Haparanda

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Haparanda (olika betydelser).
Koordinater: 65°50′N 24°08′Ö / 65.833°N 24.133°Ö / 65.833; 24.133
Haparanda
Tätort
Centralort
Haparanda stadshotell (sammanbyggt med kommunhuset)
Haparanda stadshotell (sammanbyggt med kommunhuset)
Slogan: Internationell mötesplats
Land  Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Haparanda kommun
Församling Haparanda församling
Koordinater 65°50′N 24°08′Ö / 65.833°N 24.133°Ö / 65.833; 24.133
Area 442,72 hektar
Folkmängd 4 856 (2010)[1]
Befolkningstäthet 10,97 inv./hektar
Grundad 1842
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0922
Tätortskod 8604
Haparandas läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Haparandas läge i Norrbottens län

Haparanda (finska: Haaparanta) är en tätort i Norrbotten och centralort i Haparanda kommun i Norrbottens län. Haparanda är Sveriges östligaste tätort.

Namnet, en försvenskning av finskans Haaparanta, betyder ordagrant ’aspstrand’.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Staden ligger alldeles invid riksgränsen mot Finland och gränsar direkt till den finländska staden Torneå. Haparanda är Sveriges östligaste fasta punkt. De två orterna/kommunerna kallade sig under en period kring år 2000 tillsammans för EuroCity men övergick senare till beteckningarna Haparanda-Tornio (i Haparanda) respektive Tornio-Haparanda (i Torneå). Dessa beteckningar innehåller båda städernas namn på respektive kommuns huvudspråk.

Mellan Haparanda och Torneås stadskärna avviker riksgränsen från Torne älvs huvudfåra, och går i stället i en tidigare bifåra till älven. Bifåran har antagit karaktären av en vik (Stadsviken). En del av viken har fyllts ut och skall bebyggas med främst affärslokaler i en ny satsning med bland annat. Victoriatorget. Huvuddelen av stadsbebyggelsen i Haparanda ligger dock längre söderut, närmare Torne älvs mynning i Bottenviken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Torneå var en av Nordkalottens mest kända marknadsplatser redan under medeltiden. Torneå stad grundades 1621 och växte till en stor handelsstad. Vid fredsavtalet efter finska kriget 1809 förlorade Sverige hela Finland samt en del av det egentliga Sverige genom en ny gränsdragning som drogs längs Torne och Muonio älvar. Haparanda by med sju bondgårdar låg på den svenska sidan av Torne älv, medan Torneå hamnat på den ryska sidan. Haparanda by hade fördelen av närhet till Torneå, den nya riksgränsen och därmed även tullstationen. På en av Haparanda bys bondgårdars ägor grundades därför 1827 en köping, som snart fick stadsliknande bebyggelse och som erhöll stadsrättigheter 1842. Samtidigt gav staten upp det 1812 inledda fruktlösa försöket att etablera en stad väster om Nikkala, Karl Johans stad.

Haparanda by fortsatte ännu länge att existera som by utanför det egentliga stadsområdet; köpingen/staden var i så måtto en ny ort.

1874 inrättades ett småskollärarseminarium för undervisning vid de mindre folkskolorna i de finsktalande församlingarna runt Haparanda.[2] Det fanns en militär gränsbefälhavare i Haparanda till 1881.

Torne älvs mynning.
Träsnitt från 1888 efter målning av Didrik von Essen.

Språkutvecklingen under 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Språkligt och kulturellt blev ortens befolkning annorlunda sammansatt än den i stort sett enspråkigt finska landsbygden runtomkring (även på den svenska sidan av gränsen). Då förutom tornedalingar även många borgare och hantverkare från svensktalande trakter, exempelvis Nederkalix, men även från andra delar av Sverige och från Torneå (som hade en stor svenskspråkig befolkning vid denna tid), slog sig ned i staden, blev svenska redan vid mitten av 1800-talet det dominerande språket.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

I båda världskrigen spelade Haparanda en viktig roll för olika sorters gränsaffärer, inte minst mottagande av flyktingar.

På kyrkogården invigdes 1919 ett invalidmonument, till minne av 205 österrikare, 11 tyskar och 3 turkar, som avled under invalidtransporterna under första världskriget. År 1915 anslöts Haparanda via Karungi med det svenska järnvägsnätet. År 1919 öppnades direkt järnvägsförbindelse med Finland, sedan järnvägsbron över Torne älv blivit färdig. 1930 förenades Torneå och Haparanda med en landsvägsbro. Tidigare hade endast en gångbro av trä funnits över älven; den Handolinska bron.[3]

Haparandas hamn var tidigare belägen i Salmis men 1933 färdigställdes en ny hamn vid före detta Karl Johans stad, 15 kilometer västsydväst om Haparanda.[4]

Torneå och Haparanda har under efterkrigstiden så småningom utvecklats till systerstäder. Riksgränsen mellan städerna har på senare tid kallats för ”världens fredligaste gräns”.

