Psilocybin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Psilocybin
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn [3-(2-dimetylaminoetyl)-1H-indol-4-yl]divätefosfat
Kemisk formel C12H16N2HPO4
Molmassa 284,248 g/mol
Utseende Vita kristaller
CAS-nummer 520-52-5
SMILES C[N+](C)([H])CCC1=CNC2=C1C(OP([O-])(O)=O)=CC=C2
Egenskaper
Löslighet (vatten) löslig i vatten, metanol, etanol, klorofyll och bensen
Smältpunkt 220-228 °C (428–442 °F) °C
Faror
Huvudfara (T)
LD50 285 mg/kg (mouse, i.v.)

280 mg/kg (rat, i.v.)

12,5 mg/kg (rabbit, i.v.)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Psilocybin, summaformel C12H16N2HPO4, är ett aktivt ämne i psykedeliska svampar som tillhör gruppen tryptaminer. Ruset från psilocybin sägs till stor del likna ett LSD-rus, största skillnaden är att det är kortare, omkring sex timmar.

Toleransen byggs upp fort. Om användande är mer än en gång i veckan kan detta leda till att drogens effekter blir betydligt svagare. [1]

De receptorer som påverkas är serotoninreceptorer vilka är de samma som påverkas av många psykedeliska droger, bland annat LSD och meskalin.

Egentligen är det inte själva psilocybinet som påverkar den som tagit drogen utan en liknande molekyl kallad psilocin vilken är en metabolit (nedbrytningsprodukt) av psilocybin.

Psilocybin är en traditionell drog som är integrerad i religiösa ceremonier i Europa, Syd- och Mellanamerika. Det finns arkeologiska bevis att användandet av svampar som innehåller psilocybin användes mellan 9000 till 7000 före Kristus(BCE) i Saharas öken i sydöstra Algeriet.[2] 6000 år gamla bildtecken nära den Spanska staden Villar del Humo, illustrerar flera svampar som har blivit identifierade som Psilocybe hispanica, En svampart som är lokal för området och tillhör de svampar som innehåller Psilocybin.[3] Arkeologiska fynd i Mexiko, även den så kallade Mayaindiansk "svamp sten" i Guatemala har också blivit tolkad av vissa som bevis för rituella och ceremonisk användning av Psykedeliska svampar i Mayaindiansk och Aztekisk kultur.[4]

I modern tid så blev svampen aktuell av den amerikanska bankören och amatör Etymologisk R. Gordon Wasson och hans fru Valentina när dem studerade de rituella användande av psykedeliska svampar av lokal befolkningen av den Mazatec byn Huautla de Jiménez. År 1957, beskrev Wasson de psykedeliska visioner som han hade upplevt under dessa ritualer i "Seeking the Magic Mushroom", en artikel som blev publicerad i den Amerikanska veckotidningen Life magazine.[5] Senare samma år följde den franska Mycologisten Roger Heim, som identifierade flera sorters svampar som Psilocybe arter.[6] Heim kultiverade dessa svampar i Frankrike, och skickade prover för analys av den kända kemisten Albert Hofmann. Han var en Schweizisk kemist anställd av den multinationella pharmakologiska företaget Sandoz (nu Novartis). Hofmann, som hade år 1938 skapat LSD, Ledde en research grupp som isolerade och identifierade de psykoaktiva ämnena i Psilocybe Mexicana.[7]

Substansen är narkotikaklassad och ingår i förteckning P I i 1971 års psykotropkonvention, samt i förteckning I i Sverige, vilket innebär "narkotika som normalt inte har medicinsk användning".[8] Sedan 1999 är även svampar som innehåller psilocybin narkotikaklassade i Sverige.

Effekter[redigera | redigera wikitext]

Psilocybin upptas oralt sen bryts det ner av den metaboliska enzymer i magen och omvandlas då till det aktiva ämnet psilocin. Effekterna börjar kännas av efter 15-45 minuter, beroende på vilket sätt svampen förtärs. Effekterna börjar snabbare ifall svampen tuggas och hålls kvar i munnen eller ifall man gör té på svampen. Illamående kan uppstå, men det går oftast över i takt med att drogen tas upp mer av kroppen. Kräkningar kan förekomma; det är helt beroende på vem som brukar drogen.

Vanliga effekter innefattar känslor av eufori och intensiv relation till och förståelse för andra människor, naturen och universum. Man får även en stark vilja att upplysa andra människor om denna nyvunna insikt. Det känns som om det inte finns tillräckligt med ord för att kunna beskriva detta. Är man mentalt instabil, blandar med andra droger eller inte beredd på hur drogen påverkar en kan man få en jobbig upplevelse; ångest, oro, panik eller otäcka hallucinationer kan förekomma. Dåliga trippar kan hända även när man är väl förberedd, bl.a. händer det att gamla jobbiga minnen kan komma upp till ytan. När trippen är över är det dock vanligt att man känner att man lärt sig något om sig själv, även vid dåliga upplevelser.

Negativa effekter kan bestå av kramper, muskelryckningar eller illamående. Det är inte vanligt vid normala doser, men vid högre doser och speciellt i kombination med andra droger kan det förekomma. Något att tänka på vid eventuellt intag är att inte kombinera med alkohol. Alkohol påverkar medvetandet och att blanda eventuella skräckhallucinationer med ett sänkt medvetande kan innebära allvarliga risker. Pågrund av att alkohol tillhör samma grupp av droger som opiater som dämpar sinnen, medan psykadeliska droger framhäver egenskaper. Detta gör att kombinera alkohol och svamp kan vara farligt.

