Stora Vika

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°57′13″N 17°47′47″Ö / 58.95361°N 17.79639°Ö / 58.95361; 17.79639
Stora Vika
Tätort
Infart till Stora Vika
Infart till Stora Vika
Land  Sverige
Landskap Södermanland
Län Stockholms län
Kommun Nynäshamns kommun
Församling Sorunda församling
Koordinater 58°57′13″N 17°47′47″Ö / 58.95361°N 17.79639°Ö / 58.95361; 17.79639
Area 47,64 hektar
Folkmängd 651 (2010)[1]
Befolkningstäthet 13,66 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Stora Vika
Postnummer 148 60
Riktnummer 08
Tätortskod 0340
Stora Vikas läge i Stockholms län
Red pog.svg
Stora Vikas läge i Stockholms län
Stora Marsta 1767
Stora Marsta 1767

Stora Vika är en tätort i Nynäshamns kommun, Stockholms län. Samhället ligger cirka 10 kilometer nordväst om Nynäshamn och hade 651 invånare år 2010. Stora Vika var tidigare ett utpräglat brukssamhälle som dominerades av Stora Vika cementfabrik. Cementfabrikens produktion startade våren 1949 och lades ned årsskiftet 1980/1981. Idag arbetspendlar de flesta boende till Nynäshamn.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

Redan på stenåldern bosatte sig människor på den plats där dagens tätort Stora Vika sedan skulle växa fram. Antagligen valde man denna plats beroende på att den ligger längst in i Fållnäsviken och därför låg i lä för havets stormar. Dessutom var möjligheterna för att bedriva jakt och fiske och senare även jordbruk gynnsamma. På forntiden var viken ett sund och en vikingatida farled som fortsatte norrut via Grimstaviken in i Himmerfjärden och vidare in i Mälaren. Skansberget i Fållnäs och fynd efter bosättningar vittnar om vikens betydelse.[2] Längs in vid vikens västra sida ligger det anrika säteriet Fållnäs och på östra sidan gårdarna Stora och Lilla Marsta med rötter från medeltiden (Niclis i Marsta 1407).[3]

Bruksorten Stora Vika[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stora Vika cementfabrik
En modell över bostadsområdet.
Kvarter "Navet 1".
Midsommarafton i Stora Vika i början av 1950-talet med arbetarbostäderna i bakgrunden.

År 1946 bildades dagens Stora Vika som var namnet på en gård i anslutning till den gamla byn Marsta i Sorunda socken.[4] Detta skedde på initiativ Skånska Cement AB (nuvarande Cementa) som planerade en cementfabrik i anslutning till en omfattande kalkstensfyndighet. Företaget ägde redan mark i området sedan tidigare genom sitt bolag AB Karta & Oaxens Kalkbruk, dessutom fanns fördelen med en naturlig djuphamn inne i Fållnäsviken. Fabriken skulle försörja huvudsakligen Stockholmsområdets expanderande byggverksamhet. Från Fållnäsvikens hamn skulle cement transporters till en omlastningsstation på Lövholmen i Liljeholmen och därifrån distribueras vidare.[5]

Bostadsområdet för fabrikens anställda planerades i den flacka dalgången vid Marsta, ungefär 1,5 kilometer norr om fabriksområdet. Placeringen tog hänsyn till eventuella störningar dels från sprängningarna i kalkbrottet och dels från själva fabriken. Uppdraget att rita bostadsområdet gick till arkitekten Gustaf Lettström, som strävade efter att ge bostadsområdet variation gällande placeringen i landskapet och val av hustyper. För gestaltningen av landskapet och trädgårdarna svarade landskapsarkitekt Ulla Bodorff.

När bostadsbebyggelsen planerades 1947 var det fortfarande okänd hur många personer som skulle arbeta på fabriken och Lettström fick göra en kvalificerad gissning som stannade vid 250 arbetare och 40 tjänstemän med sina familjer. Hans uppskattning visade sig sedermera vara korrekt.[6]

I en första byggetapp uppfördes flerfamiljshus, envånings radhus och tvåvånings radhus för fabrikens arbetare. Bebyggelsen samlades utmed sluttningen av dalgångens sydöstra sida, medan tjänstemannavillorna och fabrikschefens villa anlades, något för sig, närmast Fållnäsviken. Fortfarande präglade klasstänkandet stadsplaneringen. Under 1950-talet växte här även ett egnahemsområde med småhus fram. För bostadsområdet planerade Lettström ett ambitiöst centrum med livsmedelsbutik, hantverkslokaler och till och med en kyrka, som dock inte utfördes.

