National Hockey League 2012/2013

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
NHL
Säsong 2012/2013
Antal lag 30
Deltagande länder USA USA (23 lag)
Kanada Kanada (7 lag)
Grundserievinnare Chicago Blackhawks
Slutspelsvinnare Chicago Blackhawks

National Hockey League 2012/2013 var den 95:e säsongen av NHL. Efter en långvarig arbetsmarknadskonflikt inom ligan kom säsongen i gång först i mitten av januari 2013, vilket innebar att grundserien förkortades till 48 matcher. När slutspelet var över stod Chicago Blackhawks som Stanley Cup-mästare, efter finalseger över Boston Bruins.

NHL Entry Draft[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: NHL Entry Draft 2012

NHL Entry Draft 2012 hölls mellan den 22 och 23 juni 2012 i Consol Energy Center i Pittsburgh, Pennsylvania[1]. Oilers fick sitt tredje raka första val i NHL-draften och utnyttjade det för att få den ryska forwarden och förhandsfavoriten Nail Jakupov.

Första rundan[redigera | redigera wikitext]

# Spelare Nationalitet NHL Lag College/Junior/Klubb Lag
1 Nail Jakupov (HF) Ryssland Ryssland Edmonton Oilers Sarnia Sting, (OHL)
2 Ryan Murray (B) Kanada Kanada Columbus Blue Jackets Everett Silvertips, (WHL)
3 Alex Galchenyuk (C) USA USA Montreal Canadiens Sarnia Sting, (OHL)
4 Griffin Reinhart (B) Kanada Kanada New York Islanders Edmonton Oil Kings, (WHL)
5 Morgan Rielly (B) Kanada Kanada Toronto Maple Leafs Moose Jaw Warriors, (WHL)
6 Hampus Lindholm (B) Sverige Sverige Anaheim Ducks Rögle BK, (HockeyAllsvenskan)
7 Mathew Dumba (B) Kanada Kanada Minnesota Wild Red Deer Rebels, (WHL)
8 Derrick Pouliot (B) Kanada Kanada Pittsburgh Penguins (från Carolina) Portland Winterhawks, (WHL)
9 Jacob Trouba (B) USA USA Winnipeg Jets USA Hockey National Team Development Program
10 Slater Koekkoek (B) Kanada Kanada Tampa Bay Lightning Peterborough Petes, (OHL)

Heritage Classic[redigera | redigera wikitext]

Heritage Classic spelades inte för andra säsongen i rad.[2]

Händelser[redigera | redigera wikitext]

Premiär i Europa[redigera | redigera wikitext]

Inga NHL-matcher i Europa spelades denna säsong i motsats till tidigare säsonger, eftersom kollektivavtalet var utgående.[3]

Winter Classic[redigera | redigera wikitext]

NHL:s Winter Classic-match avgjordes inte för första gången på sex säsonger på grund av lockouten. Matchen skulle ha spelats mellan Detroit Red Wings och Toronto Maple Leafs den 1 januari 2013.

NHL All Star-match[redigera | redigera wikitext]

Den 60:e All-Star matchen skulle ha spelats den 27 januari 2013 i Columbus Blue Jackets hemmaarena Nationwide Arena i Columbus i Ohio[4]., men ställdes in på grund av lockouten.

Grundserien[redigera | redigera wikitext]

På grund av lockouten så spelade alla lag mot lagen i sin egen division fyra eller fem gånger, vilket gav totalt 18 matcher per lag. Dessutom spelade lagen ytterligare 30 matcher inom den egna konferensen, men inga matcher mellan konferenserna spelades. Detta gav totalt 48 matcher per lag under grundserien.

Eastern Conference[redigera | redigera wikitext]

