Particip

Från Wikipedia
Version från den 7 juni 2017 kl. 00.20 av Flinga (Diskussion | Bidrag) (→‎Esperanto: rättelser, puts. uttyds faktiskt ofta som "att [verb]", då eo inte har ngt ord för att (men uttydandet beror på kontext))
 Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2014-03)
Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Particip (latin participium, från particeps, 'deltagande') betecknar ord som bildats av verb men som böjs och används som adjektiv. Det kan därmed sägas "deltaga" i två ordklasser, och har därav fått sitt namn. Viss oeninghet förekommer om participens ordklasstillhörighet. Nationalencyklopedin menar att participen numera vanligen (men oegentligt) förs till verben, medan Svenska Akademiens språklära (Hultman 2003, s. 79, s. 155) anger att de hör till adjektiven och Svenska Akademiens grammatik placerar dem i en egen ordklass. Som argument för att de bildar en egen ordklass kan anföras att participen i olika sammanhang kan ha verbliknande eller adjektivliknande funktion. Participet köttätande kan exempelvis avse en handling (verbliknande funktion) men också en egenskap (adjektivliknande funktion).

I många indoeuropeiska språk, som svenska, tyska, engelska och franska förekommer två particip, presens particip och perfekt particip. Även större uppsättningar av particip förekommer; latin har till exempel även ett futurum particip.

Svenska

De particip som finns i svenskan är presens particip (till exempel repande av verbet repa) och perfekt particip (till exempel repad).

  • Verb: repa
  • Presens particip aktiv: repande
  • Presens particip passiv: repandes
  • Perfekt particip aktiv: repad/repat
  • Perfekt particip passiv: repades

Finska

 Den här sidan eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. (2014-09)
Motivering: Detta avsnitt är preliminärt, möjligen felaktigt i enstaka detaljer, och i behov av faktagranskning/komplettering.
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.
  • Verb: tehdä (att göra)
  • Presens particip aktiv: tekevä (som gör)
  • Presens particip passiv: tehtävä (som bör göras)
  • Perfekt particip aktiv: tehnyt (gjord)
  • Perfekt particip passiv: tehty (gjord)
  • Agentkonstruktion: tekemä (gjord av...)

Ryska

 Den här sidan eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. (2014-09)
Motivering: Detta avsnitt är preliminärt, möjligen felaktigt i enstaka detaljer, och i behov av faktagranskning/komplettering.
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Ryskan har i princip sex participformer: presens/preteritum particip aktiv, presens/preteritum particip passiv samt presens/preteritum gerundium.

De fyra egentliga partcipen böjs som adjektiv. Gerundierna är oböjliga former som används för satsförkortningar.

Participbildningen samverkar med verbens aspektformer (imperfektiv/ofullbordad respektive perfektiv/fullbordad), och alla kombinationer är inte möjliga.

Exempel:

Verb: слышать slyšat' (höra, imperfektiv aspekt)

Presens particip aktiv: слышащий slyšaščij "hörande", "som hör"
Presens particip passiv: слышимый slyšimyj "som hörs"
Preteritum particip aktiv: слышавший slyšavšij "som hörde"
Presens gerundium: слыша slyša "medan ... hör"

Verb: услышать uslyšat' (höra, perfektiv aspekt)

Preteritum particip aktiv: услышавший uslyšavšyj "som hade hört"
Preteritum particip passiv: услышанный uslyšannyj "som har hörts"
Preteritum gerundium: услышав uslyšav "efter att ha hört"

Esperanto

Esperanto har sex participformer utgående från tre tempus (presens, preteritum och futurum) samt aktiv eller passiv.

Aktiv particip böjs med:

  • -int- i preteritum
  • -ant- i presens, och
  • -ont- i futurum.

Passiv particip böjs med:

  • -it- i preteritum
  • -at- i presens, och
  • -ot- i futurum.

I vanlig ordning kan man därefter göra ordet till substantiv, adjektiv eller verb genom att sätta -o, -a respektive -i som ändelse.

Ett exempel är ordet esperanto som kommer av att språkets upphovsman Ludwig Zamenhof i första boken om språket kallade sig ”Doktoro Esperanto”, där ”Esperanto” betyder ”den som hoppas” eller ”den hoppandes” (ett substantiv som är aktiv presens particip av esperi som betyder ”att hoppas”).

I princip är alla kombinationer möjliga, men många saknar praktisk användning eller är svåra att översätta till svenska.

Exempel

  • esperanto – en som hoppas, av espero (hopp)
  • estonta – kommande, av esti (vara)
  • forkurinta – bortsprungen, av for- (iväg), kuri- (springa), -int- (aktiv preteritum particip), -a (adjektiv)
  • kuratas – körs (verb), av kuri- (köra), -at- (passiv presens particip), -as (verb i presens)
  • forĵetita – bortkastad, av for- (iväg), ĵeti- (kasta), -it- (passiv preteritum particip), -a (adjektiv)

Referenser

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Particip&oldid=39994785”