Stora Vikas bostadshus byggdes inte i trä eller tegel utan i betong. Ett logiskt val av byggmaterial för en byggherre som sysslade med cement. Först göts väggarna liggande som sedan restes dagen efter och göts ihop. De synliga fogarna i husens hörn gestaltades som hörnknutar. Ekonomiska kalkyler bekräftade att småhus i betong byggda efter denna metod kunde konkurrera med monteringsfärdiga hus i trä. Dessutom var de brandsäkra.[7] Det fanns inga namngivna vägar med gatuadresser inom bostadsområdet, istället var bebyggelsen indelad i kvarter med namn som hade anknytning till cementfabrikens verksamhet, exempelvis Ugnen, Cylindern, Navet eller Mejseln. Sedan början av 1970-talet finns dock namngivna vägar som för tanken till det historiska kulturlandskapet, bland annat Täppvägen, Bondängsvägen och Marstavägen.

Färdigställandet av bostadsområdet fördröjes på grund av brist på byggarbetskraft som styrdes över till fabriksbygget som pågick samtidigt och hade högre prioritet.[8] 1949-1950 var den första byggnadsetappen av bostadsområdet inflyttningsklar. Hyrorna subventionerades av Cementbolaget men hyresgästerna klagade ändå på att de var för höga.[9] Samhället i Marsta fortsatte att växa de följande åren i takt med att cementfabrikens produktion ökade, och kom att stå på topp under framför allt 1950- och 1960-talet. Flest anställda noterades år 1956 med 310 personer.[10]

Å 1952 invigdes i den lilla centrumanläggningen en livsmedelsaffär (Konsum) med tillhörande postkontor, vilken dittills hade hållit till i provisoriska lokaler. Efter ett provisorium och en del turer stod 1955 den egna skolan färdig, ritad av arkitekt Karl W. Ottesen och med plats för fyra klassrum och framtida utbyggnadsmöjlighet.[11] Invånarantalet hade då växt till cirka 1 000 personer. Sedermera fick man också bland annat en biograf, idrottsplats, småbåtshamn, badplats och en bensinstation.

Samhället idag[redigera | redigera wikitext]

Idag är Stora Vika ett samhälle i kontrast. Cementfabriken lades ner vid årsskiftet 1980/1981 och hela fabriksområdet med sina till stor del tomma industrilokaler andas förfall. Bostadsområdet lever däremot vidare. Visserligen gick antal boende ner något efter fabriksstängningen, men hade år 2010 nästan samma antal som i slutet av 1960-talet. Nya villor har kommit till, Stora Vika skola fick en gymnastiksal 1981 och 1995-1996 byggdes skolan till med fyra klassrum.[12] Skolan besöks idag (2014) av cirka 70 elever.[13]

Intill centrumhuset uppfördes i slutet av 1980-talet det sedan länge planerade medborgarhuset, som här kallas Folkets hus. Byggnaden nyttjas även som vandrarhem. Konsumbutiken lades ner, liksom postkontoret och ersattes av Stora Vika Minilivs och en frisör. De flesta bostadshusen från den ursprungliga bebyggelsen renoverades 1984-1986 och ägs idag av Nynäshamnsbostäder. I gamla cementfabrikens lokaler har man försökt att etablera nya verksamheter som dock erbjuder bara ett fåtal arbetstillfällen. De flesta vikaborna pendlar därför till Nynäshamn. Strax söder om Stora Vika finns Fjärilsstigen, en kultur- och naturstig som är ett samarbetsprojekt mellan Nynäshamns kommun, Nynäshamns Naturskyddsförening och markägaren Stockholms Bulkhamn.

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Nutida bilder[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Stora Vika 1950–2010[14][15]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
697
1960
  
752
1965
  
645
1970
  
645
1975
  
495
1980
  
468
1990
  
628 45
1995
  
583 46
2000
  
599 47
2005
  
585 47
2010
  
651 48

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ RAÄ-nummer Sorunda 721:1.
  3. ^ Ortnamnregister "Marsta".
  4. ^ Ortnamnregister "Stora Vika".
  5. ^ Rosander (2010), s. 19
  6. ^ Rosander (2010), s. 65
  7. ^ Rosander (2010), s. 73
  8. ^ Rosander (2010), s. 70
  9. ^ Rosander (2010), s. 62
  10. ^ Rosander (2010), s. 74
  11. ^ Rosander (2010), s. 73
  12. ^ Rosander (2010), s. 97
  13. ^ Stora Vika skola: om oss.
  14. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  15. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]