Nynäshamns kommun är en kommun i Stockholms län, längst söderut på halvön Södertörn. Centralort är Nynäshamn.
I kommunen finns skärgård med välbesökta havsbad. Fyren Landsort ligger på Öja, den sydligaste ön i Stockholms skärgård och i Nynäshamns kommun. Utanför Landsort finns också Landsortsdjupet som är Östersjöns och Sveriges största djup. Det finns många fjärdar i kommunen, de största är Himmerfjärden på västsidan och Mysingen på ostsidan. Kommunen gränsar i nordost till Haninge kommun och i nordväst till Botkyrka kommun. Vidare finns en maritim gräns till Södertälje i väster och Trosa i sydväst.
Administrativ historik[redigera]
Det som idag är Nynäshamns kommun bestod i historisk tid av de tre socknarna, sedermera landskommunerna, Sorunda, Torö och Ösmo, alla tillhörande Sotholms härad. 1911 bröts Nynäshamns köping ut ur Ösmo landskommun. Köpingen ombildades 1946 till Nynäshamns stad. Vid kommunreformen 1952 lades Torö landskommun samman med Ösmo, medan Sorunda landskommun och Nynäshamns stad inte påverkades. Staden blev Nynäshamns kommun 1971, vilken färdigbildades 1974 genom sammanläggning med Sorunda och Ösmo landskommuner.
Blasonering: I fält av silver ett svart ankare och däröveren av vågskura bildad röd ginstam, belagd med tre kugghjul av silver.
Vapnet är resultatet av en tävling och syftar på sjöfart och industri. Det fastställdes 1946. Efter kommunbildningen registrades vapnet i PRV 1977. Även Sorunda hade ett vapen.
Befolkningsutveckling[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Nynäshamns kommun 1970–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
18 227 |
| 1975 |
|
19 100 |
| 1980 |
|
20 333 |
| 1985 |
|
20 857 |
| 1990 |
|
21 992 |
| 1995 |
|
22 786 |
| 2000 |
|
23 965 |
| 2005 |
|
24 648 |
| 2010 |
|
26 032 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
NYD |
PP(N) |
SN |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
2 |
18 |
|
|
|
|
|
3 |
5 |
|
2 |
|
30 |
89,7 |
|
| 1973 |
3 |
23 |
|
|
|
|
|
11 |
4 |
|
4 |
|
45 |
91,9 |
|
| 1976 |
3 |
23 |
|
|
|
|
|
10 |
5 |
|
4 |
|
45 |
92,4 |
|
| 1979 |
4 |
22 |
1 |
|
|
|
|
8 |
4 |
|
6 |
|
45 |
91,3 |
|
| 1982 |
3 |
25 |
2 |
|
|
|
|
5 |
2 |
|
8 |
|
45 |
92,3 |
|
| 1985 |
4 |
20 |
6 |
|
|
|
|
3 |
4 |
|
8 |
|
45 |
90,6 |
|
| 1988 |
4 |
19 |
6 |
|
|
|
|
4 |
4 |
1 |
7 |
|
45 |
86,2 |
|
| 1991 |
3 |
17 |
3 |
|
3 |
1 |
|
3 |
3 |
1 |
11 |
|
45 |
86,3 |
|
| 1994 |
3 |
21 |
4 |
|
1 |
|
|
3 |
2 |
1 |
10 |
|
45 |
85,9 |
|
| 1998 |
5 |
16 |
3 |
|
|
1 |
|
3 |
2 |
3 |
12 |
|
45 |
79,77 |
|
| 2002 |
4 |
18 |
2 |
1 |
|
2 |
|
2 |
5 |
3 |
8 |
|
45 |
78,23 |
|
| 2006 |
2 |
17 |
2 |
1 |
|
2 |
1 |
2 |
2 |
2 |
10 |
|
41 |
79,33 |
|
| 2010 |
2 |
15 |
2 |
2 |
|
1 |
2 |
1 |
3 |
1 |
12 |
|
41 |
80,35 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
| Nr |
Tät- och småorter |
Folkmängd |
| 1 |
Nynäshamn |
0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal13 079 |
| 2 |
Ösmo |
0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal3 606 |
| 3 |
Sorunda |
0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 352 |
| 4 |
Stora Vika |
&&&&&&&&&&&&0585.&&&&&0585 |
| 5 |
Grödby |
&&&&&&&&&&&&0368.&&&&&0368 |
| 6 |
Landfjärden |
&&&&&&&&&&&&0246.&&&&&0246 |
| 7 |
Segersäng |
&&&&&&&&&&&&0192.&&&&&0192 |
| 8 |
Lidatorp |
&&&&&&&&&&&&0182.&&&&&0182 |
| 9 |
Svärdsö |
&&&&&&&&&&&&0152.&&&&&0152 |
| 10 |
Oxnö |
&&&&&&&&&&&&0137.&&&&&0137 |
| 11 |
Norsbol |
&&&&&&&&&&&&0111.&&&&&0111 |
| 12 |
Rogendal + Högelund |
&&&&&&&&&&&&0111.&&&&&0111 |
