Rydboholms slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rydboholms slott
Slott
Rydboholms slott  i maj 2010.
Rydboholms slott i maj 2010.




Kommun Österåkers kommun
Ort Stockholms län
Ägare Gustaf Douglas och Elisabeth Douglas
Rydboholm.png
Rydboholm Kyrkfjärden.jpg

Rydboholms slott, slott i Österåkers kommun, Stockholms län. Slottet har anor från medeltiden. Troligen under 1400-talets första hälft bebyggdes den så kallade gammelgården i Rydboholm till sätesgård. Det nuvarande slottets huvudparti, tre sammanhängande längor kring en åt söder öppen gård, är från 1500-talet. Huvudbyggnaden började byggas 1548. Vasatornet är äldre, och en rest från det medeltida slottet, men dess inredning är från omkring 1550. I tornets övre våning finns panelmålningar från Vasatiden. Slottet byggdes om under 1700-talet. Då lät Magnus Fredrik Brahe anlägga en engelsk park.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Från 1400-talet tillhörde Rydboholm den äldre Stureätten, därefter genom gifte Vasaätten och senare Braheätten, som innehade egendomen, med undantag från perioden 1756-61, ända till 1930 då ätten utslocknade i och med överstekammarherre greve Magnus Per Brahe (1849-1930). Efter ättens utslocknande stängdes dess gravkor i Östra Ryds kyrka för gott och nyckeln till koret sänktes under högtidliga former i den intilliggande Kyrkfjärden, som nås från Stora Värtan, av ärkebiskop Nathan Söderblom som biträddes av kung Gustaf V.

Enligt testamente övertogs Rydboholm därefter av friherre W. von Essen, Magnus Per Brahes systerson. Slottet är fortfarande privatägt, och bebos av grevinnan Elisabeth Douglas (född von Essen) och greven och finansmannen Gustaf Douglas.

Sydväst om slottet finns en mycket stor park i engelsk stil från tidigt 1800-tal, anlagd av Magnus Fredrik Brahe (1756-1826). Engelska parken är öppen för allmänheten.

Möjligen är Gustav Vasa född här, men det är inte helt utrett. Eventuellt föddes han på Lindholmens gård i Vallentuna. Det är dock bekräftat att han tillbringade en stor del av sin ungdom på Rydboholm och att han skrev sig där år 1523.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eriksson, Åke (1982). Nordost, illustrerad förortshistoria. Förlags AB Marieberg. sid. 41. ISBN 91-7588-007-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 59°26′25″N 18°11′08″Ö / 59.44028°N 18.18556°Ö / 59.44028; 18.18556