Gråbo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Gråbo (olika betydelser).
Gråbo
Artemisia vulgaris - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-016.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Asterordningen
Asterales
Familj Korgblommiga växter
Asteraceae
Släkte Malörtssläktet
Artemisia
Art Gråbo
A. vulgaris
Vetenskapligt namn
§ Artemisia vulgaris
Auktor L., 1753
Hitta fler artiklar om växter med

Gråbo (Artemisia vulgaris) är en art i familjen korgblommiga växter. Den kallas även buris, bynkastabba(r) [1] (i Skåne), bönrot, gråböna och gråbynke. Den växer i Skandinavien mest på förfallna och skräpiga odlingar, byggnadstomter, lastningsplatser, vägkanter och liknande platser, i floran även kallade ruderatmark. Gråbo betraktas som ogräs, när den uppträder i åkermark.

Artemisia vulgaris.

Gråbo blir 1 till 2 meter hög, och liksom kardborre och vitmålla bildar den täta snår. Växten finns utbredd över större delen av norra halvklotet. Sitt namn har den av de undertill vitgrå bladen. Även korgarna, som är små och samlade i rik vippa, är något gråludna. Själva blommorna är mycket små och inte speciellt lysande, de är av brungul eller rödbrun färg; kantblommorna har inte tunnlikt bräm, utan rörformig och 3-flikig krona. På grund av blomkorgarnas oansenliga färg får denna art, liksom andra artemisier, mycket få eller inga besök av nektar- och pollensökande insekter, utan är anemofil eller vindblommig: ståndarmjölet kringsprides av vinden. Den producerar därför rikligt med pollen och eftersom den dessutom sprider pollen länge efter att pollensäsongen är slut för de andra växterna utgör den ett betydande problem för pollenallergiker.

Hela växten, både jordstam och örtstånd, har medicinska egenskaper men även aromatiska och upplevs svagt besk. Den har använts sedan länge som medicinalväxt, och sägs lindra menstruationsbesvär, frossa, sömnlöshet, kramper och epilepsi. Örten sägs ge mer livfulla drömmar, och ett hjälpmedel till att få en lucid dröm.

Allergi mot gråbopollen[redigera | redigera wikitext]

Gråbopollen finns i luften från av juli till början av september. Allergi mot gråbopollen är inte ovanligt i Sverige men förekommer i lägre frekvens än björk- och gräspollenallergi. På grund av korsallergi kan gråboallergiker reagera mot andra växter i familjen såsom malört, maskros och prästkrage.[2]

Korsreaktioner ligger bakom att patienter med gråboallergi kan ha matallergi mot framförallt en del flockblomstriga växter, Apiaceae. Relativt vanligt är besvär av selleri, persilja, koriander, morot, vitlök, curry, paprika, kamomill och brödkryddor som anis, fänkål och kummin. I Central- och Östeuropa, där gråboallergi är vanligare än i Sverige, är sådan födoämnesallergi också vanligare. Selleriallergi kan ibland ge svåra allergiska symtom, inklusive anafylaxi. Den gråboallergiske patienten med överkänslighet mot selleri tål i regel varken färsk eller kokt selleri, till skillnad från björkpollenallergikern som i regel tål kokt selleri

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bynka-stabba(r) i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  2. ^ Eriksson, Nils. ”Kliniska aspekter på korsallergier”. http://www.nilseeriksson.se/page10.php. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]