Rädda menige Ryan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rädda menige Ryan
(Saving Private Ryan)
Rädda menige Ryan
Curracloe-stranden i Wexford på Irland, där öppningsscenen filmades.
Genre(r) Drama, krigsfilm
Regissör Steven Spielberg
Producent Steven Spielberg
Ian Bryce
Mark Gordon
Gary Levinsohn
Manus Robert Rodat
Skådespelare Tom Hanks
Edward Burns
Tom Sizemore
Barry Pepper
Adam Goldberg
Giovanni Ribisi
Matt Damon
Vin Diesel
Originalmusik John Williams
Fotograf Janusz Kaminski
Produktionsbolag DreamWorks SKG
Paramount Pictures
Amblin Entertainment
Mutual Film Corporation
Mark Gordon Productions
Distribution DreamWorks
Paramount Pictures
Premiär
24 juli 1998 (1998-07-24)



Speltid 170 minuter
Land  USA
Språk Engelska
Budget $65 miljoner
Intäkter $482 miljoner
IMDb

Rädda menige Ryan (engelska: Saving Private Ryan) är en amerikansk krigsfilm från 1998, regisserad av Steven Spielberg och skriven av Robert Rodat, och utspelas under invasionen av Normandie under andra världskriget. Filmen är anmärkningsvärd för sin intensiva öppningsscen på 24 minuter där landsättningen på Omaha Beach den 6 juni 1944, filmatiserats. Den fortsätter sedan med ett fiktivt sökande efter en fallskärmsjägare från den amerikanska 101:e luftburna divisionen. Denna del av handlingen är uppdiktad men baseras löst på det verkliga fallet med bröderna Niland. Rädda menige Ryan togs emot väl av publik och kritiker och vann flera utmärkelser.[1]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Den 6 juni 1944 landstiger amerikanska soldater Omaha Beach i Normandie, där de med nöd och näppe kämpar igenom dem tyska styrkorna. Det hela slutar i ett blodbad, medan den överlevande kapten John H. Miller samlar andra överlevande soldater för att bryta sig igenom det tyska försvaret så att resten av alla de överlevande soldater kan ta sig från stranden. Under tiden, i krigsdepartementet i Washington, D.C, får general George C. Marshall veta att tre bröder av fyra från Ryan-familjen stupat i strid och att deras mor ska bli informerad samma dag. Han får veta att den fjärde, fallskärmsjägaren menige James Francis Ryan, är saknad i strid någonstans i Normandie. Efter att ha läst Bixbybrevet skrivet av Abraham Lincoln ger Marshall order om att Ryan hittas och skickas hem med omedelbar verkan.

Tre dagar efter landstigningen får Miller order att hitta Ryan och ta tillbaka honom från fronten. Han samlar sex män från hans kompani; Horwath, Reiben, Mellish, Caparzo, Jackson, läkaren Wade, och Upham, en kartograf som kan tala franska och tyska. Miller och hans män beger sig mot Neuville, där de möter en pluton från 101st Airborne Division. Caparzo faller offer för en krypskytt och avlider. Emellertid hittar de en soldat vid namn James Ryan, men det är inte den de letar efter. De hittar en medlem av Ryans regemente som informerar att hans landningszon var i Vierville och att hans och Ryans kompanier hade samma samlingsplats. När de når samlingsplatsen möter Miller en vän till Ryan, som informerar Miller att Ryan skyddar en strategiskt viktig brod över Merderet-floden i staden Ramelle. På vägen till Ramelle bestämmer Miller sig att neutralisera en tysk maskingevärsposition, även om hans män protesterar. I striden som följer blir Wade sårad och dör, men Miller hindrar en överlevande tysk soldat från att avrättas och låter honom gå. Den ursinnige Reiben överväger att desertera, vilket leder till en konflikt med Horvath. Allt går hett till tills Miller kommer emellan, och Reiben stannar.

När Miller och hans män anländer till Ramelle, möter de en grupp fallskärmsjägare, och en av dem är Ryan. Ryan får veta allt; hans bröders död, uppdraget att hämta hem honom, och att två män miste livet för hans skull. Ryan blir förtvivlad, men vägrar att åka hem, då han vill "stanna med de enda bröder han har kvar". Miller tar kommandot för att skydda bron med varje resurs och man dem har kvar. Delar av den andra Panzerdivisionen anländer beväpnade till tänderna och striden bryter ut. Trots att en majoritet av tyskarna utplånas så dödas flera amerikaner, inlkusive Horvath, Mellish och Jackson. Miller försöker spränga bron, men blir skjuten och allvarligt sårad av den tyska krigsfången som Miller hade släppt fri tidigare. Han hade kommit tillbaka för att slåss tillsammans med tyskarna. Precis innan en Tiger-stridsvagn når bron, flyger ett P-51 Mustang-plan ovanför och förstör stridsvagnen medan amerikansk förstärkning anländer och skingrar de resterande tyskarna. Upham avrättar tysken som sköt Miller och låter de andra gå.

Den döende Miller ber Ryan, som hans sista ord, att leva ett bra liv och att förtjäna det. I nutid besöker den gamle Ryan minneskyrkogården i Normandie. När Ryan står vid Millers gravsten frågar han sin fru om han är en god man, om han har levt ett bra liv och om han har förtjänat att Miller och hans män offrat sig för honom. Frun säger ja, och Ryan ger en honör till Millers grav.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Filmen regisserades av Steven Spielberg som vann en Oscar för bästa regissör. Detta var tredje gången han vann en Oscar. Filmen vann ytterligare fyra Oscar. Den blev också nominerad för bästa film men förlorade mot Shakespeare in Love.[2] Dagen-D scenen har vunnit pris som den mäktigaste krigsscenen i filmhistorien. På webbsidan Rotten Tomatoes har filmen 91% positiva recensioner av 93 insamlade.[3]

Rollista i urval[redigera | redigera wikitext]

  Tom Hanks   –  Kapten John H. Miller
  Tom Sizemore   –  Sergeant Mike Horvath
  Edward Burns   –  Menige Richard Reiben
  Barry Pepper   –  Menige Daniel Jackson
  Adam Goldberg   –  Menige Stanley Mellish
  Vin Diesel   –  Menige Adrian Caparzo
  Giovanni Ribisi   –  T/4 doktor Irwin Wade
  Jeremy Davies   –  Korpral Timothy E. Upham
  Matt Damon   –  Menige James Francis Ryan
  Ted Danson   –  Kapten Fred Hamill
  Paul Giamatti   –  Sergeant Hill
  Dennis Farina   –  Överstelöjtnant Anderson
  Joerg Stadler   –  Steamboat Willie
  Max Martini   –  Korpral Henderson
  Dylan Bruno   –  Toynbe

Källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Saving Private Ryan allrovi.com
  2. ^ The Official Acadademy Awards® Database, sökning på 1998 års priser
  3. ^ Saving Private Ryan rottentomatoes.com