Ruser

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ruser (latin: Ruthenia) var det folkslag, enligt Nestorskrönikan med ursprung i Skandinavien (jämför det finska namnet på Sverige, Ruotsi, eller det estniska namnet, Rootsi), vilka skall ha grundat Kievriket. Den slaviska formen var "rus'" och apostrofen är en transkription av den kyrilliska bokstaven "ь" (mjukt tecken) och uttalas således som "rusj" (med mjukt "s" på slutet, ej ljudet "sch").

I Sankt Bertins annaler nämns att kejsar Ludvigs hov i Ingelheim år 839 fick besök av en delegation från Konstantinopel. I denna fanns några män som kallades ruser rhos vilka var på väg till sitt hemland. Då Ludvig frågade vilka dessa var, fann han att de var svear, sueones. Han kvarhöll dem sedan hos sig då han misstänkte att de kommit dit för att spionera.

I Rysslands historia, som är tätt sammanvävd med Kievrikets historia, kallas denna teori för normandteorin och bestrids av mer nationalistiska ryska historiker, vilka betraktar normandteorin som anti-rysk och stötande för den fosterländska stoltheten. Den bekräftas dock både av både språkliga och arkeologiska data och i viss mån av Ibn Fadlans berättelse. Liknande antinormandiska teorier har lagts fram i Finland, ty vissa finska forskare hävdar att vikingarna i österled i själva verket var finnar (Kuussari 1935).

För västliga historiker och forskare låter normandteorin som den rimligaste. De härleder ordet "rus'" via den finska beteckningen på Sverige Ruotsi till Roden namnet på Roslagen. Men detta har blivit starkt ifrågasatt av inte minst ryska historiker och en del västforskare.

Se även[redigera | redigera wikitext]