Oslos tunnelbana

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Oslo T-Bane
Oslo T-bane Logo.svg
Allmänt
Plats Norge Oslo, Norge
Antal linjer 6
Antal hållplatser 100
Organisation
Invigd 1966
Banoperatör Oslo T-banedrift
Biljettoperatör Ruter
Tekniska fakta
Banlängd 86 kilometer
Spårvidd 1435 millimeter
Matning 750 V strömskena
Oslo T-bane Logo.svg Oslo tunnelbana i city
Urban straight track
linje 1,2,3,4,5,6
Urban stop on track
Majorstuen BSicon TRAM.svg
Enter urban tunnel
Urban tunnel stop on track
Nationaltheatret 25 railtransportation.svg BSicon TRAM.svg
Urban tunnel stop on track
Stortinget BSicon TRAM.svg
Urban tunnel stop on track
Jernbanetorget 25 railtransportation.svg BSicon TRAM.svg
Urban tunnel stop on track
Grønland
Urban tunnel stop on track
Tøyen
Unknown BSicon "utABZrf"
linje 1,2,3,4
Urban tunnel stop on track
Carl Berners plass
Unknown BSicon "utABZrf"
linje 5
Exit urban tunnel
linje 6
Tunnelbanestation Holmenkollen
Tunnelbanestation Stortinget
Tunnelbanestation Grønland
Nya MX3000 tåg började levereras 2006
Tunnelbanestation Tøyen
Tunnelbanestation Nationaltheatret

Oslos tunnelbana (T-Banen) är en tunnelbana i Oslo, Norge. Den är landets enda i sitt slag och drivs av Oslo T-banedrift, ett dotterbolag till KTP.

Banor[redigera | redigera wikitext]

Tunnelbanan, "T-banen", i Oslo har idag 100 stationer fördelade på 6 linjer. Den totala spårlängden är ca 86 km. Den längsta tunneln som är 7 060 m är Majorstuen-Hasle genom centrum på linje 5. I förorterna är spåren mest i marknivå. Flera linjer är gamla spårvägsinjer som haft kontaktledning och gatukorsningar, framför allt i västra staden. De har efter hand uppgraderats till tunnelbanestandard utan gatukorsningar. Den sista linjen som byggts om var banan till Holmenkollen som öppnades den 6 december 2010. Denna har dock kvar sina plankorsningar och har korta plattformar så de bakre dörrarna måste hållas stängda.

Fordon[redigera | redigera wikitext]

Oslos tunnelbana använder tåg av följande typ:

  • MX3000 är 54 m långa 3-delade tåg som tillverkades 2005-2012. 85 tåg har levererats och det levereras nya kontinuerligt. De går bara på strömskena och har ersätt alla andra tåg. Alla linjer utom linje 1 kan trafikeras av dubbla tåg (108 m). Dessa tåg har betydligt färre sittplatser än de gamla tågen, men desto fler ståplatser.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förortsbanor[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingen mot en tunnelbana i Oslo startade med de förortsbanor som började anläggas kring 1900. Den första var Holmenkollbanan som stod klar 1898 mellan Majorstuen och Slemdal.

De västliga linjerna öppnades först, oftast som spårvägslinjer, en del byggda som eller konverterade till förortsjärnväg. Holmenkoll-linjen öppnade 1898 och gick mellan Majorstuen och Besserud. Denna bana är idag i en moderniserad version en del av tunnelbanenätet. 1916 förlängdes linjen till Frognerseteren, och 1928 öppnades tunneln mellan Majorstuen och Nationaltheateret. Smedstadlinjen (början på dagens Østeråsbana) öppnade 1912 och Sognsvannlinjen 1935.

Tunnelbanans historia anses börja 1928 då tunneln mellan Majorstua och Nationaltheatret i Oslos centrum öppnades. De var den första kollektivtrafiktunneln i Norden, fem år före Stockholm. I den kördes vissa spårvägslinjer med kontaktledning som hade höga plattformar, bland annat Holmenkollbanen och Smestadbanen. 1930 följde en ny sträcka från Lilleaker via Jar till Avløs.

De östliga linjerna byggdes med tanke på tunnelbana, men kördes som spårvägar. Först var linjen till Oppsal 1926. På 1960-talet började dessa linjer köras som riktig tunnelbana, med strömskena.

Modern tunnelbana[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget påbörjades planeringen för ett nät med tunnelbanestandard som en vidareutveckling av stadsbanenätet. 1949 grundade Oslo stad en tunnelbaneavdelning som skulle utveckla planer för ett nytt nät. 1954 lades en plan fram där fyra av de då fem spåvagnslinjerna i östra Oslo skulle byggas om till tunnelbana. Oslos kommunalstyrelse beslöt att bygga ett tunnelbanenät.

1957 började man byggandet av tunnlar och fram till 1966 byggdes en fem kilometer lång tunnelbana mellan centralstationen, Jernbanetorget och Bryseng. Mellan Jernbanetorget och Tøyen var arbetet komplicerat med klippterräng. I samband med tunnelbyggandet byggdes även ett skyddsrum på stationen.[förtydliga]

År 1966 öppnades ett riktigt tunnelbanenät med strömskena i östra Oslo. De två näten var först helt separata utan förbindelse, men 1987 öppnades tunneln från Nationaltheatret till Stortinget dit de östra linjerna gick. Det blev då gångavstånd mellan den två näten vid Stortinget station.

På 1970-talet började man bygga tunneln genom centrum, och de östliga linjerna nådde Stortingets station då denna öppnades 1977, och 1986 blev också de västliga linjerna förlängda dit. Passagerarna fick byta där, då tågen hade olika standard. De västliga linjerna hade luftledning.

På 1990-talet slogs de östliga och de västliga linjerna ihop, och då började samma tåg trafikera både östra och västra Oslo. Vissa tåg hade fått utrustning för både luftledning och strömskena, fast strömskena hade införts på de flesta västlinjer.

20 augusti 2006 öppnades den sista länken i den nya ringbanan (T-baneringen), mellan Storo stasjon och Carl Berners plass stasjon, med Sinsen som den senast öppnade stationen. Ringbanan trafikeras av linjerna 4 och 6 på hela sträckningen mellan Ullevål stadion och Carl Berners plass, samt av linje 5 mellan Ullevål stadion och Storo. Linjerna 4 och 6 är ihopkopplade, så att ett tåg på linje 4 från Bergkrystallen skyltar om till linje 6 på ringen och fortsätter till Åsjordet, och tvärtom.

Linje 2 Bjørnsletta - Kolsås (9 km) började byggas om till metrostandard 2009 och arbetet avslutades 2014.

Linjer[redigera | redigera wikitext]

Nr Linjesträckning
1 Frognerseteren - Jernbanetorget - Helsfyr - Ellingsrudåsen
2 Kolsås - Jernbanetorget - Helsfyr - Ellingsrudåsen
3 Storo - Jernbanetorget - Helsfyr - Mortensrud
4 Ringen - Ullevål stadion - Jernbanetorget - Helsfyr - Bergkrystallen
5 Østerås - Jernbanetorget - Vestli
6 Sognsvann - Jernbanetorget - Ringen

Stationer[redigera | redigera wikitext]

Urval av stationer:


Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]