Transport

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Transport (olika betydelser).
Från andra halvan av 1900-talet har människan utvecklat rymdfarkoster för transport utanför Jorden.

Transport är en förflyttning av personer, djur eller varor av något slag från en plats till en annan. Transporter är främst till för att på ett smidigt sätt förflytta sig en längre sträcka. Ordet kommer från latinets trans (över) och portare (att bära). De olika systemen som används för att transportera kallar för transportmedel.

Trafikoperatör eller logistikföretag kallas ett företag som transporterar. Logistik är kunskapen om att leda och kontrollera materialflöden samt till dessa kopplade resurs-, informations- och monetära flöden. Transportör är en juridisk eller en fysisk person som ingår ett transportavtal med en kund för en transport av gods.

Typer av transport[redigera | redigera wikitext]

Mänsklig transport[redigera | redigera wikitext]

En vanlig cykel i herrmodell.

Mänsklig transport är förflyttning av personer eller gods, genom att använda sig av mänsklig muskelkraft. Mänsklig transport har funnits i alla tider, och finns i former så som att gå, springa och simma. Med tiden har olika transportmedel utvecklats för att förenkla mänsklig transport, och kanske framförallt göra den roligare. Cykel, inlines och skridskor är några exempel.

Djurdriven transport[redigera | redigera wikitext]

En travande häst.

Precis som mänsklig transport så har djurdriven transport funnits mycket länge. Människan kan själv direkt transporteras av ett djur, eller använda det för att bära packning eller dra till exempel en släde. Exempel på vanliga riddjur är häst och kamel, medan till exempel åsnan oftast används som lastdjur.

Motorväg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Väg, Motorväg och Bil

Vägar är till för att underlätta fysisk kommunikation och transport. På vägar används en hel del olika transportmedel, till stor del motordrivna. Det vanligaste fordonet som körs på vägar är säkerligen bilen, men även till exempel motorcyklar och mopeder förekommer i stor utsträckning. Bussen är ett exempel på kollektivtrafik på vägnätet i stadsområden.

Motorvägar, eller autostrador, är vägar som består av två skilda körbanor med i normalfallet två körfält på varje körbana, alltid en körbana i vardera riktningen och alltid med en mittremsa emellan dem.

En elbil som står under uppladdning.

Elbilar är, till skillnad från vanliga bensindrivna bilar, vägburna elfordon likt eltåg på järnvägar.

Den största delen av alla godstransporter, mätt i enheten ton*km, sker på väg och utförs med lastbil. Mätt i enheten varuvärde är lastbilens andel av godstransporterna ännu mer dominerande.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Järnväg och Tåg

Järnvägstransporter är när ett tåg går längs en uppsättning av två parallella stålskenor, känd som en järnväg. Skenorna är förankrade vinkelrätt mot band (eller syllar) av trä, betong eller stål, för att upprätthålla ett konsekvent avstånd från varandra, eller spårvidd. Rälsen och vinkelrätta balkar placeras på en grund av betong, eller komprimerad jord och grus på en bädd av ballast. Alternativa tågtransportmetoder inkluderar monorail och Maglev. Järnvägar kan användas vid transport av såväl personer (som transporteras med persontåg), djur och gods (som transporterars med godståg). År 2004 stod godståg för 24 procent av det långväga transportarbetet i Sverige, mätt i tonkm.[1]

Ett svenskt ellok från 1925.

Elektrifierad järnväg är en järnväg där tågen drivs med elektricitet som tillförs från banan.

Luften[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Luftfart och Flygplan
Två flygplan av typen Boeing 747 tillhörande flygbolaget Air France.

Transport genom luften sker med hjälp av luftfarkoster, som till exempel flygplan eller helikopter. Luftfart innebär att utnyttja luftfartyg för flygverksamhet. Luftfart kan vara civil eller militär.

Flygplan transporter människor och varor, och dess förare kallas pilot. Ett flygplan startar och landar oftast på en flygplats. Ett passagerarflygplan är ett flygplan vars syfte är att frakta passagerare och deras bagage. Ett fraktflygplan används till att frakta varor. Flygplan kan även beväpnas och användas som stridsflygplan.

