Afrikaans

Afrikaans
Uttal	[ɐfriˈkɑːns]
Talas i	Sydafrika, Namibia
Region	Södra Afrika
Antal talare	cirka 6,49 miljoner (modersmål)
Status	stabilt
Klassificering	indoeuropeiskt  germanskt   västgermanskt    lågfrankiskt     nederländska      afrikaans
Skriftsystem	Latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk i	Sydafrika Namibia (erkänt som ett minoritetsspråk) Länder och territorier med ett betydande antal talare: Storbritannien Australien Nya Zeeland Kanada USA Irland
Språkmyndighet	Die Taalkommissie van die Suid-Afrikaanse Akademie vir Wetenskap en Kuns (Sydafrika) (”Språkkommissionen vid Den sydafrikanska akademin för vetenskap och konst”)
Språkkoder
ISO 639-1	af
ISO 639-2	afr
ISO 639-3	afr

Afrikaanstalande efter provins

Afrikaanstalande efter provins

Afrikaans är ett västgermanskt språk som talas främst av de vita afrikanderna och de färgade i Sydafrika och Namibia. De härstammar från invandrare som kom från främst Nederländerna på 1600-talet. Språket afrikaans bygger därför i grunden på nederländska och utmärks bland annat av delvis förenklad grammatik och ett flertal språklån från malajiska, bantuspråk, khoisan, portugisiska med flera. Tidigare kallades afrikaans på engelska ofta Cape Dutch eftersom boerna ursprungligen endast bodde i Kapprovinsen, eller mer skämtsamt baby Dutch.

Afrikaans skrevs under en period på 1800-talet bland malajerna som levde främst i Kapstaden med arabisk skrift, som ett religiöst språk. Bland kända, svarta sydafrikaner som talar afrikaans flytande finns Nelson Mandela.

Flera framstående och internationellt kända författare skriver på afrikaans, som André Brink, Breyten Breytenbach, Etienne Leroux och Etienne van Heerden. Den första roman som översatts direkt från afrikaans till svenska är Magersfontein, O Magersfontein av Etienne Leroux (2007).

Språkgeografi

Enligt 2007 års Community Survey uppskattas nu att det finns ca. 6,44 miljoner afrikaansspråkiga modersmålstalare (vita: 2,76 miljoner - inklusive Namibia, färgade: 3,44 miljoner - inklusive Namibia, svarta: 0,24 miljoner (exklusive Namibia), indier: under 10 000).

Afrikaans talas sålunda av några hundratusen invånare i Namibia, där det även har en väletablerad funktion som lingua franca mellan de olika etniska grupperna, samt av mindre grupper invånare i Australien, Botswana, Kanada, Lesotho, Malawi, Nya Zeeland, Mauritius, Zambia och Zimbabwe. Språket brukar uppdelas i huvuddialekterna västra kap, oranjefloden resp. östra kap.

Språkträd

• Indoeuropeiska språk
  • Germanska språk
    • Västgermanska språk
      • Lågtyska-nederländska språk
        • Nederländska språk
          • Afrikaans (språkkod af)
          • Flamländska
          • Nederländska

Tvåspråkig skylt på afrikaans och engelska. Texten lyder "Se upp för flodhästar."

Tvåspråkig i skylt i Blyde River Canyon

Enkla ord, fraser och räkneord på afrikaans

• Ja [jɑ:] - Ja
• Nee [ne:] - Nej
• Goeiemôre [xuiə'mɔ:rə] - Godmorgon
• Goeienag [xuiə'nax] - Godnatt
• Baie dankie ['bɑjə 'dɑŋki] - Tack så mycket
• Sterkte! ['stɛrktə] - Lycka till!
• Hoe gaan dit met jou? ['ɦu xa:n dət mɛt 'jou] - Hur mår du?
• Met my gaan dit goed [mɛt məi xa:n dət xut] - Jag mår bra
• Wat is jou naam? [vat əs 'jou 'na:m] - Vad heter du?
• Ek kan nie Afrikaans praat nie ['ɛk kɑn ni ɑfri'ka:ns prɑ:t ni] - Jag kan inte tala afrikaans
• Ek is lief vir jou ['ɛk əs 'lif fər 'jou] - Jag älskar dig
• Kan ek 'n bier kry, asseblief? [kɑn 'ɛk ə bir krəi ɑsə'blif] - Kan jag få en öl, tack?
• Maak gou-gou! ['mɑ:k xou-xou] - Skynda på!

1. een [e:n]
2. twee ['tʋe:]
3. drie [dri]
4. vier ['fi:r]
5. vyf ['fəif]
6. ses ['sɛs]
7. sewe ['se:və]
8. agt ['axt]
9. nege ['ne:xə]
10. tien ['tin]

Se även

Böcker

• Lista över mest talade språk
• Wikibooks: Afrikaans - en lärobok som tar fasta på likheter mellan svenska och afrikaans.