Skendränkning

Demonstration av skendränkning under en protest mot Condoleezza Rice.

Skendränkning är en kontroversiell förhörsmetod som får förhörspersonen att uppleva drunkning. Förhörsmetoden klassas, av bland annat FN, som tortyr.

Förfarande

Förhörspersonen binds på rygg med huvudet lutande nedåt. Ett tygstycke, som går att andas igenom, spänns eller hålls över ansiktet så att det täcker luftvägarna. Vatten hälls sedan över tygstycket och förhörspersonen upplever en drunkning genom andnöd och inandning av vatten. Skendränkning framkallar nästan omgående en kräkreflex, vilket inte sker vid till exempel nedsänkning av huvudet i vatten.

Skendränkning på Filippinerna under spansk-amerikanska kriget. Bild från 1902.

Utrustning för skendränkning använd av Röda Khmererna i Kambodja.

Historik

Skendränkning har använts i flera sekel. Skendränkning var en vanlig förhörsmetod inom den Italienska inkvisitionen på 1500-talet och den praktiserades framgångsrikt av Röda Khmererna i Kambodja på 1970-talet. Under det spansk-amerikanska kriget år 1898 användes skendränkning av amerikansk militär i konflikten på Filippinerna, inte sällan riktat mot lokalbefolkningen.

I november 2005 ingick skendränkning i en lista på "utökade förhörsmetoder" som USA:s underrättelsetjänst CIA hade fått tillåtelse att använda vid utfrågning av misstänkta terrorister. I texter från det amerikanska justitiedepartementet, daterade april 2009, framgår också att skendränkning är tillåtet i USA vid förhör av misstänkt al-Qaida-personal.

Skaderisker

Även om skendränkning kan utföras på sätt som inte lämnar några långvariga fysiska skador finns ändå risk för extrem smärta, intag av vatten i lungor, hjärnskador på grund av syrebrist, skador (som benskador) då offret försöker slita sig loss etc.

Skendränkning har även kritiserats för att kunna leda till allvarlig psykisk ohälsa och i förlängningen självmord, sedan fyra fångar begått självmord på USA:s fångläger Guantanamo Bay, efter att ha utsatts för skendränkning.

Rättsläge

FN

Något uttryckligt förbud mot skendränkning finns inte i folkrätten, men FN:s tortyrkommitté rekommenderar att man avstår från förfarandet. Förenta Nationernas högkommissionär för mänskliga rättigheter, Louise Arbour, menar dock att den som använder skendränkning kan åtalas för tortyr, som är förbjudet.

USA

USA:s underrättelsechef Mike McConnell förnekar att man använder skendränkning, och liknar förhörsmetoden vid tortyr. USA:s tidigare president George W Bush stoppade dock en lag som skulle göra det förbjudet även för underrättelsetjänsten CIA att utsätta fångar för skendränkning. Bush tillsatte också en ny justitieminister, Michael Mukasey, som uttryckt motstånd mot att klassificera skendränkning som tortyr. I januari 2009 gav USA:s president Barack Obama order om att alla förhör med misstänkta terrorister skulle ske i enlighet med Genèvekonventionen, vilket i praktiken innebär ett förbud mot skendränkning. I april 2009 meddelade Obama att CIA-personal som utsatt fångar för skendränkning inte skulle åtalas. Donald Trump tänker återinföra skendränkning tillsammans med en massa andra förhörsmetoder i syfte på kamp mot terrorism.

EU

Europaparlamentet utfärdade den 13 juni 2006 en resolution mot USA, där man uppmanar amerikanska myndigheter att följa rekommendationerna från FN:s tortyrkommitté och upphöra med skendränkning. Det har dock aldrig prövats om skendränkning strider mot Europakonventionen, eftersom inget land som ratificerat konventionen påkommits med att använda skendränkning.

Sverige

I Sverige är skendränkning inte uttryckligen kriminaliserat, vare sig för staten eller för privatpersoner. Det är dock mycket sannolikt att skendränkning på privat initiativ utgör grovt olaga tvång genom bestämmelsen i 4 kap. 4 § brottsbalken eller misshandel enligt 3 kap. 5 § samma lag. Den svenska staten torde vara förhindrad att utföra skendränkning av medborgare genom förbudet i 2 kap. 5 § regeringsformen. Ingen av dessa bestämmelser har dock prövats juridiskt mot skendränkning.

Se även

• Skenavrättning