Pandemi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett fotografi från Spanska sjukans dagar.

En pandemi (av grekiska pandemia, "hela folket") är en epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar många människor. Socialstyrelsen har definierat pandemi enligt följande: En pandemi är när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land.[1] Drabbas bara ett enskilt land talar man istället om en epidemi.

Den 11 juni 2009 uppgraderades influensan (A/H1N1) till pandemi av Världshälsoorganisationen.[2] Den uppmärksammades under våren 2009 i Mexiko och fick sedan spridning till flera länder. Den kallades först Mexikanska influensan. Men namnet möttes av stark kritik från mexikanskt håll och ändrades till Svininfluensan. Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC ändrade i slutet av april 2009 namnet till Den nya influensan[3].

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ofta har det varit influensa, pest, kolera eller tyfus som orsakat pandemier, men även smittkoppor och tuberkulos. Pandemier av pest har utbrutit åtminstone tre gånger, varje gång med start i Kina:

Man brukar säga att det förekommit fyra pandemier under 1900-talet som varit varianter av influensa:

Enligt uppskattningar har mellan 20 procent och 40 procent av världens befolkning drabbats vid dessa tillfällen.

Läget idag[redigera | redigera wikitext]

Aids, som orsakas av retroviruset HIV, har utvecklats till en pandemi under de senaste årtiondena. Sjukdomen uppstod i Afrika och spred sig via Haiti till USA mellan 1966 och 1972.[5] Infektionstalen i södra och östra Afrika ligger för närvarande (2014) på 25 procent. 2006 var 29,1 procent av de gravida kvinnorna i Sydafrika smittade av HIV.[6]

Det finns närmare 40 miljoner människor som lever med hiv eller aids. Av dem finns omkring tre fjärdedelar i Afrika söder om Sahara .[7] Detta trots ett delvis framgångsrikt preventivt arbete, för att förhindrade att smittan sprids de fyra vägar som HIV smittar:

  • Sexuell överföring
  • Via sprutor
  • Från mor till barn
  • Via transfusion av blodprodukter

Infektionstalen har åter börjat öka i Asien och Nord- och Sydamerika. Antalet döda i Aids i Afrika kan komma att nå 90–100 miljoner människor 2025.[8]

Framtida pandemier[redigera | redigera wikitext]

Förutom Aids finns ett antal andra infektioner som kan komma att utvecklas till pandemier.

Tidigare bedömdes fågelinfluensan H5N1 vara ett allvarligt hot som en möjlig kommande pandemi. WHO har förutsagt en kommande mutation av fågelinfluensan, som gör det möjligt för det nya viruset att spridas från människa till människa. Om detta skulle ske finns det risk för att smittan utvecklas till en pandemi.

I fallet influensa uppkommer ett pandemiskt virus typiskt genom att ett virus från en fågel och ett annat virus från en människa kombineras och bildar ett nytt virus hos en gris som därefter smittar människor. I fallet fågelinfluensa så smittar viruset direkt från fågel till människa. Om mutationen därigenom sker i människa befaras sjukdomsförloppet och därmed dödligheten att bli högre. Det har befarats att Marburgvirus och Ebolavirus i framtiden skulle kunna orsaka pandemier. Ebola är inte luftburet, men offret insjuknar och dör väldigt snabbt vilket förhindrar en snabb spridning då de smittade inte hinner sprida smittan till så många innan de insjuknar och redan korta karantänsperioder blir effektiva.

Problem med antibiotikaresistenta bakterier är något som ökar. Ett exempel är multiresistenta stafylokocker, MRSA. Det är dessutom sannolikt att multiresistenta bakterier kan bli farsoter som följer på en influensapandemi.

Influensapandemier är klassat som det näst största hotet mot mänskligheten efter miljöförstöringen. Konsekvenserna väntas bli ödesdigra för de delar av världen/samhällena som inte planerat för detta. För företagen kan 40 procent personalfrånvaro vara ödesdigert och kostnaden för sjukskrivningar kan väntas öka med mångmiljonbelopp under en period av 6-8 veckor. Därtill skall läggas kostnader för minskad produktivitet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Miquel Porta (red.) (3 juli 2008) (på engelska). Dictionary of Epidemiology. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-531449-6. http://books.google.com/books?id=3Dr8dyuzvTkC&pg=PA179. Läst 15 februari 2015 
  2. ^ ”Current WHO phase of pandemic alert for Pandemic (H1N1) 2009” (på engelska). GAR (Global Alert and Response). World Health Organization. 2009. http://www.who.int/csr/disease/swineflu/phase/en/. Läst 15 februari 2015. 
  3. ^ ”Smittskyddsinstitutets webbplats”. http://smi.se/sjukdomar/den-nya-influensan-ah1n1/. 
  4. ^ http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svininfluensan-1.853664
  5. ^ Jia-Rui Chong (30 oktober 2007). ”Analysis clarifies route of AIDS” (på engelska). Los Angeles Times. http://articles.latimes.com/2007/oct/30/science/sci-aids30. Läst 15 februari 2015. 
  6. ^ ”The South African Department of Health Study, 2006” (på engelska). Avert.org. http://www.avert.org/south-africa-hiv-aids-statistics.htm. Läst 15 februari 2015. 
  7. ^ World helth organisation. AIDS Epidemic Updatum (2005)
  8. ^ ”Aids could kill 90 million Africans, says UN” (på engelska). Guardian, london. 4 mars 2005. http://www.guardian.co.uk/world/2005/mar/04/aids. Läst 15 februari 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]