Skateboard

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En skateboard.
En skateboardåkare på Union Square i New York i februari 2005.
En skateboardåkare gör en Fs Lipslide nedför ett trappräcke.

Skateboard eller rullbräda (den senare formen är mycket ovanlig, men nämns av Språkrådet som möjlig svensk översättning, dock ej som rekommendation[1]) är en sport som startades i USA när surfare ville åka på marken. Sporten består av en bräda med fyra hjul under och som lanserades under 1950-talet. Ordet "skateboard" är ett direktlån från engelskan och en direktöversättning skulle vara "skridskobräda", vilket kommer från hjulupphängningen, som är densamma som på gammaldags rullskridskor, det vill säga två axlar fästa på ett sådant sätt att hjulen svänger då brädan/skridskon lutas. Det har genom åren blivit mer och mer av en sport, då det finns många olika världsmästerskap och miljoner människor världen över visar intresse för sporten.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Skateboarden har utvecklats och gått upp och ner i sin popularitet sen lanseringen i slutet av 1940-talet och i början av 1950-talet. Skateboard härstammar från surfare som ville göra något när surfsäsongen var över. Under den första popularitetsvågen på 1950-talet var brädorna smala och ofta gjorda i ett trästycke. En av tillverkarna George Powell gjorde sin första skateboard 1957 och skulle med tiden stå för en stor del av utvecklingen av brädan. Under 1950-talet användes brädorna för att tävla i Strippning, höjdhopp och downhill, en form av hastighetstävlingar nedför branta backar. Tidigt började man också att utforma konster på plan mark, freestyle åkning.

Den andra popularitetsvågen var i mitten av 1970-talet när en ny form av brädor och stil introducerades av de så kallade Z-boys, där Z stod för Zephyr vilket var en skate- och surfbutik i Dogtown som är en del av Venice Beach i Kalifornien. Z-boys bestod bland annat av Stacy Peralta, Tony Alva och Jay Adams och de var oslagbara på freestyle-tävlingar med deras energiska och aggressiva åkstil som blev början på den form som idag kallas street. 1976 revolutionerades skatebordåkningen genom att Alan "Ollie" Gelfand uppfann "ollie". Från början var detta ett trick som mest utfördes av åkare i Florida till dess att Gelfand gjorde sitt första besök i Kalifornien, sommaren 1978. ollie blev 1982 en viktig del inom freestyle/flat ground genom att Rodney Mullen inkluderade detta trick i sin repertoar. Mullen uppfann i samma veva även ett trick, då kallat "Magic Flip, som numer är känt som en kickflip, samt flera varianter på denna. Åkare började dessutom under denna tidsperiod att bryta sig in på tomter för att åka i torrlagda swimmingpooler och därmed dök ännu en ny form av skateboardåkning upp.

Den tredje popularitetsvågen inträffade mot mitten av 1980-talet. Utformningen av brädorna hade gått så långt att man började specialisera brädorna utefter åkstilar. Allt eftersom byggdes stora skateboardramper. Man började spela in videofilmer med de populäraste namnen och de stora tävlingarna arrangerades samt sponsrades av skate- och klädmärken. Skateboarding hade blivit en storindustri och några av de största namnen var Tony Hawk, Christian Hosoi och Rodney Mullen. Nu finns det också speciell utrustning för att åka, till exempel: skydd, hjälmar m.m.

Den fjärde popularitetsvågen har pågått sedan slutet av 1990-talet. Idag tjänar en professionell skateboardåkare lika mycket som andra professionella idrottsmän i USA. De professionella åkarna får inkomster från sina sponsorer, det kan gälla provision på antal sålda brädor, hjul eller skor. Vissa åkare specialiserar sig mer på tävlingar och en bra placering i någon stor tävling kan vara värd flera hundratusen kronor. I Sverige är inte industrin lika stark så det finns bara ett fåtal svenskar som är heltidsproffs, ofta med hjälp från utländska sponsorer.

Utformning av brädan[redigera | redigera wikitext]

Skateboarden har haft många former genom historien. Material som har använts har varit trä, plast, metall och kolfiber. De senaste cirka 15 åren har dock skateboarden haft princip samma utformning. En standardskateboard är idag cirka 80 cm (31,5 tum) lång och består av 7 lager kanadensisk lönn med uppböjd bak- och framdel, tail respektive nose. Den raka delen mellan nosen och tailen har en konkav form som är olika djup beroende på modell. Brädornas bredd är cirka 19-21,5 cm (7,5-8 tum). Hjulen sitter på ledad hjulupphängning, så kallade truckar, strax nedanför tailen respektive nosen.

Stilar eller åksätt[redigera | redigera wikitext]

Downhill är en av de ursprungliga skateboradstilarna som upplevde en tydlig popularitetssvacka under 1990-talet men som återkommit i och med det förnyade intresset för longboard och den tekniska utvecklingen av dessa brädor.
Grunderna till freestylestilen utvecklades redan under 1950-talet. Här är ett foto från 1989 på en freetstyleåkare som gör en tailwheelie.

