Sacha

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Республика Саха (Якутия)
Саха Республиката
Federationssubjekt
Flag of Sakha.svg
Flagga
Coat of Arms of Sakha (Yakutia).png
Symbol
Land  Ryssland
Federalt distrikt Fjärran österns federala distrikt
Huvudort Jakutsk
Area 3 103 200 km²
Folkmängd 958 291 (14 oktober 2010)[1]
Befolkningstäthet 0,3 invånare/km²
Tidszon +9, +10 och +11
Politisk status Republik
Sachas läge i Ryssland.
Sachas läge i Ryssland.
För namnet Sacha med flera stavningar, se Sasja
Sakha Yakutia rep.png

Sacha (ryska: Респу́блика Саха́ (Яку́тия); jakutiska: Саха Республиката) är den största delrepubliken i Ryssland och med en areal på 3 103 200 kvadratkilometer är det också världens största subnationella enhet. Sacha hette tidigare Jakutien. Den administrativa huvudorten är Jakutsk och en annan stor stad är Nerjungri.

Jegor Borisov är Sachas president och Galina Danchikova dess regeringschef.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Jakuterna, eller Sachafolket, anlände under 1200-talet till dagens Sacha från Centralasien. Sachafolket är ett heterogent folk av mongoliskt och turkiskt ursprung.[källa behövs] De underkuvade det jägare–samlare-folk som sedan tidigare bodde på platsen och började kalla sig själva Sacha, efter Sachastan, en historisk stat i Persien.

Evenkerna kallade Sacha ”Jako”, och det var den term som ryssarna började använda sig av då de anlände i regionen under tidigt 1600-tal. Tygyn, en changalasskij-jakutsk kung, gav ryssarna territorium till en bosättning och ingick i gengäld i en militär pakt, som innebar krig mot rebeller i ursprungsbefolkningen i hela Nordöstasien. Kung Kull av mengelerchangalastarjakuterna inledde en konspiration mot Sacha genom att låta sin släkting Tygyn ingå i pakten med ryssarna.

Staden Jakutsk grundades under namnet Lenskij Ostrog, av kosacken Pjotr Beketov den 25 september 1632. 1638 grundade ryska regeringen en administrativ enhet med centrum i Lenskij Ostrog.

Ryssarna etablerade flera jordbruk i floden Lenas avrinningsområde. De religiösa grupper som skickades i exil till Sacha under andra halvan av 1800-talet började odla vete, havre och potatis. Pälshandeln gav inkomster. Industri och transport började utvecklas mot slutet av 1800-talet och i början av den sovjetiska perioden. Detta var också inledningen på gruvdrift i området. De första ångfartygen började också anlända.

Den 27 april 1922 blev Jakutien en autonom sovjetrepublik, och efter Sovjetunionens fall erkändes Sacha som delrepublik under rysk jurisdiktion.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Sachas indelning i tre tidszoner.
  UTC+10
  UTC+11
  UTC+12

Sacha sträcker sig till Henriettaöarna i norr och gränsar till Nordenskiölds hav och Östsibiriska havet i Norra ishavet. Dessa hav är de kallaste och isigaste haven i hela norra hemisfären, och är istäckta nio–tio månader om året. Nysibiriska öarna tillhör republiken.

Sacha kan delas in i tre olika vegetationsbälten. Ungefär 40 procent av Sacha ligger norr om norra polcirkeln, och täcks av permafrost som kraftigt influerar regionens ekologi, och begränsar skog till den södra regionen. Arktisk och subarktisk tundra definierar mittregionen, och där växer lavar och mossor i massor, och fungerar som betesmarker för ren. I södra delen av tundrabältet växer låga sibiriska tallar och lärkar längs med floderna. Söder om tundraregionen finns den stora taigaregionen. Taigaskog täcker omkring 47 procent av Sacha, och nästan 90 procent av detta är lärkträd.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tjislennost naselenija rajonov i gorodskich naselennych punktov (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010. Läst 25 juni 2011.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]