  • Not: SM = Spelade matcher, V = Vunna, F = Förluster, ÖF = Förlust efter sudden death eller straffar, GM = Gjorda mål, IM = Insläppta mål, MS = Målskillnad, P = Poäng
  • Not: Divisionsledarna rankas alltid på plats 1-3 i konferensen
# Eastern Conference SM V F ÖF GM IM MS P
1 Pittsburgh Penguins 48 36 12 0 165 119 +46 72
2 Montreal Canadiens 48 29 14 5 149 126 +23 63
3 Washington Capitals 48 27 18 3 149 130 +19 57
4 Boston Bruins 48 28 14 6 131 109 +22 62
5 Toronto Maple Leafs 48 26 17 5 145 133 +12 57
6 New York Rangers 48 26 18 4 130 112 +18 56
7 Ottawa Senators 48 25 17 6 116 104 +12 56
8 New York Islanders 48 24 17 7 139 139 ±0 55
9 Winnipeg Jets 48 24 21 3 128 144 –16 51
10 Philadelphia Flyers 48 23 22 3 133 141 –8 49
11 New Jersey Devils 48 19 19 10 112 129 –17 48
12 Buffalo Sabres 48 21 21 6 125 143 –18 48
13 Carolina Hurricanes 48 19 25 4 128 160 –32 42
14 Tampa Bay Lightning 48 18 26 4 148 150 –2 40
15 Florida Panthers 48 15 27 6 112 171 –59 36
# Atlantic Division SM V F ÖF GM IM MS P
1 Pittsburgh Penguins 48 36 12 0 165 119 +46 72
2 New York Rangers 48 26 18 4 130 112 +18 56
3 New York Islanders 48 24 17 7 139 139 ±0 55
4 Philadelphia Flyers 48 23 22 3 133 141 –8 49
5 New Jersey Devils 48 19 19 10 112 129 –17 48
# Northeast Division SM V F ÖF GM IM MS P
1 Montreal Canadiens 48 29 14 5 149 126 +23 63
2 Boston Bruins 48 28 14 6 131 109 +22 62
3 Toronto Maple Leafs 48 26 17 5 145 133 +12 57
4 Ottawa Senators 48 25 17 6 116 104 +12 56
5 Buffalo Sabres 48 21 21 6 125 143 –18 48
# Southeast Division SM V F ÖF GM IM MS P
1 Washington Capitals 48 27 18 3 149 130 +19 57
2 Winnipeg Jets 48 24 21 3 128 144 –16 51
3 Carolina Hurricanes 48 19 25 4 128 160 –32 42
4 Tampa Bay Lightning 48 18 26 4 148 150 –2 40
5 Florida Panthers 48 15 27 6 112 171 –59 36

Western Conference[redigera | redigera wikitext]

  • Not: SM = Spelade matcher, V = Vunna, F = Förluster, ÖF = Förlust efter sudden death eller straffar, GM = Gjorda mål, IM = Insläppta mål, MS = Målskillnad, P = Poäng
  • Not: Divisionsledarna rankas alltid på plats 1-3 i konferensen
# Western Conference SM V F ÖF GM IN MS P
1 Chicago Blackhawks 48 36 7 5 155 102 +53 77
2 Anaheim Ducks 48 30 12 6 140 118 +22 66
3 Vancouver Canucks 48 26 15 7 127 121 +6 59
4 St. Louis Blues 48 29 17 2 129 115 +14 60
5 Los Angeles Kings 48 27 16 5 133 118 +15 59
6 San Jose Sharks 48 25 16 7 124 116 +8 57
7 Detroit Red Wings 48 24 16 8 124 115 +9 56
8 Minnesota Wild 48 26 19 3 122 127 –5 55
9 Columbus Blue Jackets 48 24 17 7 120 119 +1 55
10 Phoenix Coyotes 48 21 18 9 125 131 –6 51
11 Dallas Stars 48 22 22 4 130 142 –12 48
12 Edmonton Oilers 48 19 22 7 125 134 –9 45
13 Calgary Flames 48 19 25 4 128 160 –32 42
14 Nashville Predators 48 16 23 9 111 139 –28 41
15 Colorado Avalanche 48 16 25 7 116 152 –36 39
# Central Division SM V F ÖF GM IN MS P
1 Chicago Blackhawks 48 36 7 5 155 102 +53 77
2 St. Louis Blues 48 29 17 2 129 115 +14 60
3 Detroit Red Wings 48 24 16 8 124 115 +9 56
4 Columbus Blue Jackets 48 24 17 7 120 119 +1 55
5 Nashville Predators 48 16 23 9 111 139 –28 41
# Northwest Division SM V F ÖF GM IM MS P
1 Vancouver Canucks 48 26 15 7 127 121 +6 59
2 Minnesota Wild 48 26 19 3 122 127 –5 55
3 Edmonton Oilers 48 19 22 7 125 134 –9 45
4 Calgary Flames 48 19 25 4 128 160 –32 42
5 Colorado Avalanche 48 16 25 7 116 152 –36 39
# Pacific Division SM V F ÖF GM IM MS P
1 Anaheim Ducks 48 30 12 6 140 118 +22 66
2 Los Angeles Kings 48 27 16 5 133 118 +15 59
3 San Jose Sharks 48 25 16 7 124 116 +8 57
4 Phoenix Coyotes 48 21 18 9 125 131 –6 51
5 Dallas Stars 48 22 22 4 130 142 –12 48

Slutspelet[redigera | redigera wikitext]

16 lag gör upp om Stanley Cup. Samtliga matchserier avgörs i bäst av sju matcher.