Vatten[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Båt och Färja

Transport på vatten sker med hjälp av olika typer av båtar, som ibland kallas skepp. Segelfartyg är fartyg som har segel som första drivkälla, medan fartyg rent allmänt är ett fartyg som är maskindrivet. Baserat på båtens framdrivningsmekanism kan transportmedlet delas in i tre huvudgrupper:

[[Huvudartikel:ColorMagic Liegeplatz Taufe Kiel2007.jpg|miniatyr|vänster|150px|Color Lines M/S Color Magic är världens största färja.]] Färjor är fartyg i linjetrafik på en fast bestämd väg och med fast bestämda tider över en å, en flod, en sjö eller ett hav. Färjans huvuduppgift är att transportera personer eller fordon till andra sidan vattnet. Det finns speciella färjor avsedda för bilar och även färjor avsedda för tåg.

Se även U-båt, en militär förkortning för undervattensbåt.

Övriga transporter[redigera | redigera wikitext]

Ledningsrör[redigera | redigera wikitext]

Ett system av ledningsrör i Alaska.

Transport genom ledningsrör kan skicka varor genom ett rör, oftast i flytande eller gasform. Rörpost kan också skicka kapslar i fast form med komprimerad luft. För vätskor och gaser, kan alla kemi]skt stabila vätskor eller gaser skickas via en rörledning. System med korta distanser finns för avloppsvatten, slam, vatten och öl, medan de långa näten används för olja och naturgas.

Kablar[redigera | redigera wikitext]

Kabinbana i turistorten Zell am See i Österrike.
Rulltrappor i Köpenhamns metro.

Transport via kablar sker genom att fordon dras av kablar istället för en intern strömkälla. Detta förekommer vanligtvis vid branta lutningar. Typiska lösningar omfattar kabinbanor, hissar, rulltrappor och skidliftar.

Rymdfärder[redigera | redigera wikitext]

Rymdfärder är transporter utanför Jordens atmosfär i rymden med hjälp av en rymdfarkost. Medan stora mängder av modern teoretisk forskning har gått till teknik, är denna sällan använd i praktiken förutom att sätta satelliter i omloppsbana och att utföra vetenskapliga experiment. Däremot har människan landat på månen, och rymdsonder har skickats till flera himlakroppar i solsystemet.

Grunder för transport[redigera | redigera wikitext]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Infrastruktur

Infrastruktur för transport är de fasta installationer som möjliggör för transporten att fungera. Den består exempelvis av vägar, terminal- och parkeringsplatser samt underhåll. För järnvägar, rörledningar, väg- och kabeltransporter måste hela vägen som ett fordon ska avverka byggas upp. Luft och vatten undviker detta problem, eftersom luftvägar och sjögångar inte behöver byggas. Dock finns det fast infrastruktur vid terminaler för dessa transportmedel.

Broar, som Öresundsbron, möjliggör för vägar och järnvägar att passera vatten.

Terminaler, som exempelvis flygplatser, hamnar och stationer, är platser där passagerare och gods kan överföras från ett fordon eller transportsätt till ett annat. För passagerartransporter är terminaler ofta integrerade för olika transportsätt. Flygplatser förbinds exempelvis med tåg, som ansluter flygplatser med stadskärnor och förorter. Det finns även terminaler för bilar som parkeringsplatser, medan bussar kan vara verksamma från enkla hållplatser. För gods fungerar terminaler som omlastningspunkter, även om vissa gods transporteras direkt från produktionsanläggningen till användning.

Finansiering av infrastrukturen kan antingen vara offentlig eller privat. Transporter är ofta ett naturligt monopol och en nödvändighet för allmänheten. Vägar, och i vissa länder även järnvägar och flygplatser, finansieras via skatter. Nya infrastrukturprojekt kan innebära stora utgifter, och detta finansieras ofta genom lån. Många infrastrukturägare kräver därför särskilda användaravgifter, såsom landningsavgifter på flygplatser eller vägtullar på vägarna. Oberoende av detta får myndigheterna införa skatt på köp eller användning av fordon.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Transportindustriförbundet - (augusti 2006). ”Godstrafik på järnväg”. http://www.swedfreight.se/Documents/transportdokument/godstrafik_pa_jarnvag.pdf. Läst 25 mars 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]