Stövare
Från Wikipedia
Stövare är en gemensam nordisk beteckning för hundtypen braquehundar som främst används som drivande jakthundar. I Sverige avser stövare oftast specifikt snabbdrivande hundar som används för jakt på hare och räv, och som måste vara rådjursrena. I övriga nordiska länder avses även långsamdrivande hundar som kan användas till jakt på rådjur. Enligt den internationella kennelfederationen Fédération Cynologique Internationales (FCI) gruppindelning av hundraser räknas de till Grupp 6: Drivande hundar, samt sök- och spårhundar. Stövare kommer av medellågtyskans stover.
I Danmark går drevern under namnet strellufstövare, dessa räknades tidigare som separata raser. Drevern är en långsamdrivande hund.
Innehåll |
Nordiska stövare [redigera]
- Dunkerstövare.
- Finsk stövare, på finska suomenajokoira.
- Gotlandsstövare.
- Haldenstövare.
- Hamiltonstövare.
- Hygenstövare, även hygenhundh'.
- Schillerstövare.
- Smålandsstövare.
Västeuropeiska stövare [redigera]
- Brandlbracke, även österrikisk stövare, också vieräugl.
- Deutsche bracke, även tysk stövare.
- Sabueso español, även spansk stövare.
- Schweiziska stövare med varianterna bernerstövare, jurastövare, luzernerstövare och schwyzerstövare.[1]
- Segugio italiano, även italiensk stövare.
- Steirische rauhhaarbracke, även steiermarkstövare.
- Tirolerbracke, även tyrolerstövare.
Östeuropeiska stövare [redigera]
- Anglo-russkaja gontjaja, även rysk fläckig stövare.
- Estlandsstövare, även eesti hagijas.
- Istarski gonic, även istrisk stövare.
- Lietuviu skalikas, även litauisk stövare.
- Ogar polski, även polsk stövare.
- Posavski gonic, även posavinastövare.
- Russkaja gontjaja, även rysk stövare.
- Serbski gonic, även balkanstövare, balkanski gonic eller jugoslavisk stövare.
- Serbski trobojni gonic, även trefärgad balkanstövare eller trefärgad jugoslavisk stövare.
- Slovenský kopov, även slovakisk stövare.
Noter [redigera]
- ^ Benämning för schweiziska stövare i Schweiz är på tyska Schweizer Laufhund och på franska chien courant suisses, dessa namn använd i rasstandarden. På italienska kallas den för sabueso suizos, och på rätoromanska chaun curridur Svizras.
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
|
|||||||||||||||||