Lorens Marmstedt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lorens Marmstedt
Född Sigfrid Lorenzo Marmstedt
29 oktober 1908
Stockholm, Sverige
Död 4 april 1966 (57 år)
Stockholm, Sverige
År som aktiv 1932–1966
Maka Astrid Carlson
(1933–1935)
Marie-Louise Sorbon
(1942–1955)
Ellen Rasch
(1950–1956)
Gio Petré
(1962–1966)
Betydande verk Kanske en diktare, Ombyte av tåg, Resan till dej
IMDb

Lorens Marmstedt, Sigfrid Lorenzo Marmstedt, tidigare Eriksson, född 29 oktober 1908 i Stockholm, död 4 april 1966 i Stockholm, var en svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Marmstedts far var från Norrland och modern var italienska, född i Tunisien. Fadern var affärsman och drev företaget AB Medelhavskompaniet. Marmstedts intresse för film vaknade mycket tidigt; redan som 18-åring anställdes han av Svenska Dagbladet där han åren 1927–1931 skrev filmkritik under signaturen Siglon.

Han debuterade som filmregissör 1932 med En stulen vals och gjorde ett 10-tal filmer på 1930-talet. Som regissör var han mindre framgångsrik. Hans mest kända film blev Kanske en diktare, en teatral filmatisering av Gösta Ekmans scenframgång.

Marmstedt kom i stället att bli mest känd som producent. År 1938 grundade han AB Terrafilm som till att börja med fungerade som rent distributionsbolag med fransk film som specialitet, men inom kort lierade han sig med regissörerna Schamyl Bauman och Anders Henrikson samt ekonomiskt med Sandrewskoncernen som önskade förse sin biografkedja med svensk film.

Med filmatiseringen 1940 av Sigfrid Siwertz Ett brott lockade Marmstedt en etablerad, seriös författargeneration till filmen - Bertil Malmberg, Sven Stolpe, Dagmar Edqvist, Herbert Grevenius och Walter Ljungquist. De fick samarbeta med en helt ny regissörsgeneration - Hasse Ekman, Hampe Faustman, Ingmar Bergman, som Marmstedt gav stor frihet att själva utvecklas. 1940-talet blev Terrafilms och Hasse Ekmans storhetstid, som värdigt avslutades med filmen Flicka med hyacinter. AB Terrafilm fanns kvar till 1959, men även därefter producerade Marmstedt film.

Utöver film producerade han även revy och teater. Han drev Skansenteatern 19451959 och Intiman perioden 19491966. Marmstedt avled under inspelningen av Yngsjömordet 1966, sedan han strax dessförinnan knutits till AB Svensk Filmindustri som producent. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[1]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Marmstedt var gift fyra gånger, nämligen i tur och ordning med skådespelaren Astrid Carlson, skådespelaren Marie-Louise Sorbon, premiärdansösen Ellen Rasch och skådespelaren Gio Petré. Han hade tillsammans med Gio Petré två barn som båda omkom i en husbrand strax efter Marmstedts död.

Regi i urval[redigera | redigera wikitext]

Producent i urval[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hitta graven