Språkutvecklingen under senare tid[redigera | redigera wikitext]

Under modern tid har finskan fått ett allt starkare fäste i Haparanda, framförallt på grund av inflyttning från Finland och av sverigefinländare från södra Sverige. Majoriteten av Haparandas befolkning har minst en förälder född i Finland. Det finns därför sedan 1980-talet en språkskola där undervisningsspråken är finska och svenska, och samarbetet med Torneå är allt mer intensivt och djupgående. Haparanda kommun är även en del av det territorium där finska och meänkieli har officiell status som områdets minoritetsspråk.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Haparanda stad som tidigt låg utanför orten bildades 1842 i Nedertorneå socken och ombildades till en stadskommun vid kommunreformen 1862. Staden utökades 1967 med Nedertorneå och Karl Gustavs landskommuner och ortens bebyggelse omfattade därefter bara en mindre det av stadskommunens yta. 1971 uppgick Haparanda stad i Haparanda kommun med Haparanda som centralort.[5]

Haparanda har hört till Nedertorneå församling, från 13 april 1928 benämnd Nedertorneå-Haparanda församling. Haparanda tillhör sedan 2010 Haparanda församling.[6]

Haparanda ingick till 1919 i Nedertorneå tingslag (före 1907 benämnd Nedertorneå och Karl Gustavs tingslag) och därefter till 1971 i Torneå tingslag. Haparanda ingår sedan 1971 i Haparanda tingsrätts domsaga.[7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Haparanda stad 1865–1955
År Invånare
1865
  
901
1870
  
898
1875
  
921
1880
  
1 030
1885
  
1 183
1890
  
1 253
1895
  
1 352
1900
  
1 557
1905
  
1 320
1910
  
1 350
1915
  
1 442
1920
  
2 645
1925
  
2 705
1930
  
2 602
1935
  
2 555
1940
  
2 567
1945
  
2 951
1950
  
2 991
1955
  
3 152
Källa: SCB - Befolkning 1851 - 1910, SCB - Folkmängd inom administrativa områden 1910-1961 och Folkmängd 31 dec 1950-1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976.




Befolkningsutvecklingen i Haparanda 1960–2010[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
3 358
1965
  
3 948
1970
  
4 246
1975
  
5 031
1980
  
5 855
1990
  
6 719 553
1995
  
4 959 394
2000
  
4 767 394
2005
  
4 778 397
2010
  
4 856 443
Anm.: Marielund utbruten 1995.



Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsstationen i Haparanda

Den viktigaste vägen genom Haparanda är Europaväg 4. Haparanda skyltas på E 4:ans sträckning från Sundsvall och norrut. Riksväg 99, Norrskensvägen, börjar i Haparanda och går norrut.

Närmaste flygplats är Kemi-Torneå flygplats i Finland, cirka 25 kilometer bort, där det finns flyglinjer till Helsingfors. Närmaste svenska flygplats är Luleå-Kallax flygplats, cirka 130 kilometer bort, där det finns flyglinjer till bland annat Stockholm.

Haparanda har i dagsläget ingen persontrafik på järnväg. Busslinjen Norrlandskusten går mellan Haparanda och Sundsvall, vilket tar mer än tio timmar. Från 2006 till 2012 byggdes Haparandabanan om för godstrafik. Det innebar en upprustning av järnvägen mellan Boden och Kalix över Morjärv samt en nybyggd järnväg utmed kusten från Kalix till Haparanda. Bandelen Kalix–Haparanda byggdes för hastigheter om 250 kilometer i timmen, medan resten fick samma dragning som innan (relativt krokig).

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Ikea-varuhuset i Haparanda.

Den 8 juni 2005 blev det klart att Ikea valt att etablera sig i Haparanda. Invigningen skedde den 15 november 2006. Det är världens nordligaste Ikeavaruhus, och Sveriges 16:e. Eftersom Haparanda är gränsstad och ofta förknippas med sin systerstad Torneå (finska Tornio) har varuhusets namn blivit IKEA Haparanda-Tornio, och det marknadsförs som ”världens mest internationella IKEA”.[9] Tillsammans med övriga väntade etableringar betyder det att Haparandas andel av handelsströmmarna på Nordkalotten väntas öka kraftigt.

Förutom Ikeavaruhuset på 24 500 kvadratmeter (vilket är ett normalstort Ikeavaruhus) planeras byggnad av ytterligare mer än 100 000 kvadratmeter shoppingyta på svensk och finländsk sida av gränsen. Man har beräknat att kunder från närregionen inom en radie på 14 mil, vilken inkluderar närmare en halv miljon människor, skall kunna lockas till Haparanda. Räknar man in befolkningen inom 30 mils radie skulle man nå en miljon människor. Ikeas styrelse ville egentligen inte bygga varuhuset då deras regel är att det ska bo 300 000 personer inom tio mils radie (Luleå, Boden, Rovaniemi och Uleåborg ligger alla 12–14 mil från Haparanda) samt att transporter till Haparanda är kostsammare. Invånarna i denna region är dock vana vid långa avstånd och beslutet om etablering fattades av Ingvar Kamprad personligen. EU:s momsunion har möjliggjort etableringen – innan dess fick man inte ta varor värda mer än ett par tusen svenska kronor från Sverige in i Finland utan att betala finländsk moms i tullen och vice versa.

Det har funnits uppgifter att Haparanda kommun har infört euro som en andra officiell valuta. Det har man inte, kommuner får inte göra så i Sverige. Kommunen försökte införa möjlighet att få lön i euro, men det tilläts inte,[10] all bokföring och löneredovisning måste göras i kronor i hela Sverige, även för företag. De flesta butiker i Haparanda accepterar dock euro som kontant betalning.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Språkskolan är en grundskola i Haparanda som har elever från båda länderna, det vill säga att ungefär hälften av eleverna på skolan bor i Finland, och den andra hälften i Sverige. Reglerna är strikta om att man skall kunna finska om man vill börja studera på Språkskolan i mellan- och högstadiet, något som dock inte gäller för nuvarande högstadieelever om man börjat i lågstadiet.[källa behövs] I Haparanda ligger också Sverigefinska folkhögskolan.

Idrottsföreningar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 638.
  3. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 638-39.
  4. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 638-639.
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”Statistiska meddelanden: Tätorter 1960-2005” (PDF). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  9. ^ Norrbottens Kuriren 15 november 2006: «Personkemin bakom Ikeas etablering»
  10. ^ Löntagaren 10 december 2001: «Svenska företagare betalar lön i euro»

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]