Slutspelsträd[redigera | redigera wikitext]

0 Conference-kvartsfinaler Conference-semifinaler Conference-finaler Stanley Cup-final
 
1 0Pittsburgh Penguins 4 0
8 0New York Islanders 22
0 1 0Pittsburgh Penguins 4 0
0
0 7 0Ottawa Senators 1
2 0Montreal Canadiens 31


7 0Ottawa Senators 44 0
0 1 0Pittsburgh Penguins 0 0
Eastern Conference
0 4 0Boston Bruins 4
3 0Washington Capitals 3 0
6 0New York Rangers 4
0 4 0Boston Bruins 4


0
0 6 0New York Rangers 1 0
4 0Boston Bruins 4


5 0Toronto Maple Leafs 3 0
0 2 0Boston Bruins 2


Lagen omseedas efter kvartfinalerna
0 4 0Chicago Blackhawks 4
1 0Chicago Blackhawks 4 0
8 0Minnesota Wild 1
0 1 0Chicago Blackhawks 4


0
0 7 0Detroit Red Wings 3
2 0Anaheim Ducks 3


7 0Detroit Red Wings 4 0
0 1 0Chicago Blackhawks 4


Western Conference
0 5 0Los Angeles Kings 41 0
3 0Vancouver Canucks 0 0
6 0San Jose Sharks 4
0 5 0Los Angeles Kings 4


0
0 6 0San Jose Sharks 3 0
4 0St. Louis Blues 2


5 0Los Angeles Kings 4 0

NHL awards[redigera | redigera wikitext]

Stanley Cup trofén
Presidents' Trophy går till det lag med mest poäng i grundserien
Maurice 'Rocket' Richard Trophy vinner den som gjort flest mål
2012/2013 NHL awards
Pris Mottagare
Stanley Cup Chicago Blackhawks
Presidents' Trophy Chicago Blackhawks
Prince of Wales Trophy Boston Bruins
Clarence S. Campbell Bowl Chicago Blackhawks
Art Ross Trophy Martin St. Louis (Tampa Bay Lightning)
Bill Masterton Memorial Trophy Josh Harding (Minnesota Wild)
Calder Memorial Trophy Jonathan Huberdeau (Florida Panthers)
Conn Smythe Trophy Patrick Kane, (Chicago Blackhawks)
Frank J. Selke Trophy Jonathan Toews (Chicago Blackhawks)
Hart Memorial Trophy Aleksandr Ovetjkin (Washington Capitals)
Jack Adams Award Paul MacLean (Ottawa Senators)
James Norris Memorial Trophy P. K. Subban (Montreal Canadiens)
King Clancy Memorial Trophy Patrice Bergeron (Boston Bruins)
Lady Byng Memorial Trophy Martin St. Louis (Tampa Bay Lightning)
Ted Lindsay Award Sidney Crosby (Pittsburgh Penguins)
Mark Messier Leadership Award Daniel Alfredsson (Ottawa Senators)
Maurice 'Rocket' Richard Trophy Aleksandr Ovetjkin (Washington Capitals)
NHL Foundation Player Award Henrik Zetterberg (Detroit Red Wings)
NHL General Manager of the Year Award Ray Shero (Pittsburgh Penguins)
NHL Plus/Minus Award Pascal Dupuis (Pittsburgh Penguins)
Roger Crozier Saving Grace Award Craig Anderson (Ottawa Senators)
Vézina Trophy Sergej Bobrovskij (Columbus Blue Jackets)
William M. Jennings Trophy Corey Crawford & Ray Emery (Chicago Blackhawks)
Lester Patrick Trophy

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Associated Press. ”Bettman confirms Pittsburgh as 2012 NHL Entry Draft site”. TSN.ca. http://www.tsn.ca/nhl/story/?id=379054. 
  2. ^ Hudes, Alan. ”The future of the NHL’s Heritage Classic”. Yahoo.com. http://ca.sports.yahoo.com/blogs/eh-game/future-nhl-heritage-classic-012707906.html. 
  3. ^ The Canadian Press. ”NHL cancels next year's games in Europe”. CBC.ca. http://www.cbc.ca/sports/hockey/nhl/story/2012/03/14/sp-nhl-europe-games-dropped.html. 
  4. ^ Rosen, Dan. ”Columbus to host 2013 NHL All-Star festivities”. NHL.com. http://www.nhl.com/ice/news.htm?id=614120.