Nancy Eriksson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nancy Eriksson
Född 11 april 1907
Gladsaxe, Danmark
Död 12 maj 1984 (77 år)
S:t Johannes församling, Stockholm
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Politiker
Make Torsten Eriksson
(1933–1977)
Släktingar Birgitta Bergmark (dotter)

Nancy Margareta Eriksson, ogift Bengtsson, född 11 april 1907 i Gladsaxe i Danmark, död 12 maj 1984 i S:t Johannes församling i Stockholm[1], var en svensk politiker för (socialdemokraterna).

Barndom[redigera | redigera wikitext]

28 april 1907 annonserades hon ut i Skånska Dagbladet och hon bortadopterades[ifrågasatt uppgift] av modern Hulda Josefina Karolina Bondesson till kusken Johan Bengtsson och hans hustru Matilda, ogift Hansson.[2]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Nancy Eriksson avlade studentexamen 1927 och blev sjuksköterska 1932. Hon blev invald till riksdagen 1948 och tog därmed inträde som ledamot i andra kammaren från 1949. Hon var riksdagsledamot i andra kammaren för Stockholms stads valkrets 1949–1970 och därefter i enkammarriksdagen 1971–1973 för Stockholms kommuns valkrets. När den svenska författningen efter 150 år skulle skrivas om, motionerade hon att man också skulle formulera hur alternativet "republik" kunde se ut. Hon fick därför mycket uppmärksamhet, även i utländska tidningar. Men det fanns även människor som skrek okvädinsord mot henne och porten där hon bodde blev nedklottrad. Motionen antogs av båda kammare.[3]

Nancy Ericsson deltog aktivt i Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbunds kampanj mot det svenska kärnvapenprogrammet. Det var hon som skrev den första motionen om atomvapen, som antogs på förbundets kongress i november 1956. [4]

Som ordförande i Allmänna Beredningsutskottet fick hon frågan om en utbyggnad av Vindelälven på sitt bord. Hon tog utskottet med sig och reste längs den utbyggda Umeälven upp och längs Vindelälven ner. Än en gång blev rubrikerna stora när utskottet avslog utbyggnadsförslaget och med hennes argumentation i Kammaren räddades älven från utbyggnad. Som ordförande för Diabetesförbundet i ett 20-tal år resulterade en av hennes motioner i att diabetiker äntligen kunde bli fast anställda i statlig tjänst. Efter 24 år i riksdagen valdes hon in i Stockholms Landsting. Hon lyckades där bl.a. få igenom ett förslag vilket gav alla med barnvagn rätt att åka gratis på bussarna.

Nancy Eriksson var ordförande i Svenska Diabetesförbundet mellan åren 1956 och 1978.

Nancy Eriksson blev "kidnappad" av Lasse Holmqvist i tv-serien Här är ditt liv den 31 januari 1981, Lasse Holmqvist uttryckte i ett intervjuprogram på 1990-talet att avsnittet med Nancy Eriksson var det allra bästa Här är ditt liv-program han gjort.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Nancy Eriksson gifte sig 1933 med Torsten Eriksson (1906–1977)[1], senare generaldirektör. Makarna fick tre barn, Birgitta Bergmark (1934–1999), Henrik Eriksson (f. 1942) och Hélène Gladsaxe (f. 1945).

Nancy Eriksson är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[5]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ Eriksson, Nancy Margareta, fru, riksdagsledamot, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1957 / s 267.
  3. ^ Cecilia Åse. Monarkins makt. ISBN 978-91-7037-416-6 
  4. ^ "Kongressen var helt enig i sitt avståndstagande till svenska atomvapen", enl. historiken på Kvinnoförbundets egen webbsida http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/S-kvinnor/S-kvinnor/Var-politik/Internationellt/Internationella-projekt/Historik/
  5. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.117 ISBN 91-973128-2-7