Novgorod oblast

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Новгородская область
Federationssubjekt
Flag of Novgorod oblast.png
Flagga
Novgorodi oblasti vapp.png
Symbol
Land  Ryssland
Federalt distrikt Nordvästra federala distriktet
Huvudort Novgorod
Area 53 895 km²
Folkmängd 640 613 (1 januari 2010)[1]
Befolkningstäthet 11,9 invånare/km²
Tidszon +3
Politisk status Oblast
Novgorod oblasts läge i Ryssland.
Novgorod oblasts läge i Ryssland.

Novgorod oblast (ryska Новгородская область Novgorodskaja oblastj) är ett oblast i nordvästra Ryssland med en yta på 53 895 km² och cirka 640 000 invånare. Huvudort är Novgorod. Andra viktiga städer är Borovitji, Staraja Russa, Valdaj och Tjudovo.

Oblastens kod enligt ISO 3166-2 är RU-NGR och bland Rysslands federationssubjekt identifieras den som nummer 53. Samma nummer står också på bilarnas registreringsskyltar.

Oblastens guvernör var 1991-2007 Michail Prusak (född 1960) och är sedan 2007 Sergej Mitin (född 1951). Båda tillhör partiet Enade Ryssland.

Fysisk geografi[redigera | redigera wikitext]

Floden Volchovs avrinningsområde (gult) sammanfaller huvudsakligen med Novgorod oblast.

Novgorod oblast är till ytan något större än Estland, men mindre än Lettland. Den gränsar i norr till Leningrad oblast, i öster till Vologda oblast, i söder till Tver oblast och i väster till Pskov oblast. Västra delen är låglänt, runt sjön Ilmen (stor som halva Vättern, men bara 10 meter djup, ytan 18 meter över havet), medan östra delen omfattar en nordlig utlöpare av Valdajhöjderna. Den högsta punkten är berget Ryzjokha som når 296 meter över havet (inom Valdajs nationalpark). Nästan hela oblasten ingår i avrinningsområdet för floden Volchov, som rinner norrut från sjön Ilmen mot Ladoga.

Oblasten täcks till 60 procent av skog. Den rymmer flera sjöar och stora våtmarker, där torv utvinns. Även bauxit, brunkol, grus och leror utvinns, däribland eldfast lera och kvartssand för glastillverkning. Staraja Russa var på 1800-talet en kurort med lerbad.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Enligt folkräkningarna 2002 och 2010 är så gott som hela befolkningen etniskt rysk, med bara små minoriteter av ukrainare (1,1 %), vitryssar (0,54 %) och romer (0,57 %).

Folkmängden var som störst vid Sovjetunionens upplösning, men har därefter avtagit. Oblasten som helhet har förlorat 15,7 % av sin befolkning, men i Poddorskij är minskningen hela 28,4 %. Det föds väsentligt färre (7203 under år 2010) än som dör (12751). Inflyttningen är obetydlig och kan inte väga upp underskottet i födslar.

År Folkmängd
1959 736 529
1970 721 471
1979 722 125
1989 751 555
2002 694 355
2010 634 135

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Administrativ indelning av Novgorod oblast. Landskommunerna 1 - Batetsky, 2 - Borovitji, 3 - Kholm, 4 - Khvoyninsky, 5 - Demyansky, 6 - Krestetsky, 7 - Lyubytinsky, 8 - Malovishersky, 9 - Maryovsky, 10 - Moshenskoy, 11 - Novgorod, 12 - Okulovsky, 13 - Parfinsky, 14 - Pestovo, 15 - Poddorsky, 16 - Shimsky, 17 - Soletsky, 18 - Staraja Russa, 19 - Tjudovo, 20 - Valdaj, 21 - Volotovsky samt städerna A - Borovitji, B - Staraja Russa, C - Novgorod.

Oblasten leds från Novgorod, som utgör dess enda territoriella stadskommun (okrug). Därtill finns 21 landskommuner (rajon). Totalt räknar oblasten tio städer:

Stad Folkmängd
Borovitji 53 141
Kholm 3 704
Malaja Visjera 11 998
Novgorod 219 925
Okulovka 11 587
Pestovo 15 773
Soltsy 14 929
Staraja Russa 30 371
Tjudovo 15 093
Valdaj 15 152

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Floden Volchov är farbar och förbinder sjön Ilmen och städerna Novgorod och Staraja Russa med Ladoga, Sankt Petersburg och Östersjön.

Den spikraka järnvägen Sankt Petersburg–Moskva-banan (öppnad 1851) passerar genom oblasten med stationerna Tjudovo, Malaja Visjera och Okulovka. Från Tjudovo går en järnväg (öppnad 1871) söderut mot Novgorod. Den går parallellt med och cirka 5 kilometer väster om floden Volchov. En annan järnväg går från Pskov i väster till Staraja Russa söder om Ilmen och vidare till Valdaj och Bologoje i öster.

Landsvägen M10 (Europaväg 105) mellan Sankt Petersburg och Moskva följer i stort sett järnvägen, men gör en sväng söderut från Tjudovo (längs den södergående järnvägen) för att nå Novgorod och fortsätter sedan öster om Ilmen till Kresttsy och Valdaj innan den återförenas med Moskva-järnvägen ett stycke in i Tver oblast. Trots att M10 är en av Rysslands viktigaste vägar, är den ännu år 2014 en enkel landsväg (mestadels dubbelfilig) med mötande trafik, busshållplatser och enstaka övergångsställen. Bara närmast storstäderna är den en motorväg med separerade trafikflöden och planskillda korsningar.

En ny motorväg M11 (Moscow–Saint Petersburg motorway på engelska Wikipedia) är under uppförande, parallellt med M10.

Flygplatsen i Novgorod är nedlagd. Närmaste flygplats är Sankt Petersburg.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tjislennost postojannogo naselenija rossijskoj federatsii po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam na 1 janvarja 2010 goda (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter. Läst 15 september 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]