Pollenallergi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Pollenallergi är en typ av allergi där symtomen huvudsakligen orsakas av pollen från vindpollinerade växter. Växter använder sig av pollen för att fortplanta sig. Pollenkornen är många och vindburna och sprider sig lätt över stora arealer.

Pollenallergi förknippas ofta med hösnuva (även kallad säsongbunden allergisk rinit), men pollenallergi kan även ge exempelvis astma. Hösnuva kan också bero på andra saker än pollenallergi, som till exempel mögel eller kvalster.[1]

Växter vars pollen ofta ger allergiska besvär[redigera | redigera wikitext]

Viktigast i Sverige[redigera | redigera wikitext]

  • Gräs, av vilka det finns många arter. Även våra sädesslag hör hit men av dem är det framförallt rågpollen som flyger omkring i sådana mängder att de ger upphov till allergiska besvär.

Några andra växter som kan ge pollenallergi[redigera | redigera wikitext]

  • Ragweed, ambrosia, Ambrosia trifida, är en art i familjen korgblommiga växter. Härstammar från Nordamerika men är nu vanlig även i Centraleuropa
  • Väggört, parietaria (blidnässla, blindnässla, P. officinalis) hör till släktet nässelväxter. Väggört finns framförallt i centrala och södra Europa.
  • Groblad, Plantago major, är en art i familjen grobladsväxter.
  • Mållväxter, Chenopodiaceae. Till familjen hör bl.a. glasörter, mållor (till exempel svinmålla, Chenopodium album), saltörter och sodaörter.
  • Platan, platanus, är ett parkträd med lönnliknande blad och ofta gulfläckiga stammar. Förekommer i mellersta och södra Europa.
  • Olivträdet växer mycket långsamt. Växer i medelhavsområdet.

Pollensäsong[redigera | redigera wikitext]

Pollensäsongen i Sverige och övriga Norden[redigera | redigera wikitext]

Man kan generellt sett tala om tre perioder:

Pollensäsonger i resten av Europa[2][3][redigera | redigera wikitext]

Januari[redigera | redigera wikitext]

  • Hassel blommar från december till april. Cypress blommar från februari till april.

Februari[redigera | redigera wikitext]

  • Al blommar mellan februari och april. Alpollen korsreagerar med björk och hassel. Parietaria blommar från januari till november. Den finns i stora delar av Europa men framförallt i Medelhavsområdet.

Mars[redigera | redigera wikitext]

  • Gräs börjar blomma vid Medelhavskusten. Hassel och al blommar i centrala och norra Europa. Björk börjar blomma vid Svarta Havet.

April[redigera | redigera wikitext]

  • Björk blommar i Centraleuropa, och hösnuva orsakad av Parietariapollen börjar komma i södra Europa.

Maj[redigera | redigera wikitext]

  • Koncentrationen av gräspollen når sin topp i Medelhavsområdet. Olivträd börjar blomma runt Medelhavet. Björk börjar blomma i Central- och Nordeuropa.

Juni[redigera | redigera wikitext]

  • Gräs blommar i norra Europa. Koncentrations av oliv- och Parietariapollen är fortfarande hög i södra Europa.

Juli[redigera | redigera wikitext]

  • Gråbosäsongen börjar i mitten av juli och slutar i mitten av oktober. Koncentrationen av gräspollen är fortfarande hög i norra Europa. Parietaria finns fortfarande i Sydeuropa och börjar uppträda i Storbritannien.

Augusti[redigera | redigera wikitext]

  • Pollenkoncentrationerna är låga i Medelhavsområdet. Höga koncentrationer av gråbopollen finner man i Central- och Nordeuropa. Ragweedpollen börjar i Centraleuropa. Gräs blommar fortfarande på en del ställen i Sverige.

September[redigera | redigera wikitext]

  • Mycket låga pollenhalter i Central- och Nordeuropa. Ragweedpollen fortsätter i Centraleuropa. I Medelhavsområdet finns gråbo och där kommer en andra våg av Parietariablomning (mindre intensiv än vårens blomning), och Chenopodiaceae blommar.

Oktober[redigera | redigera wikitext]

  • Parietaria och gråbo finns fortfarande vid Medelhavet. Det finns även ragweed- och gråbopollen i Centraleuropa. Parietaria blommar fortfarande vid Medelhavet.

November[redigera | redigera wikitext]

  • Den långa pollensäsongen vid Medelhavet är slut och nu börjar den nya säsongen med cypress.

December[redigera | redigera wikitext]

  • Mycket låga pollenkoncentrationer.

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Själva symtomen hos pollenallergiker uppstår när pollenkorn kommer i kontakt med olika slemhinnor i näsan och luftvägarna, vilket leder till allergiska reaktioner där ämnen som exempelvis histamin frisätts. Detta kan bland annat leda till nysningar, klåda, nästäppa, rinnsnuva, eller, i än värre fall, en svullen bindehinna (konjunktiva), gom samt hosta, trötthet, andnöd och klåda i hörselgångarna. På grund av korsallergi har många pollenallergiker allergiska besvär av en del födoämnen, framförallt frukter.[4][5]

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

I regel behövs ingen särskild allergiutredning. Hösnuvesymtom med typisk säsong ger i regel diagnosen. Om någon allergiutredning behövs kan man använda pricktest eller IgE-blodprovstest, ofta kallade RAST-test.

