American staffordshire terrier
| American staffordshire terrier | |
 |
|
| Rasgrupp (FCI) | Grupp 3, sektion 3 Terrier av bulldoggstyp |
|---|---|
| Rasgrupp (SKK) | Grupp 3 Terrier |
| Ursprungsland |  USA |
| Rasklubb | Svenska Amstaffklubben |
| Specialklubb | Svenska Terrierklubben |
| Smeknamn | Amstaff |
| Rasstandard | FCI 286  PDF |
| Mankhöjd | |
| Hanhund | 46-48 cm |
| Tik | 43-46 cm |
American staffordshire terrier, i dagligt tal kallad amstaff, är en hundras från USA. Amstaffen godkändes 1936 av American Kennel Club (AKC). Fram till dess utgjorde american staffordshire terrier och pit bull terrier (amerikansk pitbullterrier) samma hundrastyp, men hade redan då börjat utvecklas till separata raser. Det är bara amstaffen som kan registreras hos AKC och Svenska kennelklubben. Till Sverige kom den 1991 där det under 2006 registrerades 290 amstaffvalpar.
I flera länder hör amstaffen till de populäraste hundraserna; däribland i Frankrike, Belgien, Spanien och Australien. I andra länder, däribland Danmark, Norge, Tyskland och i vissa amerikanska delstater är amstaffen förbjuden. I vissa länder, bl.a. Frankrike, förekommer restriktioner som påbjuder munkorg på offentliga platser.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Rastypens historia
Rastypen har sitt ursprung i England och Irland där under 1700-talet molosserhundar (doggar eller mastiffer) användes som boskapshundar på marknadsplatser och slakterier. Dessa butcher's dogs var den brittiska motsvarigheten till tyskarnas Bullenbeisser eller Metzgerhund (slaktarhund), som återfinns i såväl rottweilern som i sennenhundarna. Man upptäckte att stresshormoner påskyndade mörningen av köttet och det blev ett ideal att hundarna skulle hetsas mot boskapen. Detta utvecklades till underhållning, likt andra slag av djurhetsning.
När tjurhetsningen förbjöds 1835 avlades en mindre, snabbare och smidigare typ fram, mer lämpad för hundkamp och för att döda råttor på tid. Då korsades bulldoggarna och bullmastifferna framförallt med old english white terrier som var en dedikerad råttjägare. Det är dessa bull and terriers som gett upphov till både bullterriern och staffordshire bullterriern.
I USA utvecklades dessa bull and terriers dels till den lilla bostonterriern, dels till pit bull terriern som är större och kraftfullare än den ursprungliga staffordshire bullterriern.
Till skillnad från hos vakthundar har aggressiviteten aldrig avsiktligt riktats mot människor. Bull and terriers avlades för tillgivenhet och stabilitet i umgänget med människor. I de trånga, och ofta mycket fattiga, stadsdelar där typen har sitt ursprung har det inte funnits utrymme för aggressivitet gentemot människor, inte heller bland de individer som använts i arrangerade hundslagsmål då detta skulle omöjliggjort en mänsklig hantering av hundarna inför och mellan slagsmålen.
[redigera] Rasens historia
Sedan 1898 registreras amerikansk pitbullterrier av den mindre kennelklubben United Kennel Club i USA. Under början av 1930-talet ville ett antal pit bull-uppfödare hellre ansluta sig till AKC för att kunna delta på hundutställningar. AKC erkände då dessa hundar som staffordshire terrier och sedan dess har pitbull och amstaff varit helt separerade från varandra. När AKC erkände den engelska staffordshire bullterrier 1974 ändrades namnet på den amerikanska släktingen till american staffordshire terrier.
[redigera] Egenskaper
Blandningen av bulldogg och terrier, som ligger till grund för alla raser av denna typ, avspeglar sig i amstaffens temperament som är en blandning av busighet, hetsighet, nyfikenhet och envishet med mycket bra självförtroende. Rasstandarden beskriver dem som positiva, läraktiga, nyfikna och vänliga individer med ett jämnt och stabilt temperament. Skygga och rädda amstaffar är otypiska och inte önskvärda. Då amstaffen är en hund med stor arbetsvilja behöver den dagliga tillfällen att för att få utlopp för sin energi för att inte bli uttråkad och destruktiv.
Sedan hundkamper förbjöds även i USA under början av 1900-tale har aveln målmedvetet och framgångsrikt inriktats på att dämpa kamplusten (kamplust i meningen "hundslagsmål" dock inte generellt i meningen "arbetslust"), utan att rasen förlorat styrkan, modet och intelligensen.
Amstaffens intresse för tamboskap finns till viss del fortfarande kvar, vilket kan leda till att de hellre håller fast och river vilt och boskap snarare än ställer eller vallar dem. Det är också mycket vanligt att amstaffar jagar och äter råttor.
Den moderna amstaffen utmärks av stabilt lynne och tillgivenhet mot människor. Under sin unghundstid kan den, då den ofta är mycket envis, ställa stora krav på ägarens tålamod och konsekvens, men med god uppfostran och träning blir amstaffen en trevlig hund inom många områden.
Ända sedan rastypens uppkomst har man i aveln utövat intolerans mot misstänksamma och aggressiva individer och helt enkelt tagit bort dessa tidigt. Rasen besitter inte heller någon större misstänksamhet gentemot främlingar och är därför relativt dåliga vakthundar, till skillnad mot andra bruksraser som till exempel avlats för sin vaksamhet.
[redigera] Utseende
American staffordshire terrier skall ge intryck av balans mellan styrka och vighet. Den skall vara kompakt och muskulöst byggd, inte högställd. Den har en djup och bred bröstkorg med brett ställda framben. Huvudet skall vara mycket massivt med svagt konvex nosrygg och starka käkar. Svansen är ganska kort och lågt ansatt. Pälsen är kort och mycket lättskött.
[redigera] Källor
- Renée Willes: All världens hundraser, Bromma 2003, ISBN 91-89090-79-9
- Carl-Johan Adlercreutz: Hundar i världen, Västerås 2006, ISBN 91-534-2870-6
- Desmond Morris: Dogs, North Pomfret, Vermont 2008, ISBN 978-1-57076-410-3
- Extended Breed Standard of the American Staffordshire Terrier, Australian National Kennel Council (ANKC)
PDF - Diane Duffy: American Staffordshire Terrier: Facts or fallacy?, Dogs in Canada september 2006, Canadian Kennel Club (CKC)
- American Staffordshire Terrier, Meet the Breeds, American Kennel Club (AKC) (läst 2011-10-24)
- Staffordshire terrier Americain, Fiche de race, Société Centrale Canine (SCC) (läst 2011-10-24)
- Jan Saxtrup & Bitte Cederlund: Kamphundslexikon, Svenska Kennelklubben (SKK), Spånga 2009
[redigera] Externa länkar
- Rasspecifik Avelsstrategi (RAS), Svenska Amstaffklubben PDF
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
