Sankta Ingrid av Skänninge

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ruinerna efter Sankta Ingrids kloster i Skänninge

Sankta Ingrid av Skänninge, eller bara Sankta Ingrid, född som Ingrid Elofsdotter, död cirka 1282, är ett svenskt romersk-katolskt helgon. Hon var också grundaren av Skänninge nunnekloster.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ingrid var dotter till en östgötsk högfrälseman, Elof, om vilken man inte vet mycket mer än att han med sin hustru begravdes i Alvastra kloster.

Ingrid hade som änka inträtt som nunna i dominikanerorden omkring 1270. Hon grundade dominikansystrakonventet i Skänninge och lyckades efter flera personliga besök i Rom utverka påven Martin IV:s godkännande för klostret. Enligt en långt senare källa ska hon även ha vallfärdat till Jerusalem. Klostergrundandet understöddes ekonomiskt av hennes bröder Anders och Johan, av vilka den sistnämnde var ordensriddare i Tyska orden.

Hennes brorsdotter Kristina var gift med upplandslagmannen Birger Persson i hans första äktenskap. Man har därför antagit att Ingrid var ett föredöme och en viktig inspirationskälla för Birgers dotter i hans andra äktenskap: Heliga Birgitta.

Död, kanonisering och kraniemysteriet[redigera | redigera wikitext]

Ingrid dog omkring 1282. På konsiliet i Konstanz 1414 förskte man förgäves från svensk håll utverka hennes kanonisation. 1499 lyckades man dock utverka påve Alexander IV:s tillstånd om skrinläggning av hennes reliker, vilket ägde rum 1507.[1] Relikerna ska ha förvarats i Skänningeklostret och efter reformationen flyttats till Heliga Birgittas relikskrin i Vadstena klosterkyrka. 1645 besöktes kyrkan av den franske balettmästaren Antoine de Beaulieu, vilken stal ett kranium från relikskrinet i tron att det var Heliga Birgittas kranium. Han blev därefter rädd att som enda katolik i sällskapet misstänkas för brottet och överlämnade tre år senare kraniet till den franske ambassadören Gaspard Coignet de la Thullerie. Denne tog med sig kraniet till Frankrike och skänkte det kort för sin död till kyrkan i Courson-les-Carrières i Bourgogne. Kraniet gavs 1959 till birgittinklosteret i Uden i Nederländerna, där det i dag ställs ut som Heliga Birgittas kranium.[2][3] Om det i själva verket rör sig om Ingrids kranium, är idag okänt. Däremot visar en C14-datering av relikerna i Heliga Birgittas skrin att ett kranium i skrinet kan vara från 1200-talet.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1097 
  2. ^ DNA skriver historia - Forskning & Framsteg
  3. ^ Birgittas stulna skalle, en kriminalgåta på väg att lösas? - Barbro Lindqvist, Signum
  4. ^ Sveriges Radio

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]