I sällsynta fall kan torra och känsliga slemhinnor ge allergiliknande symtom vid torrt väder med många partiklar i luften (våren). Allergimediciner kan då vara helt olämpliga eftersom vissa är uttorkande på slemhinnor. Se även Sensorisk hyperreaktivitet.

Läkemedelsbehandling[redigera | redigera wikitext]

Antihistaminpreparat, antingen i tablettform eller som nässpray har snabbt insatt och i regel god effekt Natriumkromoglikat kan också användas. Vid mer långvariga besvär eller allvarliga symtom (särskilt vid nästäppa) är nässpray eller pulverinhalator med kortisonpreparat lämpliga.

Hyposensibilisering[redigera | redigera wikitext]

Hyposensibilisering (allergivaccinering, specifik immunterapi) övervägs vid svår pollenallergi, särskilt om patienten samtidigt har astma. I bästa fall blir patienten i stort sett botad från sin allergi. Vid den typ av hyposensibilisering som med framgång använts i många år tillförs pollenallergenet i stigande doser via injektioner, varvid känsligheten för motsvarande allergen minskar. På senare tid har även sublingual hyposensibilisering börjat användas. Man appliceras då pollen i munnen via en spray.

Medicintekniska hjälpmedel[redigera | redigera wikitext]

Det finns även medicintekniska hjälpmedel (som till skillnad från läkemedel inte tas upp av kroppen) som kan användas vid pollenallergi. En typ av dessa består av ett cellulosapulver från tall som inhaleras i näsan och där förstärker den naturliga slembarriären så att allergenerna inte tar sig in i kroppen. Denna typ av medicintekniskt hjälpmedel har också effekt mot andra luftburna allergier, exempelvis pälsdjursallergi. [6]

Enkla tips[redigera | redigera wikitext]

Det finns flertalet enkla "tips" för pollenallergiker som man kan göra själv, så att man slipper bli bunden till pollenmediciner:

  • Undvik att vistas utomhus mer än nödvändigt när pollenhalten i luften är högre än vanligt, då pollenmediciner ofta inte får avsedd effekt under sådana förhållanden.
  • Sluta röka, eftersom rökning ofta förvärrar pollenallergin.
  • Undvik djur - dessa vistas ofta utomhus, och kan då ha stora mängder pollen i exempelvis pälsen.

Blommor utan pollen[redigera | redigera wikitext]

Lider man av pollenallergi kan man fortfarande ha en blomstrande trädgård och vackra inomhusblommor utan att behöva lida av extra problem. Det finns vackra växter som inte släpper pollen alls.

Utomhus hör bl.a. följande sommarblommor till de som inte släpper pollen: Ampelskära (Bidens ferulifolia), Femtunga (Scaevola aemula), Hängfuchsia (Fuchsia x hybrida), Hänglobelia (Lobelia erinus), Jordreva (Glechoma hederacae), Murbinka (Erigeron karvinskianus), Rabatteternell (Helichrysum petiolare), Silvereternell (Plecostachys serpyllifolia) och Söderhavsljus (Plectranthus forsteri).

Gröna växter utan blommor är också vackra i trädgården. Ormbunkar finns i många olika gröna nyanser.

Alternativa behandlingar[redigera | redigera wikitext]

Många allergiker använder alternativa behandlingar för sina besvär, men det är oklart om dessa behandlingar har någon effekt. Enstaka studier visar att pestskråp kan verka lindrande vid hösnuva, men fler oberoende studier behövs för att kunna göra några rekommendationer. Biverkningar och risker på längre sikt är ännu inte utredda.[7][8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hösnuva och pollenallergi - Netdokotor.se http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3541
  2. ^ Allergenic Pollen in Europe and in the Mediterranean Area http://web.archive.org/web/20071217151645/http://www.eaaci.net/site/Madeira_Summer_Course_Abstracts.doc
  3. ^ http://www.nilseeriksson.se/page15.php
  4. ^ http://www.nilseeriksson.se/page10.php
  5. ^ http://www.nilseeriksson.se/page17.php
  6. ^ http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/astmaallergi/article500313.ab
  7. ^ Giovanni Passalacqua, Philippe J. Bousquet, Kai-Hakon Carlsen, James Kemp, Richard F. Lockey, Bodo Niggemann, Ruby Pawankar, David Price, Jean Bousquet (2006). ”ARIA update: I—Systematic review of complementary and alternative medicine for rhinitis and asthma”. Journal of Allergy and Clinical Immunology 117 (5): sid. 1054-1062. ISSN 0091-6749. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0091674905040285. Läst 4 januari 2012. 
  8. ^ Kulka, M. (2009). ”The potential of natural products as effective treatments for allergic inflammation : Implications for allergic rhinitis”. Current Topics in Medicinal Chemistry 9 (17): sid. 1611-1624. http://nparc.cisti-icist.nrc-cnrc.gc.ca/npsi/ctrl?action=shwart&index=an&req=13958393&lang=en. Läst 4 januari 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]