Skotsk terrier
| Skotsk terrier | |
 | |
| Rasgrupp (FCI) | Grupp 3, sektion 2 Lågbenta terrier |
|---|---|
| Rasgrupp (SKK) | Grupp 3 Terrier |
| Ursprungsland |  Storbritannien |
| Rasklubb | Skottefederationen |
| Specialklubb | Svenska Terrierklubben |
| Rasstandard | FCI 73  PDF |
| Vikt | ca 8,5-10,5 kg |
| Mankhöjd | 25-28 cm |
Skotsk terrier är en hundras från Skottland i Storbritannien. Den är en lågbent, strävhårig terrier som blivit en lätt igenkännlig symbol för Skottland.
Historia
Highland Terrier var en beteckning som under 1800-talet skilde de olika skotska territyperna från de engelska terrierna. Från mitten av 1800-talet ökade populariteten för typen från trakterna runt Loch Rannoch och Black Mount i Perthshire. Dessa gick under namnet Aberdeen Terrier. När rasklubben bildades 1882 fick rasen sitt nuvarande namn, dock först efter strid med företrädare för övriga skotska terrierraser. Den första rasstandarden skrevs redan 1880. Första gången rasen visades i egen klass på hundutställning var 1886 i Westminster; på tidigare utställningar från 1860 i Birmingham kunde skotsk terrier beteckna samtliga skotska terrierraser. Som andra lågbenta terrier användes skotsk terrier från början till grytjakt på räv och grävling, samt som gårdshund för att hålla efter råttor och andra skadedjur. Men rasen gjorde succé på de första hundutställningarna och har sedan dess främst varit sällskapshund.
Egenskaper
Den skotska terriern är likt många andra terrierhundar en envis ras, men ändå villig att lära sig mycket. En skotsk terriervalp behöver lära sig att umgås med andra människor och hundar, för att inte bli svårhanterad senare [1]. En ägare till en skotsk terrier behöver mycket tålamod, visa tydligt ledarskap och behöver ge den mycket motion.
Utseende
De första skotska terrierna var inte svarta utan tigrerade (brindle). Den svarta färgen började uppträda under början av 1900-talet. Det finns även ljusa, vetefärgade skottar. Den skotska terriern är en stadig och kompakt hund, ett energiknippe. Huvud och svans bärs högt, öronen är upprätstående. Pälsen trimmas kort på kropp, nacke, hjässa och svans. Håret får växa långt på ben och mage samt för det karakteristiska terrierskägget.
Referenser
- ^ Att välja hund, David Allerton, ISBN 978-91-7401-246-0
Källor
- Renée Willes: All världens hundraser, Bromma 2003, ISBN 91-89090-79-9
- Carl-Reinhold von Essen (red): Hundboken, Stockholm 1955-1956
- Desmond Morris: Dogs, North Pomfret, Vermont 2008, ISBN 978-1-57076-410-3
- Extended Breed Standard of the Scottish Terrier, Australian National Kennel Council (ANKC)
PDF - Scottish Terrier, Meet the Breeds, American Kennel Club (AKC) (läst 2011-12-27)
Externa länkar
- Rasspecifik Avelsstrategi (RAS), Skottefederationen PDF
- The Scottish Terrier Club (England)
- Scottish Terrier Club of America
| ||||||||||||||||||||||||||||||||