Rooibos

Rooibos
Rooibosbuske
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Ärtordningen Fabales
Familj	Ärtväxter Fabaceae
Underfamilj	Faboideae
Släkte	Aspalathus
Art	Rooibos A. linearis
Vetenskapligt namn
§ Aspalathus linearis
Auktor	(Burm.f.) R.Dahlgren
Rooiboste
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Rooibos (afrikaans för 'röd buske'), Aspalathus linearis (Leguminosae), även kallad järnekbuske som enbart växer i ett begränsat område, Fynbos, på grund av de speciella klimatförhållandena i denna region. Fynbos är beläget i Västra Kapprovinsen i Sydafrika, cirka 25 mil nordväst om Kapstaden.

Redan på 1770-talet "observerade" den svenske naturforskaren Carl Peter Thunberg rooibos, då han såg hur den användes av Khoisanfolket. Det var Thunberg som först spred kunskapen om buskens användning till Europa. Dess vetenskapliga namn fick dock busken av den Nederländske botanisten Burman filius. Han placerade dock rooibos i växtsläktet Psoralea. Dess korrekta placering fick den först 1963 av den svenske botanisten Rolf Dahlgren i Opera Botanica ix. No. 1, 213, 283 (1963) därav dess korrekta vetenskapliga namn idag Aspalathus linearis (Burm.f.) Dahlgren inom ärtväxtfamiljen (Leguminosae).

Användning

Rooibos-buskens blad används ofta på samma sätt som teblad. Den dryck som bereds på detta sätt kallas ibland felaktigt för "rött te" trots att det inte handlar om blad från teplantan.

Storskalig odling påbörjades under 1930-talet. Buskens blad plockas, strimlas och lämnas att jäsa i rullar eller nedgrävda i jorden, för att slutligen torkas. Jäsningsprocessen gör smaken starkare, och bidrar till att ge rooibos dess karaktäristiskt röda färg.

Rooibos har använts under flera hundra år i Sydafrika som medicinaldryck; rooibos påstås förhindra uppkomst av allergier och lindra kolik, astma, hösnuva, eksem och sömnlöshet. Den innehåller bland annat zink, magnesium, kalcium, mangan och fluor, och även superoxid dismutase, som tros motverka åldrandets oönskade effekter. I Sydafrika används rooibos också som en ingrediens i maträtter. Rooibos har under senare år kommit att bli allt mer populär som ett alternativ till te och kaffe.

Drycken var känd i Sverige redan under 1700-talet.

Teer gjorda på rooibos kan dra sex–åtta minuter. Detta är möjligt tack vare att rooibos inte utvecklar ämnen som gör drycken besk. Rooibos innehåller heller inget tein (koffein) som är ett uppiggande ämne.