Nya världens bibelöversättning

Från Wikipedia
Version från den 1 juli 2017 kl. 04.21 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.4))
Nya världens bibelöversättning
Nya Världens översättning av Den heliga skrift, Jehovas vittnens egna översättning av Bibeln.
Nya Världens översättning av Den heliga skrift, Jehovas vittnens egna översättning av Bibeln.
OriginaltitelNew World Translation of the Holy Scriptures
OriginalspråkEngelska
ÄmneGud
Jesus
GenreReligiös skrift
Utgivningsår1961
Svenska bibelöversättningar

Officiella översättningar

Andra översättningar

Nya världens bibelöversättning, eg. Nya Världens översättning av Den heliga skrift, förkortat NV, är Jehovas vittnens egen översättning av Bibeln till svenska. Namnet "Nya Världens…" kommer, liksom namnet på Rikets Sal, av väntan på den nya världen och sitt rike som Jehova en gång, enligt Jehovas vittnen, kommer att upprätta på jorden vid Harmagedon.

Den aktuella svenska utgåvan av NV grundar sig på en engelsk förlaga (New World Translation of the Holy Scriptures, förkortas NW) som är utgiven 1984. Den svenska utgåvan kom ut 1992 och reviderades 2003.

Karaktär

Översättningen karakteriseras av ett ibland ganska torrt språk. Man använder sig av annorlunda översättningar av ord och begrepp än vad andra översättningar gör. Som exempel kan nämnas de nästan 7000 ställen där det i grundtexterna står יהוה (JHWH); detta översätts med "Jehova", istället för som ide flesta andra bibelöversättningar med "Herren", "Gud" eller liknande. Nya Världens översättning lyder till exempel i Jesaja 42:8: "Jag är Jehova. Detta är mitt namn." medan 1917 års svenska översättning lyder "Jag, HERREN, det är mitt namn." Detta förklaras med att man har gått tillbaka till det man uppfattar som grundtextens ursprungliga betydelse. Man har då inte tagit hänsyn till exempelvis traditionen att undvika skriva eller uttala Guds namn, vilket Jehovas vittnen anser är Jehova.

Kritik

Där vissa andra bibelöversättningar skriver "Herren" (ofta med versaler) står istället i denna översättning "Jehova". Detta bruk kan äga en viss rimlighet avseende översättningen av Gamla Testamentet där det så kallade Tetragrammaton, hebreiska יהוה, YHWH ofta förekommer. Det kan skrivas Jehova, Yahweh eller Jahve, Jehova i enlighet med den vokalisering som gjorts i den Masoretiska texten.[1] Formen Jehova anses av somliga bibelvetare vara en sekundär konstruktion. Även inom rörelsen finns ett medvetande om att denna likt andra transkriberade vokaliseringar är osäker.[2] Formen Jehovah används ett fåtal gånger i den gamla engelska bibelöversättningen King James Bible från 1611. Formen används eftersom den i vår del av världen har varit den vanligast förekommande under de senaste århundradena.

Översättningens bruk av Jehova också i Nya Testamentet, går inte tillbaka på den grekiska grundtextens lydelse. Översättningen har likväl infört namnet Jehova på 237 ställen trots att de textkällor och fragment som finns att tillgå ingenstans innehåller vare sig detta namn eller Tetragrammet utan på dessa ställen använder de grekiska orden κυριος (Kyrios, Herren) eller θεος (Theos, Gud).[3] Kyrios är dock motsvarigheten till det hebreiska Adonai som vid läsning av den hebreiska texten vanligen är det ord med vilket יהוה (JHWH) substitueras. Översättarna har valt att föra in formen Jehova på alla ställen där skribenten citerat delar av Gamla Testamentet enligt samtida versioner av Septuaginta (ex. LXX P. Fouad Inv. 266, från 100-talet f.kr.) och på ytterligare ställen där flera översättningar av grundtexten till hebreiska fört in Tetragrammet.

Motståndare till översättningen menar ofta att översättarna har anpassat texten i till exempel Evangelierna för att denna skall passa deras gudsbild. Som exempel nämns ofta Joh 1:1 : "I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud" (2000). I Nya världens översättning står: "I begynnelsen fanns ordet, och ordet var hos Gud och ordet var en gud." Man har valt att skriva så här för att följa den grekiska texten där ho theos (bestämd artikel) blir "Gud" (bestämd artikel) och theos (obestämd artikel) blir "en gud" (obestämd artikel). Problemet med att översätta på detta sätt är att grekiskan inte konsekvent använder sig av bestämd artikel även om det är vad man åsyftar. Egennamn har till exempel bestämd artikel ibland men denna saknas väldigt ofta. Någon obestämd artikel på samma sätt som svenskan har, saknar grekiskan. Men på koinegrekiska som NT är skrivet på, använder ofta en variant av räkneordet "heis" för att beteckna obestämd artikel (Matt. 8:19 har ett exempel på detta). Man är dock medveten om detta och i vers 13 och vers 18 översätter man "theos" som Gud i bestämd form trots att ordet står utan bestämd artikel. Att man översatt Joh. 1:1 på detta sätt är enligt kritikerna gjort därför att versen bevisar att Jesus är Gud, vilket Jehovas vittnen förnekar.

Andra internationella översättningar med liknande ordalydelse:

Statistik

NV hade år 2016 sen första utgåvan tryckts helt eller delvis i 208 000 000 exemplar på 149 språk. [4][5][6][7] Jehovas vittnens årsboPå minst 77 av dessa 149 språk är endast NT i tryck. Bibelöversättningen finns även i en speciell studieutgåva (utgiven på svenska 2003) med över 125 000 parallellhänvisningar och 12 000 fotnoter. Även ett register över bibliska ord finns. Detta innehåller ca 4 000 ord och mer än 20 000 hänvisningar till var dessa förekommer i Bibeln.

Referenser

  1. ^ Nationalencyklopedin: Jahve
  2. ^ [1] (läst 2008-11-19)
  3. ^ Detta framgår enkelt genom att söka på "Jehova" i NT i Nya världens bibelöversättning Arkiverad 3 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine. och jämföra ställena med den grekiska grundtexten http://wol.jw.org/sv/wol/d/r14/lp-z/1001060096#h=0:0-96:0
  4. ^ New World Translation of the Holy Scriptures, Revised 2013, Total Printed of All Editions of New World Translation: 208,366,928 (25.02.2014), s. 4
  5. ^ Mark Sanderson: ”Guds ord består till oöverskådlig tid"
  6. ^ ”Må de många öarna glädja sig”
  7. ^ Rapport från årsmötet ”Guds egen bok – en skatt”

Externa länkar