Nyåker
| Nyåker | |
| småort | |
 Huvudgatan genom Nyåker, väg 353.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Nordmalings kommun |
| Distrikt | Nordmalings distrikt |
| Koordinater | 63°46′2″N 19°18′24″Ö / 63.76722°N 19.30667°Ö |
| Area | 49 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 114 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 2,3 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | TX818[2] |
| Småortskod | S8745[3] |
| Beb.områdeskod | 2401TB107 (1960–1975)[4] 2401SB115 (1990–)[4] |
  Ortens läge i Västerbottens län
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Nyåker är en småort i Nordmalings kommun. Orten ligger i Leduåns dal och här finns också Nyåkers kyrka.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Nyåker betyder just "ny åker", alltså en nyodling.[5] Namnet torde ha givits i relation till grannbyarna Orrböle och Brattsbacka, som alltså bör vara äldre.[6]
Nyåker omnämns tidigast i 1535 års hjälpskattelängd, då med bönderna Peder och Oloff i "Nijacker".[7]
Under flera hundra år var Nyåker en mycket liten by. När stambanan genom övre Norrland byggdes under 1800-talets sista decennier placerades en station strax norr om byn. Där växte ett stationssamhälle fram. Nyåker blev nu en centralort i bygden och utgångspunkt för transporter från och till inlandssocknarna Bjurholm, Fredrika och Åsele, liksom kustsocknen Nordmaling.[8]
Fram till i slutet av 1800-talet höll Nordmalings och Bjurholms tingslag ting vid Nordmalings kyrka. På 1880-talet var Nordmalings tingshus i behov av reparation och kunde till slut inte användas till domstolsförhandlingar. Ett nytt tingshus uppfördes därför i Nyåker 1897–98. Det placerades ett stenkast från järnvägsstationen och strax väster om länsvägen som sträcker sig mellan Nordmaling och Lycksele. Den nyanlagda järnvägen var den viktigaste anledningen till att man valde att byta tingsplats till just Nyåker.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Nyåker 1960–2015[9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 267 | |||
| 1965 | 240 | |||
| 1970 | 206 | |||
| 1990 | 168 | 23# | ||
| 1995 | 151 | 40# | ||
| 2000 | 125 | 41# | ||
| 2005 | 117 | 41# | ||
| 2010 | 123 | 41# | ||
| 2015 | 110 | 50# | ||
Anm.: Upphörde som tätort 1975.
# Som småort. | ||||
Tingshuset[redigera | redigera wikitext]
Den stora gula träbyggnaden, i en lummig park av gamla lönnar, står fortfarande kvar. Tingshuset köptes av en missionsförsamling 1960 och fungerade en period som missionskyrka. Tingshusvaktmästarens bostad på nedervåningen är numera museum. Arrestcellerna är inredda med ursprungliga möbler. I tingssalen på övre våningen står domarbordet och den vackra domarstolen, snidad i slutet av 1800-talet. Även en gammal kista och handfängsel hör till inventarierna.
Nyåkers pepparkakor[redigera | redigera wikitext]
I Nyåker ligger företaget Nyåkers pepparkakor. Tillverkningen startade 1952. Den nuvarande fabriken byggdes 1960 men har byggts ut i omgångar. År 2012 började produktion även vid en anläggning i Bjurholm. [10]
Kända personer från Nyåker[redigera | redigera wikitext]
- Sune Jonsson, fotograf
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 22 februari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Lundkvist, Tyko (1962). Hembygdsboken: Nordmalings och Bjurholms socknars historia. Umeå: Förlagsbolaget Botnia. sid. 670
- ^ Lundkvist, Tyko (1962). Hembygdsboken: Nordmalings och Bjurholms socknars historia. Umeå: Förlagsbolaget Botnia. sid. 652
- ^ Lundkvist, Tyko (1962). Hembygdsboken: Nordmalings och Bjurholms socknars historia. Umeå: Förlagsbolaget Botnia. sid. 75
- ^ ”Nyåkers historia”. http://www.nyaker.com/nyaker.htm. Läst 16 mars 2011.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.
- ^ SVT 25 oktober 2013: Familjestrid om pepparkaksfabrik, läst 28 januari 2023
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Sockenboken Nordmalings och Bjurholms socknar sid. 652 och 670
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||
