Silvernitrat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Silvernitrat
StrukturformelKristaller av silvernitrat
Systematiskt namn Silvernitrat
Kemisk formel AgNO3
Molmassa 169,87 g/mol
Utseende Vita kristaller
CAS-nummer 7761-88-8
SMILES [O-][N+](=O)[O-].[Ag+]
Egenskaper
Densitet 4,35 g/cm³
Löslighet (vatten) 2,16 kg/liter (20 °C)
Smältpunkt 212 °C
Kokpunkt 444 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
2
2
OX
LD50 1173 mg/kg (oralt)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Silvernitrat (latin: argentum nitricum, kemisk formel AgNO3, molmassa 169,9 g/mol), även kallat lapis, är salpetersyrans silversalt, eller silvrets nitrat.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

[1]

Silvernitrat tillverkas genom lösning av rent metalliskt silver i salpetersyra, indunstning till torrhet och upphettning av indunstningsresterna till smältning för att avlägsna spår av fri salpetersyra. När man löser resten i vatten och indunstar till kristallation, erhålls saltet som färglösa, genomskinliga, tavelformade eller bladiga kristaller.

Vid fabriksmässig tillverkning används ofta kopparhaltigt silver. Då löser man den smälta massan i vatten och tillsätter under någon tid ren silveroxid, varvid kopparns utfälls som olöslig oxid, som därefter filtreras bort.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Silvernitrat har använts flitigt inom fotografin för att tillverka fotografisk film. Det används även för etsning av blodkärl för att förhindra blödning. Silvernitrat är inte ljuskänsligt i sig, utan används istället för att tillverka ljuskänsliga silverhalider direkt i filmens emulsion.

Eftersom silvernitrat är vattenlösligt men varken silverklorid eller någon annan silverhalid är det, kan man analysera förekomsten av halidjoner i en vattenlösning genom att droppa silvernitrat i den; finns det fluorid-, klorid-, bromid- eller jodidjoner närvarande bildas en olöslig silverhalidfällning. Det bildas också en mörk eller grå fällning om lösningen innehåller askorbinsyra (C-vitamin).

Den tyske läkaren Carl Siegmund Franz Credé införde 1881 metoden att droppa en lösning av silvernitrat (inledningsvis 2%, senare användes huvudsakligen en 1% lösning) i ögonen på nyfödda spädbarn för att förhindra blindhet hos de som smittats med gonokocker vid födelsen. Behandlingen kallas ofta Credés profylax.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia