Musik i mörker

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Musik i mörker
Genre(r) Drama
Regissör Ingmar Bergman
Producent Lorens Marmstedt
Manus Dagmar Edqvist
Skådespelare Mai Zetterling, Birger Malmsten, Olof Winnerstrand, Naima Wifstrand
Originalmusik Erland von Koch
Produktionsbolag Terrafilm
År 1948
Speltid 88 minuter
Land Sverige
Språk Svenska
IMDb

Musik i mörker, är en svensk långfilm från 1948 i regi av Ingmar Bergman

Handling[redigera | redigera wikitext]

Vid en skjutövning förlorar den värnpliktige Bengt synen. Under den första tiden får han bo hos släktingar ute på landet där den unga Ingrid arbetar som hembiträde. Hon förälskar sig i honom men han är upptagen av sin egen bitterhet. Deras vägar skiljs för lång tid tills de en dag åter möts.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Filmen premiärvisades 17 januari 1948 på biograf Royal i Stockholm. Filmen filmades vid Sandrew-Ateljéerna i Stockholm av Göran Strindberg. Som förlaga har man Dagmar Edqvists roman Musik i mörker som utgavs 1946. Ingmar Bergman medverkar själv i en statistroll som tidningsläsande tågpassagerare. Filmen var ett av bidragen på filmfestivalen i Venedig 1948, där den fick ett välvilligt mottagande.

Mottagande[redigera | redigera wikitext]

I Dagens Nyheter fick filmen en nedgörande recension av Carl Björkman: "Ty det är verkligen en enformig film, entonigt berättad, utan glädje och munterhet, utan spontanitet. Den har ingen kontakt med livet, den är inte vänlig, inte vardaglig, den spelar på något sätt i en värld där inte bara ljuset utan också luften fattas.". I Aftonbladet ansåg recensenten Filmson att den var Bergmans "styvaste" film dittills och fortsatte "[...] här har Ingmar Bergman lyckats få en djup värme och ömhet över den inspirerade bildberättelsen som man tidigare endast anat.". I Morgon-Tidningen ansåg Nils Beyer att överföringen från roman till film inte var helt lyckad och att alla huvudpersonens svårigheter löstes genom ett traditionellt lyckligt slut.[1]

Roller i urval[redigera | redigera wikitext]

Musik i filmen[redigera | redigera wikitext]

  • Serse. Ombra mai fù/Largo (Largo), kompositör Georg Friedrich Händel, text Nicola Minatò och Silvio Stampiglia, framförs instrumentalt på orgel.
  • Sonat, piano, nr 14, op. 27:2, ciss-moll, "Månskenssonaten", kompositör Ludwig van Beethoven
  • Fantasistycke, piano, op. 12. Nr 2: Aufschwung, kompositör Robert Schumann, framförs instrumentalt på piano.
  • Ballad, piano, nr 3, op. 47, Ass-dur, kompositör Frédéric Chopin, instrumental.
  • Vals, piano, nr 7, op. 64:2, ciss-moll, kompositör Frédéric Chopin, framförs instrumentalt på piano.
  • Bedstefars Vals (Se, farfar dansar gammal vals), kompositör Tom Andy, dansk text Arvid Müller, svensk text Dix Dennie, framförs instrumentalt på piano.
  • Modlitwa dziewicy/La prière d'une vierge (Jungfruns bön), kompositör Tekla Badarzewska-Baranowska, framförs instrumentalt på piano och violin
  • Preludium, piano, nr 24, op. 28, d-moll, kompositör Frédéric Chopin, instrumental.
  • Swingimprovisation, kompositör Erland von Koch, framförs på piano av Reinhold Svensson
  • Symfoni, nr 3, op. 55, Ess-dur. Sats 4 (Eroica. Sats 4), kompositör Ludwig van Beethoven, instrumental.
  • Nocturne, piano, op. 9. Nr 2, kompositör Frédéric Chopin, framförs instrumentalt på piano.
  • Raymond. Uvertyr, kompositör Ambroise Thomas, text Joseph Bernard Rosier och Adolphe de Leuven, instrumental.
  • Treulich geführt, ziehet dahin. Ur Lohengrin (Brudmarsch. Ur Lohengrin), kompositör och text Richard Wagner, svensk text Fritz Ahlgrensson, instrumental.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dagens Nyheter 18 januari 1948, Aftonbladet 18 januari 1948, Morgon-Tidningen 18 januari 1948