| 13 |
Sandvik |
&&&&&&&&&&&&&096.&&&&&096 |
| 14 |
Norr Valsta |
&&&&&&&&&&&&&094.&&&&&094 |
| 15 |
Ristomta |
&&&&&&&&&&&&&088.&&&&&088 |
| 16 |
Svalsta |
&&&&&&&&&&&&&087.&&&&&087 |
| 17 |
Ekeby |
&&&&&&&&&&&&&085.&&&&&085 |
| 18 |
Stora Sundby |
&&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080 |
| 19 |
Lundby |
&&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073 |
| 20 |
Fagersta |
&&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072 |
| Nr |
Tät- och småorter |
Folkmängd |
| 21 |
Ogesta |
&&&&&&&&&&&&&067.&&&&&067 |
| 22 |
Storbygården |
&&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065 |
| 23 |
Grimsta |
&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063 |
| 24 |
Norudden |
&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063 |
| 25 |
Rydsberg |
&&&&&&&&&&&&&062.&&&&&062 |
| 26 |
Österby + Söderby kvarn |
&&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061 |
| 27 |
Gabrielstorp |
&&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060 |
Invånarantal 2010-12-31 inom parentes:[3]
Storlek i kvadratkilometer inom parentes:
I Nynäshamns kommun finns det utbildning upp till och med gymnasienivå. I kommunen finns det tolv grundskolor och en gymnasieskola, Nynäshamns gymnasium. Dessutom finns det kulturskola, naturskola, kommunal vuxenutbildning som kallas Nynäshamns kompetensCentrum samt ett par friskolor[4].
Näringslivshistoria[redigera]
Nuvarande näringsliv[redigera]
Kommunala bolag[redigera]
Det finns ett antal bolag som ägs helt eller delvis av Nynäshamns kommun. AB Nynäshamnsbostäder som grundades 1995 äger och förvaltar lägenheter och lokaler i kommunen. Nynäshamns Exploatering AB och Nynäshamns Mark AB (ägt till 50% av kommunen) ansvarar för mark och etablering av företag. Turist Nynäs AB är kommunens turistbyrå. Nynäshamn Energi startades som ett privat elverk 1909. Bolaget blev kommunalt 1963 men från 1999 ingår det i Lunds Energikoncernen.
Kommunikationer[redigera]
Vid Landsort finns en lotsstation och här börjar två farleder som sedan går igenom kommunen. Dels Landsortsleden som via Danziger gatt och Mysingen når Stockholm och dels Södertäljeleden som via Himmerfjärden når Södertälje och Mälaren. Nynäshamns hamn som har ett flertal färjelinjer finns beskriven i artikeln om tätorten Nynäshamn. Landsort kan man nå med båt från Ankarudden i södra delen av kommunen. Dragets kanal är en kanal mellan fastlandet och ön Järflotta. Den har förlorat sin tidigare strategiska betydelse men är fortfarande en genväg för fritidsbåtar och en sevärdhet.
Riksväg 73 går från Nynäshamn norrut genom stora delar av kommunen och vidare till Stockholm. Arbete pågår att ge hela vägen motorvägsstandard. Detta beräknas vara färdigt 2011. Från Ösmo går länsväg 225 västerut via Sorunda till Södertälje. Sträckningen inom Nynäshamns kommun kallas följaktligen för Södertäljevägen. Österut från Ösmo går även Muskövägen med beteckning 539 genom Muskötunneln till Muskö i Haninge kommun.
-
Nynäsbanan löper i stora drag parallellt med Riksväg 73 från Nynäshamn norrut mot Haninge kommun och Stockholm. De stationer som ligger inom kommunen är söderifrån: Nynäshamn, Gröndalsviken, Nynäsgård, Ösmo och Segersäng.
Se även artikeln om tätorten Nynäshamn för dess sevärdheter.
Nynäshamns kommun har följande vänorter:
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ SCB, Församlingsfolkmängd efter kön 31 december 2010 Läst 2011-05-05
- ^ Nynäshamns kommuns hemsida