Montivipera xanthina

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Montivipera xanthina
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Benny Trapp Montivipera xanthina.jpg
Systematik
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Kräldjur
Reptilia
Ordning Fjällbärande kräldjur
Squamata
Familj Huggormar
Viperidae
Släkte Montivipera
Art Montivipera xanthina
Vetenskapligt namn
§ Montivipera xanthina
Auktor Gray, 1849
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Synonymer
Daboia xanthina Gray, 1849
Vipera bulgardaghica Nilson & Andren, 1985
Vipera xanthina (Gray, 1849)[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Montivipera xanthina är en ormart som ingår i släktet Montivipera och familjen huggormar.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

En stor, kraftigt byggd huggorm med en längd normalt mellan 80 och 120 cm. Ovansidan är blekgrå till brunaktig med mörkbruna, svartkantade, rombformade fläckar längs ryggen, som kan smälta samman till ett sicksackband. Sidorna är ofta mörkare, medan undersidan är ljusgrå med mörkare fläckar. Det triangelformade huvudet har fyra mörka fläckar, två större och två mindre.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Montivipera xanthina lever i solbelysta, gärna fuktiga buskage och högstäpper, där den kan gå upp till 2 000 meter[1], i asiatiska Turkiet 2 500 meter.[2][3] Den är vanlig i människopåverkade habitat, som ruiner, förortsträdgårdar och odlad mark som bland annat olivlundar,[1] men kan även förekomma i skogar och sankmarker[3].

Arten är normalt dagaktiv, även om den under mycket heta perioder även kan vara i rörelse under delar av natten. I områden med kyligare klimat förekommer det att arten går i ide under vintern, ofta flera individer tillsammans.[3]

Föda[redigera | redigera wikitext]

De fullvuxna ormarna lever på däggdjur och fåglar, medan ungarna framför allt tar ödlor.[3]

Ormen är mycket giftig, och kan orsaka dödsfall.[2] Forskarna har börjat intressera sig för giftets egenskaper eftersom det förutom att vara vävnadsförstörande (som de flesta huggormsgifter) även är antibakteriellt.[4]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Före parningen utkämpar hanarna strider mot varandra, där de brottas med delvis upprätt kropp och försöker tvinga motståndaren till marken.[3] Arten är levandefödare; honan kan få mellan 2 och 15 ungar,[1] i sällsynta fall upp till 20.[3]

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten är klassificerad som livskraftig av IUCN, och populationen är stabil. Det finns dock lokala hot, som kommersiell insamling, inklusive illegal sådan, samt lokal förföljelse.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten finns i Turkiet, nordöstra Grekland och på de grekiska öarna Lesbos, Chios, Samos, Patmos, Leipsoi, Leros, Kalymnos, Kos, Symi, Chalki och Oinousses.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Wolfgang Böhme, Petros Lymberakis, Varol Tok, Ismail H. Ugurtas, Murat Sevinç, Pierre-André Crochet, Yakup Kaska, Yusuf Kumlutaş, Aziz Avci, Nazan Üzüm, Can Yeniyurt & Ferdi Akarsu 2009 Montivipera xanthina Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 29 april 2014.
  2. ^ [a b c] Axel Kwet (2009). European Reptile and Amphibian Guide. New Holland Publishers. Sid. 243. ISBN 978-1-84773-444-0 
  3. ^ [a b c d e f] Ben Harvey (7 juli 2009). ”Archipelago Wildlife Library: Ottoman Viper (Montivipera xanthina)”. Archipelagos Institute of Marine Conservation, Grekland. http://wildlife-archipelago.gr/wordpress/reptiles/ottoman-viper-montivipera-xanthina/. Läst 29 april 2014. 
  4. ^ Yalcın, HT; Ozen, MO; Gocmen, B.; & Nalbantsoy A. (2014). ”Effect of Ottoman Viper (Montivipera xanthina (Gray, 1849)) Venom on Various Cancer Cells and on Microorganisms.” (på engelska). Cytotechnology "66" (1). doi:10.1007/s10616-013-9540-z. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23381026. Läst 29 april 2014.