Rune Andréasson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rune Andréasson
Rune Andréasson 1946.
Född 11 augusti 1925
Födelseplats Lindome
Död 15 december 1999 (74 år)
Dödsplats Sverige Viken, Höganäs kommun
Nationalitet Sverige
Verksamhet
Kända verk Bamse, Brum, Pellefant, mfl.
Genre Äventyr, bildning, kultur, rättvisa, solidaritet

Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome,[1] död 15 december 1999 i Viken, Höganäs kommun, var en svensk serietecknare och animatör. Han är mest känd för att ha skapat serien Bamse – världens starkaste björn.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Ungdomstiden[redigera | redigera wikitext]

Som 12-åring 1938 fick Andréasson för första gången en teckning publicerad (i Göteborgs-Tidningen) och begick senare samma år scendebut som barnstatist på Göteborgs Stadsteater, vilket följdes av flera statistuppdrag de följande åren.[2] Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade Andréasson som sagoillustratör (1942) och serietecknare (1944 med Äventyr bland djuren, som senare fick namnet Brum) i Allers Familj-journal.[3] Efter studentexamen gick Andréasson på Göteborgs Stadsteaters elevskola samtidigt som han kontinuerligt skrev och tecknade strippserien Brum (1945–67) och sagoföljetongen Åsnan Kal från Slottsskogen (1945–52) för Göteborgs-Posten.

Under värnplikten i Stockholm skapade han Nicke Bock från Skansen (1948–50), en variant av Åsnan Kal fast på rimmad vers, tryckt i Stockholms-Tidningen. En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varvid Andréasson "serietidningsdebuterade" med engångshäftet Teddys äventyr (1950) på Bonnierförlaget Alga. Drömmen var dock att göra karriär som filmtecknare hos Walt Disney i USA; det närmaste detta han kom var ett erbjudande från Walt Disney (i samband med ett personligt möte i Köpenhamn 1951) om att få arbeta för Disney i Skandinavien, vilket Rune Andréasson avböjde.[4][5] Hela sin karriär såg Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder. I början av 1950-talet blev Andréasson vän med seriemediets bruk av pratbubblor som bärande element. Om inte annat 1951 då berättarformen i Brum bröts upp och första flerstrippsföljetongen Lille Rikard och hans katt (1951–72) inleddes i Aftonbladet.

Genombrott[redigera | redigera wikitext]

Rune Andréasson under arbetet med den animerade tv-serien "Nalle ritar och berättar" (1950-tal).

För det stora genombrottet svarade Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–58) där det fasta inslaget Teddys äventyr blev läsarnas favorit. Framgången följdes bland annat av årliga julalbum (Teddys jul, 1953–54, och Julbocken, 1954–67), utgivning av Pellefant i Gottlandet (1954) i Barnbiblioteket Saga, teaterpjäs på Göteborgs Stadsteater (Åsnan Kal från Slottsskogen, 1955) och egen serietidning (Teddy - världens starkaste björn, 1959–60).

Inspirerad av den svenska televisionens pionjärprogram gjorde Andréasson sin första TV-serie Nalle ritar och berättar (1958–59).[3] Äntligen fick han omsätta sina beprövade bildberättelser i rörligt medium och gjorde även månads- och veckoserier delvis baserade på de egna tv-filmerna. I början av 1960-talet lämnade han Teddy – världens starkaste björn och sitt gamla förlag för att utveckla en ny björnkaraktär med egen tecknad tv-serie. Han flyttade med sin familj till Viken i Höganäs kommun och inledde ett livslångt samarbete med Helsingborgs Litografiska (senare Kärnan) som ekonomiskt möjliggjorde produktionen av sex svartvita filmer med Bamse (1966). Då TV fortfarande bara hade en kanal blev genomslaget mycket gott.

Bamse och Pellefant[redigera | redigera wikitext]

Under arbetet med första "Bamse"-filmerna startades serietidningen Pellefant (1965–93), vars titelserie redan tidigt spöktecknades efter Andréassons manus. Andréasson såg liknande möjligheter i "Bamse" och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB (1970–88). Närmare tre år senare sändes slutligen sju nya färgfilmer med Bamse i Beppe Wolgers jullovsprogram. I anslutning till detta lanserades "Bamse" som serietidning (januari 1973–).

Från 1976 var serierna i Bamse-tidningen tecknade av den spanske spöktecknaren Francisco Tora, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. 1981 hade nästa två filmer premiär, efter det byggde familjen Andréasson ut sitt hus och övertog tidningens utgivning inom familjeföretaget, vilket även medgav en stilla ökning av olika kringprodukter med Bamse-motiv. Seriernas teman utvecklades till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde han sig även av sin svenske spöktecknare Bo Michanek i Malmö.

Ålderdom[redigera | redigera wikitext]

1990 pensionerade sig Andréasson från tidnings- och filmproduktion och började skriva och måla nya bilderböcker med "Bamse"-figurerna. Flera år efter officiellt avslutat serieskapande började han skriva nya seriemanus att lämna efter sig för att tecknas upp och tryckas postumt. Sista åren av sitt liv lade han stor energi på att utveckla Bamses Värld (1998–) på Kolmårdens djurpark.

Andréasson avled 1999 till följd av cancer.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Andréasson gifte sig 1959 med Majvor Lundström och fick barnen Dan (född 1959), Ola (född 1961), Pål (född 1968) och Viktoria (född 1973). Andréassons familj var även inblandad i Bamsetidningens och -filmernas produktion. Inte minst 1982–1990, då familjeföretagen Rune A-serier AB/BAMSE Förlaget producerade Bamsetidningen i familjens hem i Viken.

Flera av figurerna i Bamseserien är uppkallade efter familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria användes åt Bamses båt och mamma, hustrun Majvor åt Bamses dotter Nalle-Maja och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Bamses pappa Hebbe har namnet gemensamt med Andréassons pappa Heribert, liksom Bamses farmor (Augusta Beata) och mormor (Ann) bär samma namn som Rune Andréassons farmor och mormor.

Tecknade serier[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Skådespelare[redigera | redigera wikitext]

Animatör[redigera | redigera wikitext]

Animatör, manusförfattare och producent[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901-2006.
  2. ^ "Göteborgssyskon spelar teater", Allers ungdoms-revy 1943:37 s. 3. Återgiven som faksimil i Joakim Gunnarsson & Mårten Melin (red.), Bamse : 1966–1970 : Den kompletta veckoserien / av Rune Andréasson, Egmont Kärnan, Malmö 2006, s. 236. I artikeln påstås felaktigt att Rune Andréasson skulle ha varit 14 år vid scendebuten, då han i själva verket var 13 år (jämför Elis Andersson, Tjugofem säsonger : Pjäser och föreställningar på Lorensbergsteatern och Göteborgs Stadsteater 1926–1951, Erik Höglunds bokförlag, Göteborg 1957, s. 208 och 222).
  3. ^ [a b] Rune Andréasson, "Rune A-serier 40 år" i Bamse – världens starkaste björn 1984:7.
  4. ^ Sture Hegerfors: Pratbubblan! En bok om serier (1978, s. 37): "– 1951 träffade jag Walt Disney i Köpenhamn och erbjöds att arbeta för honom i Skandinavien. Jag tackade nej. Men hade han velat ha mej i Hollywood, skulle jag ha skrikit ja!"
  5. ^ Månadens Affärer, september 1996 (s. 48): "'Jag träffade faktiskt Walt Disney personligen i Köpenhamn 1951, men det var under en period då Disney avskedade folk.'"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]