Pälsänger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pälsänger
Attagenus.pellio.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Underklass Bevingade insekter
Pterygota
Ordning Skalbaggar
Coleoptera
Infraordning Bostrichiformia
Överfamilj Bostrichoidea
Familj Ängrar
Dermestidae
Släkte Attagenus
Art Pälsänger
A. pellio
Vetenskapligt namn
§ Attagenus pellio
Auktor Linnaeus, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Pälsänger (Attagenus pellio) är en art som tillhör familjen ängrar.

Pälsängern är betydligt mindre än fläskängern och känns igen på att den har två ljusa prickar på täckvingarna. Utomhus söker de vuxna föda i blommor och larverna lever i exempelvis fågelbon. Pälsängern kan också flyga in i hus och göra skada på pälsar och yllesaker.


Allmän beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera varianter av ängrar, och de vanligaste i våra svenska hem är pälsängern och fläskängern. I naturen fungerar ängrarna som renhållare eftersom de äter sådant som blir över när andra djur fällt ett byte, skinnet och pälsen, men i våra hem kan de ställa till stor skada.

Pälsängrar är skalbaggar som under sin larvperiod lever av organiskt material som ylle, päls och även bomull. Larverna tuggar i sig tyg eller garn och lämnar små runda hål efter sig. Allt eftersom larverna växer sig större ömsar de skinn och lämnar efter sig tomma larvskal.

Efter en period övergår larven till puppa, som sedan blir en skalbagge. Själva skalbaggen äter inte och ställer alltså inte till skada på ull respektive mat, men lägger nya ägg som blir hungriga larver.

Ägg[redigera | redigera wikitext]

Skalbaggen pälsänger kan ibland flyga in i hus för att lägga ägg. På grund av att skalbaggen är så pass liten men ändå  har en god flygförmåga kan den lätt ta sig in. Äggen ser ut som små vita smulor och läggs ofta någonstans där vi inte direkt upptäcker dem. Därför kan problemet vara ganska stort när Pälsängrarna väl upptäcks. När ägget har kläckts kommer nästa fas i pälsängerns liv, larv stadiet.

Larv[redigera | redigera wikitext]

När äggen kläcks bildas små larver som i huvudsak äter animaliskt material. Pälsängerns larv är cirka 1 cm lång. I en inomhus miljö är de sakadedjur som äter upp kläder, ylltyger, ulltröjor, hår, dun, fjädrar mm. Utomhus är de nyttiga kryp som städar i naturen. Pälsängern befinner sig denna fas i cirka ett år, ibland längre. Det är i den här fasen som pälsängern är som störst problem för oss i våra hem, det är som larv pälsängern gör hål i dina textilier och kläder eller till och med matvaror. Detta kan enkelt förhindras genom att använda rödceder. Pälsängerns larv äter helst textilier som bomull, ylle, skinn och fjädrar.

Puppa[redigera | redigera wikitext]

Efter cirka ett år förpuppas larverna till puppor för att sedan förvandlas till skalbaggar. När larven har bytt skinn för sista gången, ungefär efter ett år, så stannar den upp för att förpuppas, larven stannar i puppan några veckor innan den blir till skalbagge.

Fullbildad skalbagge[redigera | redigera wikitext]

När pälsängern blivit skalbagge är det dags att lägga ägg igen för att sluta livscykeln. Om detta sker på hösten brukar skalbaggen stanna kvar på den plats där den kläcks över vintern. När sommaren väl har kommit så söker sig skalbaggen till solen och värmen, man kan då få syn på dessa skalbaggar vid sina fönster, och då vet man att man tidigare också haft larver i sitt hus.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]