Streptococcus agalactiae

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Streptococcus agalactiae
Streptococcus agalactiae.jpg
Systematik
Rike Bacteria
Stam Firmicutes
Klass Bacilli
Ordning Lactobacillales
Familj Streptococcaceae
Släkte 'Streptococcus'
Art ''S. agalactiae''
Vetenskapligt namn
§ 'Streptococcus agalactiae'
Auktor Lehmann and Neumann, 1896

Streptococcus agalactiae (också känd som Grupp B Streptokocker) är grampositiv och tillhör släktet streptokocker. [1]

Skadeverkan[redigera | redigera wikitext]

Grupp B Streptokocker (Streptococcus agalactiae) är den ledande anledningen till sepsis och hjärnhinneinflammation hos nyfödda i Förenta Staterna och Europa.[2] De orsakar 1 till 3 fall per 1 000 födslar, med en dödlighetsfaktor på ca 50 %. Över 30 % av de som överlever hjärnhinneinflammation lider senare av skador på centrala nervsystemet. Streptococcus agalactiae är vanliga i vaginalfloran där de återfinns hos mellan 10 till 30 % bland både gravida och icke-gravida kvinnor.[2] Bristningar på membran mer än 12 timmar före födsel ger organismerna rikligt med tid att smitta barnet. De flesta fall av smitta visar sig inom några få dagar efter födseln, med feber, andningsproblem och letargi. ”Sen debut”-fall, som uppträder 3 till 8 veckor efter födsel, har oftast meningitis.[2]

Denna bild visar skadan efter en hjärnhinneinflammation orsakad av S.agalactiae bakterien på ett fosters hjärna.

Identifiering[redigera | redigera wikitext]

Det så kallade CAMP-testet är ett viktigt test för att identifiera bakterien, GBS (grupp B streptokock arter) är screenade genom detta test. De karakteriseras genom närvaron av grupp B Lancefield antigen och genom dess förmåga att hydrolysera natrium hipporat. Det är också känsligt mot galla och lyserar i dess närvaro.Streptococcus agalactiae’s figos motverkande kapsel är dess primära virulensfaktor.[3]

Undersökningar[redigera | redigera wikitext]

Screening av gravida kvinnor blir allt vanligare i västländerna och är nuförtiden en rutinundersökning i USA, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Belgien, Australien, Tjeckien, Slovenien, Kenya och Argentina. Medan andra länder fortfarande använder sig av en mer riskfylld metod vid förlossningar som till exempel England, Danmark och Bulgarien.[3]

Förebyggande[redigera | redigera wikitext]

Det finns inget sätt som är helt pålitligt när det kommer till att förhindra nyfödda från att bli smittade, men det finns en del metoder som ger ett tillfälligt förhöjt skydd.

  • Gravida kvinnor bör bli testade för Grupp B Streptokocker i deras tredje kvartal av graviditeten, det är att föredra att testen sker före födslovärkarna infaller. De bör vid identifiering bli givna ampicillin i 7 till 10 dagar. Efter att ha infört denna förebyggande metod så har man i USA sett en markant reduktion av barn som föds med infektioner av denna sort.[2]
  • Om kolonisationen inte är upptäckt innan födslovärkarna infaller, så ger en spruta av intravenöst penicillin G tillräckligt höga nivåer av antibiotika i barnets blodomlopp under födseln, om denna ges minst fyra timmar innan födsel.

Detta är en sjukdom som borde vara nästan totalt möjlig att i förebyggande syfte förhindra och man jobbar för stunden på ett vaccin som just nu är i testningsfasen.[2]

Icke-humana infektioner[redigera | redigera wikitext]

Bilden visar skadorna på ett juver hos boskap som drabbats av juverinflammation.

Man har funnit Streptococcus agalactiae i många däggdjur såsom kameler, hundar, krokodiler, sälar och delfiner.[2]

Boskap[redigera | redigera wikitext]

Streptococcus agalactiae var erkänt som ett patogen i boskap före Andra Världskriget. Dess signifikans som humant patogen upptäcktes inte förrän på 1950-talet. Hos boskap orsakar bakterien juverinflammation. Den kan orsaka en akut feberliknande sjukdom eller en mindre akut kronisk sjukdom. Båda dessa sjukdomar leder till minskande mjölkproduktion (därav bakteriens namn: agalactiae, som betyder ”Ingen mjölk” på Latin) Utbrott av dessa sjukdomar inom hela hjordar av boskap är vanligt vilket leder till att stora regioners mjölkproduktion blir lidande. Därför har man i flera länder infört program för att reducera skadeverkan av Streptococcus agalactiae de senaste 30-40 åren.[3]

Andra djur[redigera | redigera wikitext]

Fiskerier och vildlivsofficerare från Queensland, Australien, har undersökt dödsorsaken av mer än 50 havsabborrar, mellan 2008 och 2010, som har spolats upp döda på stranden i de norra delarna av staten. Man fann att en del av fisken var smittad med Streptococcus agalactiae.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Black, Jacquelyn G. (2005), ‘’Microbiology principles and explorations’’, John Wiley & Sons, Inc. ISBN 0-471-42084-0
  • Cullimore, D. Roy. (2000), “Practical atlas for bacterial identification”, CRC PRESS. ISBN 9781566703925

Referenser

  1. ^ Cullimore, D. Roy (2000). Practical atlas for bacterial identification. CRC PRESS. ISBN ISBN 9781566703925 
  2. ^ [a b c d e f] Black, Jacquelyn G (2005). ’Microbiology principles and explorations’’. John Wiley & Sons, Inc. ISBN ISBN 0-471-42084-0 
  3. ^ [a b c d] ”Streptococcus agalactiae”. http://en.wikipedia.org/wiki/Streptococcus_agalactiae. Läst 2012-04-19. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia