Psycho
| Psycho Psycho |
|
| Genre | Rysare, skräckfilm |
|---|---|
| Regissör | Alfred Hitchcock |
| Producent | Alfred Hitchcock |
| Manus | Robert Bloch (roman), Joseph Stefano |
| Skådespelare | Anthony Perkins, Janet Leigh, Vera Miles, John Gavin, Martin Balsam |
| Originalmusik | Bernard Herrmann |
| Produktionsbolag | Universal Studios |
| År | 1960 |
| Speltid | 105 minuter |
| Land |  USA |
| Språk | Engelska |
| Uppföljare | Psycho II |
| Nyinspelningar | Psycho (1998) |
Psycho är en amerikansk rysare/skräckfilm från år 1960, regisserad av Alfred Hitchcock.
Innehåll |
Handling [redigera]
Kontoristen Marion Crane (Janet Leigh) tar 40'000 dollar från sin arbetsgivare, när hon befinner sig i Phoenix, för att lösa de ekonomiska problem som hennes älskare har. På vägen till sin älskare i Kalifornien, tar hon in på ett motell som drivs av den unge Norman Bates (Anthony Perkins).
Mr. Bates och Marion äter middag tillsammans på kvällen. Samtalet är till en början stillsamt, men Norman brusar upp när Marion föreslår att han borde skaffa sig hjälp med att ta hand om sin gamla moder. Marion ursäktar sig och förklarar att hon har en lång bilfärd framför sig under morgondagen eftersom hon skall köra tillbaka till Phoenix.
Inne på sitt rum bestämmer sig Marion för att lämna tillbaka de stulna pengarna. Norman observerar hur hon klär av sig genom ett hål i väggen på sitt kontor. Marion tar en lång dusch i ett badrum. En dunkel kvinnlig gestalt inträder och hugger henne till döds med en kniv. En förtvivlad Norman hittar den blodiga kroppen, städar upp brottsplatsen och dumpar Marions bil i ett träsk…
Rollista [redigera]
- Anthony Perkins – Norman Bates
- Janet Leigh – Marion Crane
- Vera Miles – Lila Crane (Marions syster)
- John Gavin – Sam Loomis (Marions älskare)
- Martin Balsam – Det. Milton Arbogast
- John McIntire – Sheriff Al Chambers
- Simon Oakland – Dr. Fred Richman
- Frank Albertson – Tom Cassidy
- Pat Hitchcock – Caroline
- Vaughn Taylor – George Lowery
- Lurene Tuttle – Mrs. Chambers
- John Anderson – California Charlie
- Mort Mills – Highway Patrol Officer
Okrediterade (i urval) [redigera]
- Virginia Gregg – Norma Bates (röst)
- Jeanette Nolan – Norma Bates (röst)
- Paul Jasmin – Norma Bates (röst)
- Alfred Hitchcock – Man utanför Marions kontor (cameo)
- Francis De Sales – Biträdande distriktsåklagare Alan Deats
- George Eldredge – Polischef James Mitchell
- Sam Flint – County Sheriff
- Frank Killmond – Bob Summerfield (Sams arbetskamrat)
- Ted Knight – En polisman som vaktar Norman Bates
- Anne Dore – "Mother" (Normans alter ego)
Om filmen [redigera]
Det inflytande som Psycho har på film kan inte underskattas; där tidigare skräckfilmer berättat historier som erbjudit trygghet och ett avslut, men framförallt berättat för åskådaren vem han eller hon skulle sympatisera med i filmen, så skulle Psycho utmana detta synsätt på film och istället leda in tittaren i en amoralisk värld grundad endast på de mentala intrycken som gjordes hos och på huvudpersonerna.[1]
Dess kända scen, i vilken en kvinna blir mördad när hon duschar, har blivit legendarisk och har även skapat det så kallade "Psycho-syndromet" (som innebär att man är rädd för att duscha). Det finns många senare filmer som innehåller liknande scener.
Psycho har även fått tre uppföljare; Psycho II (1983), Psycho III, (1986) och Psycho 4 (1990). Alla uppföljare är inspelade i färg, den första filmen från 1960 är svart-vit dock. 1998 gjordes en nyinspelning av Psycho, se Psycho (1998).
Den personlighetskluvne Norman Bates är löst baserad på en verklig seriemördare, Ed Gein.
Filmmusik [redigera]
Musiken i Psycho är komponerad av Bernard Herrmann. Till en början var filmen, främst av ekonomiska skäl, tänkt att vara helt eller till stora delar utan musik. Tanken var då att filmljudet i stor utsträckning skulle ersätta musik. Det var därför först efter att filmen inte fått tillräckligt stort genomslag hos Paramount Pictures som regissör Hitchcock började samarbeta med Herrmann. [2]
Musiken utgörs av dubbel uppsättning av instrumenten violin, viola, cello och kontrabas, och skall genom disharmoni representera Norman Bates' psyke. I den tidigare nämnda dusch-scenen har Herrmann dessutom använt rytm för att efterlikna knivhuggen, och ljudet av skriken. [2]
Trivia [redigera]
- Norma "Mother" Bates (moder till Norman Bates) uppträder endast som röster.
- Anne Dore var utvald av Alfred Hitchcock till "body-double" för Athony Perkins i dusch-scenen i Psycho, eftersom han inte ville att någon av Perkins fysiska attributer skulle förråda hans identited vid denna punkt i filmen. Dore bar Norma Bates' kostym och gjorde alla handlingar med kniv.[3]
- Patricia "Pat" Hitchcock (f. 1928) är dotter till Alfred Hitchcock och Alma Reville.
- Alfred Hitchcock kan bli sedd genom ett fönster – klädd i en Stetson-hatt – stående utanför Marion Cranes kontor. Kostymansvariga Rita Riggs har sagt att Hitchcock valde denna scen för sin cameo så att han kunde vara i en scen med sin dotter (som spelade en av Marions kollegor). Andra har förslagit att han valde detta tidiga framträdande i filmen för att undvika att distrahera dess publik.[4]
Referenser [redigera]
- ^ Wells, Paul (2000). The horror genre – from Beelzebub to Blair Witch
- ^ [a b] Bryngelsson, P: "Filmmusik", Liber, 2006
- ^ http://www.IMDb.com/name/nm0233469/
- ^ Rebello, Stephen (1990). Alfred Hitchcock and the making of Psycho. London: Boyars. Libris 5499702. ISBN 0-7145-2915-X
Externa länkar [redigera]
- Psycho på Internet Movie Database (engelska)
- Om filmen på Hitchcock.se
|
||||||||||||||||||||