Vid låga doser uppstår hallucinationer och färger upplevs starkare, men man har fortfarande kontakt med verkligheten. Vid högre doser kan man bli mer borta, försvinna in i en annan "verklighet", eller uppleva att man flyger ut ur sin egen kropp.(så kallad "Ego död")

Modern forskning[redigera | redigera wikitext]

Nästan all forskning som har skett på psilocybin skedde under 1960-talet. Forskningen stoppades generellt samtidigt som preparatet blev klassat som narkotika. En viktig orsak var att forskningen i allmänhet inte skedde uteslutande på ett seriöst sätt.[9]

De senaste åren har enstaka forskningsprojekt återigen tillåtits i USA. Senast publicerade det amerikanska universitetssjukhuset Johns Hopkins en dubbelblindstudie där man undersökt om den "religiösa upplevelse" som preparaten kan ge upphov till är myt eller verklighet. Drygt 2/3 av deltagarna upplevde en signifikant "mystisk upplevelse".

Målsättningen med de forskningsprojekt som har tillåtits har varit att samla grundkunskap som på sikt kan leda till nya läkemedel.

I en ny studie lät forskare på Johns Hopkins-universitetet i Maryland, USA, 36 frivilliga försökspersoner ta psilocybin under kontrollerade omständigheter.{{Griffiths R. R., Richards W. A., McCann U., Jesse R. Psilocybin can occasion mystical-type experiences having substantial and sustained personal meaning and spiritual significance. Psychopharmacology 2006; 187: 268– 83.||månad=2009-11}}

Majoriteten av försökspersonerna kände fortfarande av känslorna av välbefinnande 14 månader senare. Utöver religiösa upplevelser konstaterades också en känsla av lycka och välbefinnande.

En majoritet beskrev också den tiden som en av de mest meningsfulla och andliga perioderna i livet, enligt Roland Griffiths, professor på institutionen för psykiatri, beteendevetenskap och neurovetenskap.

Resultatet av den kliniska studien publicerades i Journal of Psychopharmacology.

En undersökning där 51 personer deltog visade på att en stor dos av psilocybin efterlämnade en kraftig och bestående personlighetsförändring hos 60 % av de medverkande försökspersonerna. [10]

Omfattande icke-kliniskt underlag och nya studier visar på att psilocybin kan vara effektiv i behandling av migrän dels för att avbryta en period av migränanfall och förlänga symtomfira perioder. [11][12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ogame K, Nicholas LG (2006). Psilocybin Mushroom Handbook: Easy Indoor and Outdoor Cultivation. http://books.google.se/books?id=HJJmJYCl3HsC&pg=PA164&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 17/08 2014 
  2. ^ GIORGIO SAMORINI (2009). THE OLDEST REPRESENTATIONS OF HALLUCINOGENIC MUSHROOMS IN THE WORLD (SAHARA DESERT, 9000 – 7000 B.P.). http://www.artepreistorica.com/2009/12/the-oldest-representations-of-hallucinogenic-mushrooms-in-the-world-sahara-desert-9000-%E2%80%93-7000-b-p/. 
  3. ^ P. Akers, Brian; Ruiz, Juan Francisco; Piper, Alan (2011). A Prehistoric Mural in Spain Depicting Neurotropic Psilocybe Mushrooms?. http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs12231-011-9152-5. 
  4. ^ Stamets. 1996. sid. ss.11 
  5. ^ Wasson RG (13 maj 1957). ”Seeking the magic mushroom”. Life (Time inc.) (101-20.). http://books.google.se/books?id=Jj8EAAAAMBAJ&pg=PA101&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. 
  6. ^ Heim R (1957). ”Notes préliminaires sur les agarics hallucinogènes du Mexique”. Revue de Mycologie: sid. 58-79. 22(1). 
  7. ^ Psilocybin, ein psychotroper Wirkstoff aus dem mexikanischen Rauschpilz Psilocybe mexicana Heim”. Experientia. 1958. doi:http://link.springer.com/article/10.1007%2FBF02159243. 107-9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/13537892. 
  8. ^ Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1
  9. ^ Griffiths RR (2010). Grob CS. red. ”Hallucinogens as medicine”. Scientific American 303: sid. 77-9. doi:http://www.nature.com/scientificamerican/journal/v303/n6/full/scientificamerican1210-76.html. http://csp.org/psilocybin/SciAmHallucinogens201012.pdf. 
  10. ^ ”Single dose of 'magic mushrooms' hallucinogen may create lasting personality change, study suggests”. 29 september 2011. http://www.sciencedaily.com/releases/2011/09/110929074205.htm. 
  11. ^ ”Hallucinogenic Treatment of Neuro-Vascular Headaches”. ClusterBusters. http://www.clusterbusters.com. Läst 22 september 2006. 
  12. ^ Mark Honigsbaum (2005-08-02). ”Headache sufferers flout new drug law - Calls for clinical trials and rethink of legislation as patients claim that magic mushrooms can relieve excruciating condition”. The Guardian. http://www.maps.org/sys/nq.pl?id=571&fmt=page. Läst 22 september 2006.  [reprint by Multidisciplinary Association for Psychedelic Studies]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]