Per Brahe den yngre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Porträtt på Per Brahe d.y. från 1619. Finns på Skoklosters slott.
Porträtt på Per Brahe d.y. målad av David Beck 1650, finns på Skoklosters slott.
Porträtt på Per Brahe d. y. i riksrådsdräkt. Målad av Johan Werner 1675. Finns på Skoklosters slott.
Per Brahes staty i Åbo, med citatet "Jag var med landet och landet med mig väl tillfreds”. En tidigare version av samma staty finns i Brahestad.

Per Brahe (d.y.), född 18 februari 1602Rydboholms slott, Rydbo, Östra Ryds socken, Uppland, död 12 september 1680Bogesunds slott i Uppland, var en svensk greve till Visingsborg och riksdrots från 1640 till sin död. Grännas grundare. Han var son till Abraham Pedersson Brahe (därmed sonson till Per Brahe d ä) och Elsa Gyllenstierna.

Per Brahe d.y. gjorde en stor insats för utvecklingen i Finland, bland annat genom att bidra till grundandet av Kungliga Akademien i Åbo och flera städer.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Brahe ägandes sig 1618–25 åt studieresor i utlandet varefter han 1626 blev kammarherre hos Gustav II Adolf. Under åren 1626–28 deltog han i fälttågen i Preussen i kungens omedelbara närhet. Brahe utnämndes 1628 till överste och 1630 till riksråd, innan han på nytt följde kungens fälttåg till Tyskland. Han var med vid Würzburgs erövring men sändes därefter hem för att inta sin plats i rådet. 1632 blev han bisittare i Svea hovrätt och ärvde året därpå grevskapet Visingsborg, med sina 747 mantal, efter sin farbror Magnus Brahe. Brahe var 1633–34 även Axel Oxenstiernas biträde och ställföreträdare i Tyskland men sändes 1635 till Preussen som chef för den svenska beskickning, som skulle förhandla om fred med Polen. Överenskommelsen i Stuhmsdorf, som kostade Sverige de preussiska hamnarna mot ett stillestånd på 26 år, mottogs i Sverige väl men ogillandes skarpt av Axel Oxenstierna, vilket ökade en redan befintlig missämja mellan de båda. Möjligen hade den uppstått efter att Gabriel Gustafsson Oxenstierna undanträngt Brahe från det av honom eftersökta riksdrotsämbetet. Efter Axel Oxenstiernas hemkomst 1636 till Stockholm tillspetsades situationen ytterligare, och löstes genom Brahes utnämning till generalguvernör över Finland.

"Grevens tid" i Finland[redigera | redigera wikitext]

1637 utnämndes han till generalguvernör över Finland, och 1641 till riksdrots. Som guvernör över Finland bidrog han till bland annat grundandet av städerna Tavastehus och Nyslott (1639), Brahestad, Kristinestad, Kristina och Villmanstrand (1640), Kajana (1651) och Brahea i norra Karelen och Veckelax Nystad (1653). Han medverkade också till Helsingfors flyttning till en plats närmare havet. År 1640 medverkande han till grundandet av Kungliga akademien i Åbo (som efter Åbo brand flyttades till Helsingfors 1828 och nu verkar som Helsingfors universitet). 3 februari 1641 grundade också Brahe Finlands första trivialskola i den lilla staden Nykarleby. Under sin tjänstetid i Finland förlänades han det s.k. Brahelinna län i Savolax och friherreskapet Kajana. Uttrycket "I grevens tid" anses syfta på hans guvernörsperiod.

Visingsborg och Brahehus[redigera | redigera wikitext]

I grevskapet Visingsborg lät greven bygga ut Visingsborgs slott. Han uppförde också Brahehus och byggde om Västanå slott. Tillsammans bildade de tre slotten en slottstriangel, mitt i denna anlade han år 1652 staden Brahe-Grenna. På Visingsborg höll greven en liten armé omfattande ca 200 man. I Röttle söder om Gränna anlades en rad småindustrier som bl a framställde vapen och annat till den lilla armén. Här fanns också ett pappersbruk. På Visingsö inrättade Per Brahe ett tryckeri, och på Visingsborgs slott fanns ett imponerande bibliotek. Redan år 1636 hade han också, trots kyrkligt motstånd, grundat en skola på ön. Ute på en klippa vid sjön Noen, i Jönköpings län, anlade Per Brahe d y lustslottet Brahehälla.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Per Brahe var från 1628 gift med Kristina Katarina Stenbock, född 1608 på Drottningholm. Hon avled 14 juni 1650 på Åbo slott och gravsattes i BrahekyrkanVisingsö 1651. Kristina kommun i Finland har fått sitt namn efter henne och detta gäller sannolikt även staden Kristinestad som Brahe grundade 1649.

Barn:[1]

  1. Elsa Beata Brahe (1629–1653), gift 1649 med hertig Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken (1629-1689)
  2. Magdalena Hedvig Brahe (1631-1634)
  3. Abraham Joakim Brahe (1634-1634)
  4. Fredrik Brahe (1636-1637)

Efter första hustruns död gifte Per Brahe d.y. om sig 1653 med Beata De la Gardie (1612–1680), änka efter Lennart Torstensson och dotter till Johan Pontusson De la Gardie och Catharina Christersdotter Oxenstierna af Eka och Lindö.

Död och eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Per Brahe avled 1680 och blev gravsatt i Östra Ryds kyrka. Kort därefter beslöt Karl XI om en reduktion av kungliga förläningar, vilket innebar att grevskapet Visingsborg drogs in till Kronan.

Många gator är uppkallade efter Per Brahe d.y. Förutom Brahegatan i Gränna, vilket är Grännas huvudgata, finns gator och platser uppkallade efter honom i åtminstone Stockholm, Göteborg, Helsingfors, Åbo, Kuopio, Villmanstrand, Brahestad, Jakobstad och Kristinestad.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska adelns ättartavlor utgivna av Gustaf Elgenstierna (Stockholm 1925)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Gabriel Gustafsson Oxenstierna
Sveriges riksdrots
1640–1680
Efterträdare:
Magnus Gabriel De la Gardie
President för Svea hovrätt
1641–1661
Efterträdare:
Seved Bosson Bååt