9
14 Åtvidabergs FF 2 2 0 8
15 Örebro SK 0 2 2 6
16 Degerfors IF 0 2 2 6
17 IK Sleipner 1 1 1 6
18 BK Häcken 0 1 0 2
19 Landskrona BoIS 0 1 0 2
20 IFK Malmö 0 1 0 2
21 Råå IF 0 1 0 2
22 Jönköpings Södra IF 0 1 0 2
23 Sandvikens IF 0 0 1 1

Allsvenska Svenska mästare[redigera | redigera wikitext]

Följande tabell visar antal gånger respektive lag har blivit svenska mästare i fotboll under Allsvenskans historia. (Notera att Allsvenskan ej hade SM-status åren 1925-30). Detta är inte en fullständig lista över Svenska mästare i fotboll.

Titlar Klubb
18 Malmö FF
15 IFK Göteborg
12 IFK Norrköping
7 Djurgårdens IF
6 IF Elfsborg
5 Helsingborgs IF, AIK
4 Halmstads BK, Östers IF
2 Åtvidabergs FF
1 Hammarby IF, Kalmar FF, IK Sleipner, Örgryte IS, Gais

Poängrekord (topp 5)[redigera | redigera wikitext]

Lista över de fem högsta poängsummorna för segrande lag i allsvenskan.

Rank Klubb Poäng Säsong
1 Malmö FF 67 2010
2 Kalmar FF 64 2008
3 Malmö FF 63 2013
Helsingborgs IF 63 2011
5 AIK 61 2009

Tränare[redigera | redigera wikitext]

Den 31 januari 2014 fanns följande huvudtränare i klubbarna som representerade Allsvenskan 2014:

Klubb Tränare Tillträdde
AIK Sverige Andreas Alm 16 december 2010
IF Brommapojkarna Sverige Stefan Billborn 2013
Djurgårdens IF Sverige "Pelle" Olsson 2013
IF Elfsborg Sverige Klas Ingesson 30 september 2013
Falkenbergs FF Sverige Henrik Larsson 2013
Gefle IF Sverige Roger Sandberg 2013
IFK Göteborg Sverige Mikael Stahre inför 2012 [9]
Halmstads BK Sverige Jens Gustafsson 2011
Helsingborgs IF Sverige Roar Hansen 3 december 2012 [10]
BK Häcken Sverige Peter Gerhardsson 2009
Kalmar FF Sverige Hans Eklund 2013
Malmö FF Norge Åge Hareide 2014
Mjällby AIF Sverige Anders Linderoth 21 juli 2014 [11]
IFK Norrköping Sverige Jan Andersson 1 december 2010
Åtvidabergs FF Sverige Peter Swärdh 6 november 2012 [12]
Örebro SK Sverige Alexander Axén 2014

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nytt tv-avtal för Allsvenskan”. svenskfotboll.se. 22 mars 2013. http://svenskfotboll.se/allsvenskan/arkiv/allsvenskan/tt/2013/03/nytt-tv-avtal-for-allsvenskan/. Läst 14 mars 2014. 
  2. ^ ”Om Fotboll (längst ner på sidan)”. sverigesradio.se. http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2835. Läst 14 mars 2014. 
  3. ^ "1924-25 - Den moderna Allsvenskan startar". Aik.se. Läst 22 juli 2014.
  4. ^ Johrén, Anders (2005): "1924-25 - Den moderna Allsvenskan startar". Aik.se. Läst 22 juli 2014.
  5. ^ "Fotbollsåret 1957-58 - AIK räddades av serieomläggningen". Aik.se. Läst 22 juli 2014.
  6. ^ [a b] Bengtsson, Claes-G (27 oktober 2004). ”Guld, stort silver, litet silver och brons?”. Svenska Fotbollförbundet. http://svenskfotboll.se/arkiv/tidigare/2004/10/guld-stort-silver-litet-silver-och-brons/. Läst 11 september 2010. 
  7. ^ ”Svenska Fotbollförbundet - ''Allsvenska skyttekungar & publiksnitt 1925- ''”. Svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/allsvenskan/historik/skyttekungar-publiksnitt-1925-/. Läst 14 juli 2011. 
  8. ^ ”Svenska Fotbollförbundet - Svenska mästare 1896-1925, 1931-. http://svenskfotboll.se/allsvenskan/historik/. Läst 5 mar 2010. 
  9. ^ http://www.ifkgoteborg.se/Nyheter/2011/September/Stahre-och-Edlund-nya-tranare/
  10. ^ http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/helsingborg/article15873479.ab
  11. ^ http://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/guldbollenvinnare-tar-over-mjallby/
  12. ^ http://www.expressen.se/sport/fotboll/allsvenskan/peter-swardh-tar-over-tranarjobbet-i-atvid/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]