Pandemi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En pandemi (av grekiska pandemia, "hela folket") är en epidemi som drabbar och får spridning över stora delar av världen. Socialstyrelsen har definierat pandemi enligt följande: En pandemi är när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land. Drabbas bara ett enskilt land så talar man om en epidemi.

Den 11 juni 2009 uppgraderades influensan (A/H1N1) till pandemi av WHO. Den uppmärksammades under våren 2009 i Mexiko och fick sedan spridning till flera länder. Den kallades först Mexikanska influensan. Men namnet möttes av stark kritik från mexikanskt håll, så det ändrades snabbt till Svininfluensan. Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC ändrade i slutet av april 2009 namnet till Den nya influensan[1].


Historik[redigera | redigera wikitext]

Ofta har det varit influensa, pest, kolera eller tyfus som orsakat pandemier. Pandemier av pest har utbrutit tre gånger, varje gång med start i Kina:

Man brukar säga att det förekommit fyra pandemier under 1900-talet, samtliga var varianter av influensa:

Man har uppskattat att mellan 20 procent och 40 procent av världens befolkning drabbades vid varje tillfälle.

Framtida pandemier[redigera | redigera wikitext]

Tidigare bedömdes fågelinfluensan H5N1 vara ett allvarligt hot som en möjlig kommande pandemi. WHO har förutsagt en kommande mutation av fågelinfluensan, som gör det möjligt för det nya viruset att spridas från människa till människa. Om detta sker finns det risk för att smittan utvecklas till en pandemi.

I fallet influensa uppkommer ett pandemiskt virus typiskt genom att ett virus från en fågel och ett annat virus från en människa kombineras och bildar ett nytt virus hos en gris som därefter smittar människor. I fallet fågelinfluensa så smittar viruset direkt från fågel till människa. Om mutationen därigenom sker i människa befaras sjukdomsförloppet och därmed dödligheten att bli högre. Det har befarats att Marburgvirus och Ebolavirus i framtiden skulle kunna orsaka pandemier. Båda virusen är luftburna, men offret insjuknar och dör väldigt snabbt vilket förhindrar en snabb spridning då de smittade inte hinner sprida smittan till så många innan de insjuknar och redan korta karantänsperioder blir effektiva.

Problem med antibiotikaresistenta bakterier är något som ökar. Ett exempel är MRSA. Det är dessutom sannolikt att multiresistenta bakterier kan bli farsoter som följer på en influensapandemi.

Influensapandemi är klassat som det näst största hotet mot mänskligheten efter miljöförstöringen. Konsekvenserna väntas bli ödesdigra för de delar av världen/samhällena som inte planerat för detta. För företagen kan 40% personalfrånvaro vara ödesdigert och kostnaden för sjuksskrivningar kan väntas öka med mångmiljonbelopp under en period av 6-8 veckor. Därtill skall läggas kostnader för minskad produktivitet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Smittskyddsinstitutets webbplats”. http://smi.se/sjukdomar/den-nya-influensan-ah1n1/. 
  2. ^ http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svininfluensan-1.853664