Skateboardåkningens stilar eller åksätt har varierat och utvecklats genom åren, detsamma gäller populariteten för dem.

Downhill[redigera | redigera wikitext]

Downhill är en skateboard-stil som utförs i en backe. Man power-slidar och kör tävlingar i backar med korta longboards som har mjukare hjul, för att underlätta önskat grepp vid skarpa svängar, många av brädorna är också tillverkade med ett hårt icke flexande span för att öka stabilitet och vridstyvhet.

Freestyle[redigera | redigera wikitext]

Dagens streetstil utvecklades ur freestylen (även kallat flat ground) som är en ursprunglig stil med låg fart, många fingerflips, spins och akrobatik. Ofta var freestylebrädan smalare, mindre och rakare, med lång tail och nose. Kända freestyleåkare är Rodney Mullen, Stefan "Lillis" Åkesson, Boris Schwemin, Ulli Schönborn, Starsky, Bernhard, Luis Max Escarate, Paul Bakker och Georgio Czwerwinsk.

Longboarding[redigera | redigera wikitext]

På en Longboard brukar man åka i hög fart ner för en brant backe. Man kan också tävla i Longboard. Men nu för tiden är det många som också använder den till att ta sig fram med på platt mark.

Rampåkning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Skateboardramp

Åkning i olika former av böjar, så kallade transitions. De flesta transitions är konstruerade symmetriska, men det finns även osymmetriska och elliptiska transitions. Man brukar kategorisera ramper i följande kategorier.

  • Bowl/pool
  • Vertramp
  • Megaramp
  • Miniramp
  • Quarterpipe

Slalom[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Slalom (skateboard)

Slalom var det första erkända sättet att utöva skateboardåkning på. Inom skateboardslalom finns ett antal grenar, precis som i alpin slalom. De vanligast förekommande är:

  • Rak
  • Special
  • Hybrid
  • Storslalom

Streetskating[redigera | redigera wikitext]

Uttrycket streetskate kommer från att man från början åkte på naturliga hinder på gator och torg. Numera byggs dessutom speciella skateparker för streetskateboardåkning. De flesta streettrick bygger på någon form av ollie. Boardslides och grinds i olika kombinationer är dessutom vanliga trick. Street är idag den vanligaste åkstilen inom skateboard.

Skateboardtrick[redigera | redigera wikitext]

Här följer en kort uppräkning av några grundläggande trick som sedan kan förändras, utvecklas och adderas.

  • ollie - att "hoppa" med brädan
  • aerials eller airs - trick i luften med brädan
  • grabs - att ta tag i brädan med handen
  • grinds - att glida på skateboardens truckar på något
  • slides - att glida på brädans undersida på något
  • flips - att snurra brädan vågrätt
  • Varials
  • 180-360 spin - att snurra med brädan i 180 el. 360 grader

Kända skateboardåkare genom tiderna (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Födelseland och ungefärligt tidsintervall då de var som mest aktiva. I alfabetisk ordning.

 

Företag[redigera | redigera wikitext]

De största företagen inom skateboardindustrin finns i USA, exempel är Element Skateboards, Vans, Girl Skateboards, Etnies, Blind Skateboards,Plan B, Habitat, Zero, Adio och Baker. Exempel på stora europeiska skateföretag är Square, Blueprint, Aeon, Kingpin och Cliché. Det finns även en hel del svenska företag inom skatebranschen. Till exempel: Bellows, Newsoul, PIC Skateboards, Pirate Skateboards, Servant Footwear, Seventree Skateboards, Sweet Skateboards, Polar, Vilho och Widow Skateboards.

Skomärken[redigera | redigera wikitext]

I skateboardvärlden finns många skomärken. De största är Vans, DC Shoes, Etnies, éS, Emerica, Globe Shoes, Adio och Osiris och Nike sb. Skateboardskor är ofta utformade som en vanlig sneakersko fast ofta mycket tjockare sula, mjukare kanter förstärkta ytterkanter för längre livslängd. Ett företag (STI Labs) har specialiserat sig på att göra tekniska lösningar till skateboardskor tex Sti foam, som är en speciell innersula med höjd gummikant och Sti SystemG2 som är en gel som sitter under hälen som skyddar mot hälskador.

Kontroverser och lagstiftning[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1978 och 1989 var skateboard totalförbjudet i Norge. Norge var då det enda landet i världen där det var förbjudet att sälja, köpa eller använda skateboard. Den norska dokumentärfilmen Brettkontroll som kom 2006 dokumenterade förbudet och den första generationen med skateboardåkare i Norge.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Onödig engelska eller engelska i onödan? Språkrådet.
  2. ^ De forbød skateboard i Norge, Dagbladet januari 2008

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]