Stora Vika

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°57′13″N 17°47′47″O / 58.95361, 17.79639
Stora Vika
Tätort
Cemantanläggningen
Cemantanläggningen
Land  Sverige
Landskap Södermanland
Län Stockholms län
Kommun Nynäshamns kommun
Församling Sorunda församling
Koordinater 58°57′13″N 17°47′47″O / 58.95361, 17.79639
Area 47,64 hektar
Folkmängd 651 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 13,66 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort STORA VIKA
Postnummer 148 60
Riktnummer 08
Tätortskod 0340
Stora Vikas läge i Stockholms län
Red pog.svg
Stora Vikas läge i Stockholms län
SverigesLän2007Stockholm.svg

Stora Vika är en tätort i Nynäshamns kommun, Södermanland (Södertörn). Samhället ligger cirka 10 kilometer nordväst om Nynäshamn och hade 2005 585 invånare. Stora Vika var tidigare ett utpräglat brukssamhälle. Idag arbetspendlar de flesta dock till Nynäshamn.

Innehåll

[redigera] Historia

[redigera] Förhistoria

Redan på stenåldern bosatte sig människor på den plats där dagens Stora Vika sedan skulle växa fram. Antagligen valde man denna plats beroende på att den ligger längst in i Fållnäsviken, som då var ett smalt sund, och därför låg i lä för havets stormar. Dessutom var möjligheterna för att bedriva jakt och fiske och senare även jordbruk gynnsamma.

[redigera] Brukssamhället Stora Vika bildas

De två cirka 60 meter höga skorstenarna vid cementfabriken

År 1946 bildades dagens Stora Vika i anslutning till den gamla byn Marsta. Detta skedde på initiativ Skånska Cement AB (nuvarande Cementa) som planerade en cementfabrik i anslutning till en omfattande kalkstensfyndighet. Dessutom fanns fördelen med en naturlig djuphamn inne i Fållnäsviken. Inom kort stod bostadsområdet Marsta, ritat av Gustaf Lettström, färdigt för de anställda vid fabriken. 1948 påbörjades brytningen av kalk. Cementfabriken, ritad av arkitekt Lennart Tham, invigdes ett år senare och var då en av världens största och modernaste med en kapacitet på cirka 1 200 ton cement per dygn. Förutom fabriksbyggnader och hamn byggdes också en 670 meter lång linbana för att frakta kalk från brottet till fabriken, byggd av Nordströms linbanor. Investeringskostnaderna för fabrik, samhälle med mera uppgick till dåvarande 75 miljoner kronor.

[redigera] Stora Vika under 1950- och 1960-talen

Samhället Marsta fortsatte att växa de följande åren, och kom att stå på topp under framför allt 1950- och 1960-talet. 1952 invigdes affären (Konsum) med tillhörande postkontor, vilken dittills hade hållit till i provisoriska lokaler. 1955 stod den egna skolan färdig med plats för cirka 400 elever. Invånarantalet hade då växt till ca 1000 personer. Sedermera fick man också bland annat ett Folkets Hus och en bensinstation.

[redigera] En energikrävande produktion

Under 1970-talet började emellertid den stora cementfabriken bli alltmer dyr i drift. Cementen tillverkades nämligen enligt den så kallade våtmetoden, vilken var mycket energikrävande. Man gjorde uppskattningsvis av med 600 000 ton kalksten, 50 000 ton lera och 80 000 ton kol per år. Den årliga elförbrukningen låg på cirka 45 miljoner kilowattimmar. Till sist gjorde konkurrensen från bland annat polsk betongindustri att anläggningen i Stora Vika blev olönsam. Vid årsskiftet 1980/1981 lades tillverkning ned.

[redigera] Cementfabriken byggs om till ’’kompost’’

Efter nedläggningen stod fabriken tom i många år. Kalkbrottet vattenfylldes så småningom och kom att bilda en konstgjord sjö i ganska stora mått. Åren 1996 till 2003 fanns återvinningsföretaget Bedminster i de gamla fabrikslokalerna. Man försökte här kompostera hushållssopor i de gamla cementugnarna, ett totalfiasko som slutade med hela företagets konkurs. I dagbrott och fabriksbyggnader bedriver numera biobränsleföretaget TallOil tillverkning av olika biooljor, bland annat tallbeckolja.[källa behövs]

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Stora Vika 1960–2010[2]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
752
1965
  
645
1970
  
645
1975
  
495
1980
  
468
1990
  
628 45
1995
  
583 46
2000
  
599 47
2005
  
585 47
2010
  
651 48

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk