Niclas Sahlgren
| Niclas Sahlgren | |
 | |
| Född | 18 mars 1701[1] eller 1701[2] Gustavi församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 10 mars 1776[1] eller 1776[2] Gustavi församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Köpman, affärsman[1], filantrop, donator[1] |
| Barn | Sara Catharina Sahlgren (f. 1748) |
| Redigera Wikidata | |
Niclas Sahlgren, född 18 mars 1701 i Göteborg, död den 10 mars 1776, var ett svenskt kommerseråd och direktör för Svenska Ostindiska Companiet i Göteborg 1733-1768.[3][4]
Biografi
Niclas Sahlgren var son till Nils Pehrsson Sahlgren och Sara Herwegh. Han gifte sig första gången 1745 med Anna Margareta Wittmack (död 1746 i barnsäng) och 2:o 1747 med Katarina Kristna Grubb († 1772). Barn i första giftet var; Anna Margareta "Greta", född 1745 - död 10 mars 1767 och gift 30 december 1764 med August Alströmer (1735-1773),[5] och i det andra Sara Katarina (1748-1818), gift med kanslirådet Claes Alströmer.[6][7]
Vid sin död efterlämnade han 4 159 498 daler silvermynt, enligt det år 1772 upprättade testamentet. Donationen från Niclas Sahlgren var på 12% av den boupptecknade förmögenheten, varav 150 000 daler lade grunden för Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg år 1772. Han donerade dessutom 150 000 daler till Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm, samt 300 000 daler till ett barnhus där ytterligare 300 000 daler gick till inköpet av det nära Alingsås belägna säteriet Östad, där Östads barnhus byggdes upp.[8][9][10][11][12][13] År 1729 startade han Sahlgrenska sockerbruket, och 1768 blev han direktör först för Vestindiska kompaniet till 1768 och sedan för Ostindiska kompaniet från mitten av 1730-talet till 1768. Han blev kommendör av Vasaorden vid dess första ordenskapitel är 1772.
Niclas Sahlgren ägde två stenhus i Göteborg, det ena var hus nummer 54 av femte roten (nuvarande Norra Hamngatan 6 - Thamska huset) och det andra vid Lilla Torget där senare det Wijkska huset uppfördes.
Sahlgren erbjöds sedermera att bli adlad, men tackade nej med motiveringen: "Hellre den förste i sitt stånd än den siste i ett annat". Han invaldes 1773 som ledamot nummer 201 av Kungliga Vetenskapsakademien, och 1776 invaldes han i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.[14]
Niclas Sahlgren har fått Sahlgrensgatan i centrala Göteborg uppkallad efter sig, men även den numera rivna (1905) Sahlgrensbron över dåvarande Västra Hamnkanalen. Innan dess kallades bron Reparebansbron.[15]
På hans kista i Tölö kyrka står det skrivet: "Odödlig genom medborgerlig frikostighet".[16]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f] Nicolaus (Niclas) Sahlgren, läst: 31 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, emp-web-84.zetcom.ch , läst: 7 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Biografiska studier, G H Fröding, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1905 s.126
- ^ Antologia Gothoburgensis, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1953 s.121
- ^ Göteborgssläkter under 1700-talets senare del : Utdrag ur Göteborgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790, Carl Gustaf Weibull, Skrifter utgivna av Personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter, Göteborg 1915 s. 8
- ^ Antologia Gothoburgensis, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.144-145
- ^ Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar, I:a delen, Hugo Fröding 1911 s.80-99
- ^ Biografiska studier, G H Fröding, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1905 s.134
- ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén 1982 s.29
- ^ Nordisk Familjebok ( Uppslagsord: Östad), Stockholm 1876-1926
- ^ Nordisk Familjebok (Uppslagsord: Sahlgren, Nikolaus), Stockholm 1876-1926
- ^ Herman Hofberg: Svenskt Biografiskt Handlexikon (Uppslagsord: Sahlgren, Nicolaus), Stockholm 1906
- ^ Östad stiftelse
- ^ Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 1778-1874, Nils Eriksson, Göteborg 1978 ISBN 91-85252-12-3, s. 78
- ^ Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 247
- ^ Antologia Gothoburgensis, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.158
Tryckta källor
- Släkten Sahlgren från Göteborg : en personhistorisk utredning, Karl Joh. Gezelius, Elanders, Göteborg 1941, s. 15ff
- Från vår merkantila och industriella verld, del I, C R A Fredberg, Bonnier tryckeri, Göteborg 1897
- Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, Första delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 873
Vidare läsning
- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 318-324. Libris 2054907. http://runeberg.org/gamlagot/2/0318.html
- Fröding, Hugo (1905). Biografiska studier från skilda tider. Stockholm: Norstedt. sid. 123-140. Libris 28174. http://runeberg.org/fnbiostud/0127.html
- Lazarus (1898). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 3. Stockholm. sid. 260-276. Libris 68701. http://runeberg.org/millionar/3/0266.html
|