Bollnäs

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Bollnäs (olika betydelser).
Koordinater: 61°21′N 16°24′Ö / 61.350°N 16.400°Ö / 61.350; 16.400
Bollnäs
Tätort
Centralort
Bollnäs kyrka
Land  Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Bollnäs kommun
Församling Bollnäs församling
Koordinater 61°21′N 16°24′Ö / 61.350°N 16.400°Ö / 61.350; 16.400
Area 1 287,35 hektar
Folkmängd 12 842 (2010)[1]
Befolkningstäthet 9,98 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 821 **
Riktnummer 0278
Tätortskod 7036
Bollnäs läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Bollnäs läge i Gävleborgs län
SverigesLän2007Gävleborg.svg

Bollnäs är en tätort i Hälsingland och centralort i Bollnäs kommun, Gävleborgs län.

Orten ligger vid Norra stambanan och riksvägarna 50 och 83.

I Bollnäs finns Bollnäs kyrka, fem lågstadieskolor, mellanstadieskolor, två högstadieskolor, tre gymnasieskolor, en yrkeshögskola och en folkhögskola. Det finns ett badhus/en sporthall.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

I Bollnäs centrum finns större svenska kedjor som Åhléns, Intersport, Lindex, JC m fl etablerade med butiker. Nära Centrum finns en nybyggd camping. Här finns även en travbana, och en järnvägsstation.

Heden är en stadsdel som är belägen väster om stadskärnan. Där ligger Bollnäs sjukhus, brandstation, ambulansstation, ridhus, och tidigare ett av Sveriges största sjukhus specialiserat på psykvård.

Hamre är en stadsdel där det bor cirka 4000 personer. Genomfartsleden genom Bollnäs går genom Hamre.

Övriga stadsdelar är Björktjära, Blomkransen, Brånan, Framnäs, Granberg, Gärdet, Höghammar, Höglunda, Karlslund, Lenninge, Tågmästaren, Rehn, Sävsberg och Häggesta

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta dokument där Bollnäs nämns är i prosten Ingemunds testamente daterat 1312, då platsen och socknen benämns Baldanaes, "det stora näset", dagens Långnäs som spetsigt sträcker sig ut i sjön Varpen. Men det fanns boende i Bollnäs långt tidigare.

I centrala Bollnäs finns lämningar efter järnåldersbebyggelse på Onbacken. Det är två husgrunder och ett flertal gravhögar daterade till äldre järnålder 200-400-tal. Kyrkan är från 1300-talets början, den nämns i prosten Ingemunds testamente 1312. Området kring Bollnäs kyrka är en knutpunkt i många kommunikationsleder främst därför att sjön Varpen är en del av älven Ljusnan och att Ljusnans biflod Voxnan rinner ut i Varpen. De naturliga färdvägarna åt norr, söder samt väster går förbi kyrkan. Något samhälle växte inte upp runt kyrkan, utan kyrkan med prästgård, kyrkstallar och tillhörande byggnader stod länge ensamt i dalgången.

Först 1851 köpte den svensk-amerikanske handelsmannen Georg Henric Collini ett större landområde intill kyrkan, där han ville bygga sig en stad efter amerikansk förebild. Collini var född i Mörkö utanför Nyköping och växte upp i Alfta. 1843 reste han till USA, 1851 kom han tillbaka. 1855 stod Collinis första hus klart och under 1860-talet växer "Bollnässtaden" fram. År 1861 tillkom Söderhamns Järnväg, en kombinerad land- och sjötransportväg mellan Söderhamn och Bollnäs och Collini anställdes som stationsinspektor vid kajen i Bollnäs.[2][3][4]

År 1878 nådde Norra stambanan Bollnäs och 1900 färdigställdes Dala-Hälsinglands Järnväg till Orsa.[5] Utvecklingen fortsatte i rask takt; Bollnäs utgjorde ett timmerflottningscentrum med stora sågverk och bland annat startades järnvägsverkstäder och en monteringsfabrik för amerikanska bilar. Under senare tid tillkom gymnasium, sjukhus och vårdinrättningar samt en folkhögskola.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Bollnäs var kyrkby i Bollnäs socken. I Bollnäs landskommun inrättades för orten Bollnäs municipalsamhälle 6 juli 1888. 1906 utbröts orten ur landskommunen och bildade Bollnäs köping som sedan 1942 gick upp i Bollnäs stad där samtidigt Björkhamre köping uppgick, som också bebyggelsemässigt tidigare växt samman. 1959 utökades stadskommunen då Bollnäs landskommunen uppgick i den och omfatningen av bebyggelsen i Bollnäs utgjorde därefter bara en mindre del av stadens yta. 1971 uppgick stadskommunen i Bollnäs kommun med Bollnäs som centralort i kommunen.[6]

Bollnäs har tillhört och tillhör Bollnäs församling.[7]

Bollnäs ingick från 1877 till 1971 i Bollnäs domsagas tingslag, Bollnäs tingslag dessförinnan. Från 1971 till 2005 ingick orten i Bollnäs tingsrätts domsaga och ingår sedan 2005 i Hudiksvalls tingsrätts domsaga[8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bollnäs 1900–2010[9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
785
1960
  
10 664
1965
  
11 603
1970
  
13 003
1975
  
13 305
1980
  
13 045
1990
  
13 155 1 260
1995
  
13 494 1 278
2000
  
12 726 1 278
2005
  
12 455 1 283
2010
  
12 842 1 287

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Kultur och nöje[redigera | redigera wikitext]

Bollnäs Jazz Club bildades 1981 och är en arrangörer av jazzkonserter med hittills över 350 konserter under åren som gått.[11]

Hälsinglands Dansteater bildades 1995 och är en ideell förening som arbetas med dans, dansteater och teater.

Dansoteket Bollnäs bildades 1990 och är en ideell förening för fristående dans. Föreningen har sin lokal i Kulturkvaretet i Bollnäs.

Bollnäs kulturskola blev 2005 utsedd till "Årets Musikskola", samma år som kulturskolan fyllde 50 år.

Sport[redigera | redigera wikitext]

I Bollnäs finns idrottsklubbar som Bollnäs GoIF/BF som är en bandy- och fotbollsklubb och Bollnäs Alpina klubb som arrenderar backen Bolleberget, 3 kilometer från Bollnäs centrum.

Kända personer med anknytning till Bollnäs[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Erik Severin: Söderhamn-Bollnäs på sju timmar. Ett 100-årsminne, särtryck ur Söderhamns-Kuriren, 1961, sid. 11.
  3. ^ Stark, Ingemar: När järnvägen kom till Söderhamn. Ett hundraårsminne, utgiven av Kungl. Järnvägsstyrelsen och Söderhamns stad (1961), sid. 28f.
  4. ^ ”Landabanan”. http://www.landabanan.com/sida4/sida4_1_1.php?select=meny4. 
  5. ^ Järnvägsdata 1999, utgiven av Svenska Järnvägsklubben, ISBN 91-85098-85-X, sid. 76.
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bollnäs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  11. ^ Bollnäs Jazzclub

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Panorama över Bollnäs
Panorama över Bollnäs